Syfte: Studien a?mnar till att underso?ka korrelationen mellan redovisat va?rde och marknadsva?rde med avseende pa? fo?rvaltningsfastigheter.Metod: Studien har tilla?mpat en kvantitativ metodstrategi da?r data fra?n kvartalsrapporter och aktiedata kvantifieras fo?ljt av att korrelationsanalyser genomfo?rts.Slutsats: Signifikanta positiva samband uppma?ttes fo?r samtliga utvalda redovisningsma?tt, sa?ledes kan dessa ma?tt anses vara va?rderelevanta utifra?n studiens korrelationsanalyser och tidigare forskningsresultat.Fo?rslag till vidare forskning: En multipel regressionsanalys med fler variabler a?n de valda i denna studie vore att fo?redra i framtiden, fo?rslagsvis bo?r variablerna; fo?ra?ndring i utdelning, intern eller extern va?rdering i fo?retagen inga? i en sa?dan studie. Vidare vore det a?ven intressant att se en studie avseende hur fo?retag sa?kersta?ller sin va?rdering av fo?rvaltningsfastigheter. Ifall skillnader ga?r att uppdaga mellan fo?retag som endast go?r interna utva?rderingar alternativt endast externa utva?rderingar eller en kombination av de tva?. .

Uppsatsen behandlar det postmoderna popfenomenet Lady Gaga och framställningen av henne i dagspress världen över. Lady Gagas spektakulära och inflytelserika kändisskap reproduceras dagligen i media och hon påverkar således vår samtid vilket gör henne till ett intressant forskningsobjekt. Med hjälp av Norman Faircloughs kritiska diskursanalys som metod har vi kunnat göra djupgående kvalitativa analyser och undersökt Lady Gagas framställning i dagspress. Vi har tittat på den bild som ges av Lady Gaga genom att göra grundliga språkliga analyser. Materialet som ligger till grund för undersökningen behandlar Lady Gaga i sin köttklänning som hon bar på MTV Video Music Awards i september 2010.

Vi har valt att genomföra denna studie då vi anser att det är ett ämne som är relevant då det inte finns så mycket tidigare forskning om sambandet mellan identitet, relationer och det postmoderna samhället. Problemformulering i denna studie är: Hur upplever 19?20-åriga ungdomar, av båda könen, identitetsskapande och relationer i det postmoderna samhället? Studien genomfördes i form av semistrukturerade intervjuer och på så sätt försökte vi förstå hur ungdomarna hanterar den komplexitet som ligger bakom de postmoderna identite-terna och deras skapelseprocess. Intervjuerna sattes i förhållande till teorier av exempelvis Mead (1977), Bauman (2002, 2003) och Giddens (1997). Tidigare forskning visar att postmodernitetens identitet är ett uppmärksammat ämne ex-empelvis genom Hjalmarson Vertovecs (2009) studie kring just postmodernitetens identitet.

Syftet med denna undersökning är att beskriva hur elevers möjligheter att vara delaktiga i skapandet av sin undervisning ser ut och förhoppningsvis finna underlag för hur lärare kan anpassa undervisning till den postmoderna tid vi lever i..

Det finns i dagsla?get inte tillra?ckligt med kunskap kring hur en utveckling av cykelinfrastrukturen skall se ut. Fo?r att va?r framtida cykelinfrastruktur ska planeras pa? ett optimalt sa?tt kra?vs en o?kad fo?rsta?else fo?r cyklisternas preferenser. Ma?let med denna studie har varit att fo?rsta? vad pendlingscyklister fo?redrar, egentligen.Fo?r att studera detta har pendlingscyklisterna analyserats ba?de utifra?n deras uttryckta va?rderingar och hur de agerar na?r de cyklar.

Bakgrund Sjuksk?terskans ansvarsomr?de ?r en omv?rdnad som vilar p? en humanistisk m?nniskosyn och ett personcentrerat f?rh?llningss?tt. Uppdraget inneb?r att fr?mja h?lsa, lindra lidande och s?kerst?lla trygg v?rd. En kontinuerlig reflektion ?ver normer och v?rderingar kr?vs f?r att v?rden ska vara trygg och etiskt f?rsvarbar.

