Sök:

Sökresultat:

2225 Uppsatser om Praktiskt lärande - Sida 22 av 149

WebRTC i medicinsk ra?dgivning online : Ljud- och videokommunikation i kombination med co-browsing mellan patienter och va?rdgivare

IT inom va?rden blir allt vanligare och med det mo?jligheterna till kommunikation mellan patient och va?rdgivare. Denna uppsats syfte a?r att underso?ka vilken nytta och mo?jligheter ljud- och videokommunikation kombinerat med samtidig visning av webbplatsen Onkonnect kan erbjuda patienter och va?rdgivare under cancerra?dgivning. Som mo?jliggo?rande teknik fo?r denna kommunikation anva?nds WebRTC.

Arbetsmotivation : - en studie om vad akademiker samt icke akademiker motiveras av i sitt arbete

Att uppna? goda ekonomiska resultat a?r na?got de flesta fo?retag arbetar fo?r. En faktor som visat sig pa?verka det ekonomiska resultatet a?r de ansta?lldas arbetsmotivation. Vanligt fo?rekommande a?r att fo?retag har fo?rutbesta?mda motivationsfaktorer pa? arbetsplatsen och tar da?rmed inte ha?nsyn till vad som motiverar den enskilda individen.

BibelberÀttelser i undervisningen

Hur bedrivs religionsundervisningen pÄ skolorna idag? Hur tolkas och förstÄs religionsundervisningen av eleverna? Kan man arbeta med bibelberÀttelser, etik- och moralfrÄgor inom samma arbetsmoment?I vÄr undersökning ville vi bl.a. se och förstÄ:hur lÀrare praktiskt bland elever arbetar med religionsundervisning och med inriktning mot bibelberÀttelserhur de presenterar och berÀttar hÀndelserna för elevernavilka motiv de har för undervisningenhur eleverna uppfattade undervisningen och innebörden i berÀttelsernahur man kan vÀva samman bibelberÀttelserna med etik- och moralfrÄgorna.

Förskolan i rymden : Om hur ett praktiskt temaarbete kan utveckla barns kunskaper och förstÄelse kring ett kunskapsomrÄde

Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur ett praktiskt temaarbete kan förÀndra förskolebarns kunskaper och förstÄelse kring ett kunskapsomrÄde. Temat handlar om rymden och vÄrt solsystem. Undersökningen utgÄr ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande och utveckling, dÀr samtal och samarbete utgör en viktig del av arbetet pÄ förskolan, inte minst inom ramen för tematiskt arbete. En annan viktig aspekt att studera inom lÀrande Àr barnens egna inre drivkrafter och hur förskolan skapar förutsÀttningar att vÀcka intresse och vetgirighet hos barnen. Den empiriska undersökningen bestÄr av intervjuer med förskolebarn i början respektive slutet av temaarbetet, och med förskolans lÀrare efter avslutat tema, för att fÄ bilder ur olika perspektiv av vad temaarbete kan ge i form av kunskaper och insikter. Studien visar att tematiskt arbete ger mycket goda möjligheter till ett mÄngsidigt lÀrande, dÀr nya kunskaper utvecklas och sÀtts in i ett relevant sammanhang. Intervjuerna med barnen visar en tydlig utveckling av sÄvÀl kunskaper om solsystemet som förstÄelse kring himlakropparnas kopplingar och relationer.

Fritidspedagogens funktion i skolans verksamhet : hur nyttjas kompetensen?

Studiens syfte Àr att synliggöra fritidspedagogers funktion i skolan. Vilka arbetsuppgifter fÄr de? Hur de upplever att deras kompetens tas till vara? PÄverkar deras utbildning vilka arbetsuppgifter de fÄr? Studien har genomförts med bÄde kvantitativa och kvalitativa metoder. Vi har insamlat vÄra data genom enkÀter med fyra öppna frÄgor. EnkÀterna har analyserats med meningskategoriserings- och ad hoc metoden.

Är Ă„ldersblandade klasser bra för elevers inlĂ€rning och sociala utveckling?

Fo?respra?kare fo?r a?ldersblandade klasser menar att det finns pedagogiska fo?rdelar med denna klassform, sa?som till exempel att elevernas inla?rning och sociala utveckling fra?mjas (Nandrup & Renberg, 1992; Sandqvist, 1994). Syftet med fo?religgande studie a?r att underso?ka om det fo?rekommer sa?dana fo?rdelar i a?ldersblandade klasser och om de kan visas o?ver tid. Detta go?rs genom att ja?mfo?ra elever i a?rskurs 8 som under la?g- och mellanstadiet hela tiden ga?tt i a?ldersindelade klasser (n=423), elever som ga?tt i a?ldersblandade klasser i la?gstadiet men inte pa? mellanstadiet (n=22), samt elever som ga?tt i a?ldersblandade klasser ba?de under la?g- och mellanstadiet (n=30).

?Heart to feel somebodyŽs pain? - En kvalitativ studie om socialarbetares reflektioner gÀllande arbetet med kris och sorg pÄ sjukhus i Indien.

Syftet med denna studie Àr att beskriva hur socialarbetare pÄ tvÄ sjukhus i Indien arbetar med kris och sorg. Vi vill utifrÄn deras egna tankar och erfarenheter undersöka hur det psykosociala stödet ser ut för mÀnniskor pÄ dessa sjukhus. Vi fokuserar Àven pÄ hur socialarbetarna sjÀlva resonerar kring kris och sorg, teoretiskt och praktiskt.Vi har genomfört Ätta kvalitativa intervjuer med socialarbetare pÄ sjukhus i Pune, Indien. Alla vÄra informanter har flera Ärs erfarenhet av arbete med kris och sorg. Vi har analyserat vÄr empiri utifrÄn kris- och sorgeteorier, stödteori, psykopedagogiska metoder, den professionella relationen och religionens betydelse för sorgeprocessen med utgÄngspunkt frÄn tidigare forskning.Studien visar att socialarbetarnas reflektioner om kris och sorg varierar.

EndoC- Hl -celler som model l för virus- och diabetesstudier

Bakgrund: Depression ses som en del av ett bipolÀrt syndrom med depressiva och maniska eller hypomana sjukdomsepisoder eller som ett unipolÀrt syndrom endast med depressionsepisoder. Fysisk aktivitet definieras som kroppens rörelse skapad av skelettmuskulaturens sammandragning. Den leder till att kroppen gör sig av med energi och har kopplats till att minska depressionsrisken, öka vÀlbefinnandet och bryta isoleringen. Att motivera Àldre med depressionssjukdom till fysisk aktivitet Àr inte helt okomplicerat. Sjuksköterskan har en viktig roll i att integrera fysisk aktivitet i omvÄrdnaden för denna patientgrupp.

Harmonisering av redovisning - inom omrÄdet avsÀttningar och eventualförpliktelser/ansvarsförbindelser

I och med den fria rörligheten inom EU har det uppstÄtt ett behov av att harmonisera redovisningsprinciper och redovisningsstandarder. I dag finns det mÄnga komplexa företagsstrukturer med verksamheter i flera olika lÀnder, dÀrav Àr det praktiskt att kunna revidera ett bolag pÄ likartat sÀtt i olika lÀnder. EU:s införande av IAS?regelverket Àr ett led i denna harmoniseringsprocess. Sedan Är 2005 ska alla börsnoterade moderbolag i Sverige upprÀtta sin koncernredovisning enligt IFRS/IAS.

Att tÀnka fritt Àr stort men tÀnka rÀtt Àr större : En studie om mÄnadssamtalet som ett redskap för medarbetarnas utveckling i det dagliga arbetet

Ma?nadssamtalet a?r ett frekvent a?terkommande samtal mellan medarbetare och chefer inom en organisation. I samtalet diskuteras medarbetarens va?lma?ende, resultat som har presterats samt framtida utvecklingsplaner. Syftet med denna uppsats var att utifra?n medarbetares och chefers perspektiv underso?ka hur ma?nadssamtalet bidrar till medarbetares fortsatta utveckling och la?rande.

FRÅN TRÄSKO TILL LACKSKO : En studie om folkmusikaliskt lĂ€rande innanför och utanför musikutbildningar

Denna uppsats behandlar fra?gor sa?som vad som ka?nnetecknar la?rande av folkmusik i en institutionell och en icke-institutionell miljo? samt vad som ha?nder na?r folkmusik tra?der in i musikutbildningar. Vad a?r det som pa?verkar la?tfo?rmedlingen i de olika miljo?erna? Underso?kningen har sin utga?ngspunkt i observationer och intervjuer med representanter fra?n en institutionell respektive icke-institutionell miljo? da?r vi har fo?rso?kt att ta reda pa? upplevelser av miljo?n, sta?mning, roller och prestationer.Slutsatsen av underso?kningen a?r att de tva? fo?rmedlingssituationerna a?r mycket lika men att intentionerna skiljer sig. I den institutionella miljo?n a?r utga?ngspunkten att la?ra sig att spela och det finns en nyttoaspekt i la?randet av la?tar da?r syftet a?r att pa? la?ng sikt utvecklas inom folkmusik i stort.

Preoperativ lÄgkaloridiet införöverviktskirurgi - en studie av effekt ochkomplikationer

Bakgrund: Depression ses som en del av ett bipolÀrt syndrom med depressiva och maniska eller hypomana sjukdomsepisoder eller som ett unipolÀrt syndrom endast med depressionsepisoder. Fysisk aktivitet definieras som kroppens rörelse skapad av skelettmuskulaturens sammandragning. Den leder till att kroppen gör sig av med energi och har kopplats till att minska depressionsrisken, öka vÀlbefinnandet och bryta isoleringen. Att motivera Àldre med depressionssjukdom till fysisk aktivitet Àr inte helt okomplicerat. Sjuksköterskan har en viktig roll i att integrera fysisk aktivitet i omvÄrdnaden för denna patientgrupp.

En glÀdje att fÄ uppleva ord : FörskollÀrares konstruktioner av höglÀsningssituationen

I denna studie underso?ks fo?rskolla?rares olika fo?rha?llningssa?tt till ho?gla?sningssituationen och barns spra?kutveckling. Syftet a?r att diskutera och problematisera fo?rskolla?rares konstruktioner av barns spra?kliga aktiviteter i samband med ho?gla?sningssituationen. Empirin grundas pa? intervjuer med fem fo?rskolla?rare vilka analyseras med hja?lp av diskurspsykologi.

Konsten att effektutvÀrdera : En beskrivande studie om hur kompetensutveckling effektutvÀrderas

Kompetensutveckling Àr en verksamhet som fÄr allt större betydelse för organisationer. En av de viktigaste delarna av ett kompetensförsörjande arbete Àr att utvÀrdera effekten av en kompetensutveckling. Hur dessa ef-fekter skall utvÀrderas Àr ett eftersatt omrÄde sÄvÀl teoretiskt som praktiskt och forskning om Àmnet Àr nÀstintill obefintlig. Denna studie genomfördes i samarbete med Stora Enso Skoghalls Bruk i syfte att finna varför detta arbete Àr sÄ svÄrgenomtrÀngligt samt att utveckla övergripande riktlinjer att anvÀnda som hjÀlpverktyg för organisationen i dess arbete med att effektutvÀrdera kompetensutveckling..

En utvÀrdering av metoder för att bestÀmma den förhöjda arbetstemperaturen vid svetsning av S355J2

En vanlig orsak till brott i svetsade kolsta?lskonstruktioner kan ha?rledas till sma? sprickbildningar som uppsta?r i svetsgodset eller det omra?de av grundmaterialet som har pa?verkats strukturellt av energin fra?n svetsprocessen, a?ven kallad HAZ. Dessa sprickor uppsta?r ofta timmar eller dagar efter avslutad svetsning och beror pa? en kombination av va?te, en ha?rd och spro?d mikrostruktur och na?rvaro av spa?nningar.Fo?r att undvika dessa sprickor kan man fo?rva?rma materialet innan svetsning. Den fo?rho?jda arbetstemperaturen ger en la?ngsammare svalning vilken minskar risken fo?r martensitbildning och la?ter va?te diffundera ut fra?n svetsfo?rbandets kritiska delar.

<- FöregÄende sida 22 NÀsta sida ->