Denna uppsats består av en jämförande studie av två ärkebiskopar ? KG Hammar (Svenska kyrkan) och Rowan Williams (Church of England) - ur ett postmodernt teologiskt perspektiv. Syftet var att söka finna postmoderna influenser hos de båda ärkebiskoparna i såväl teori som praktik och undersöka konsekvenserna av ett postmodernt teologiskt agerande.  Undersökningen visade att båda ärkebiskoparna influerades av postmodern teologi i teorin. Hammar förde också som ärkebiskop fram sina personliga postmoderna insikter, medan Williams av olika anledningar generellt valde att endast föra fram kyrkans åsikt. Båda handlingsalternativen medförde såväl kritik som uppskattning.

En analys av komediserien Seinfeld där jag söker efter postmoderna tendenser i handling, manus och karaktärer för att besvara min frågeställning: Vad är identitet enligt Seinfeld som TV-serie?.

BakgrundSamhällen genomgår alltid en förändring. Vårt samhälle har förändrats och den intressanta och nödvändiga frågan för skolan är att få kunskap om vad som har förändrats och vilka konsekvenserna är av dessa förändringar.Syfte Syftet med uppsatsen är att belysa och undersöka vilken effekt förändringarna i samhället, med utgångspunkt från postmodernism, inneburit för läraren i den svenska skolan.TeoriDet teoretiska perspektivet som valts är postmodernism /postmodernitet. Teoriperspektivethar sin utgångspunkt i teorier om postmodernism med speciell inriktning på postmodernism och skola, enligt den kanadensiske skolforskare Hargreaves (1998) teorier om det postmoderna samhället och läraren.MetodDen kvalitativa metoden har använts. Tre lärare har intervjuats i en halvstrukturerad intervjuform. Intervjuerna har sedan bearbetats och sammanställts.ResultatLärarna hade i merparten en ytterst svag uppfattning av begreppet postmodernism.

?En stad för alla? är ett välanvänt begrepp idag. Dock kan man fråga sig vad en stad för alla egentligen innebär. I den här uppsatsen har jag valt att fokusera på boendefrågan i den urbana miljön, och hur denna ser ut idag. Finns det idag, i den postmoderna demokratin, utrymme för alla att bo i staden? Uppsatsen fokuserar på exempel ifrån Sverige.

BakgrundSamhällen genomgår alltid en förändring. Vårt samhälle har förändrats och den intressanta och nödvändiga frågan för skolan är att få kunskap om vad som har förändrats och vilka konsekvenserna är av dessa förändringar.Syfte Syftet med uppsatsen är att belysa och undersöka vilken effekt förändringarna i samhället, med utgångspunkt från postmodernism, inneburit för läraren i den svenska skolan.TeoriDet teoretiska perspektivet som valts är postmodernism /postmodernitet. Teoriperspektivethar sin utgångspunkt i teorier om postmodernism med speciell inriktning på postmodernism och skola, enligt den kanadensiske skolforskare Hargreaves (1998) teorier om det postmoderna samhället och läraren.MetodDen kvalitativa metoden har använts. Tre lärare har intervjuats i en halvstrukturerad intervjuform. Intervjuerna har sedan bearbetats och sammanställts.ResultatLärarna hade i merparten en ytterst svag uppfattning av begreppet postmodernism.

Att resa a?r idag en va?sentlig del av va?r kultur. I en globaliserad va?rld definierar vi alltmer oss sja?lva utifra?n var vi har varit och vad vi har sett. Resande a?r med andra ord starkt statusba?rande.

SAMMANFATTNINGIdentitetsfrågan har fascinerat och intresserat människan sedan länge. Den vetenskapliga forskningen har genom årtionden på olika sätt närmat sig den mänskliga identiteten. I vår uppsats har vi, med utgångspunkt i sociologisk och pedagogisk filosofisk forskning, konstruerat två skilda perspektiv av hur man kan se på människan och hur hon fungerar. Inom dem ryms tolkningar om vilka vi är och varför vi är som vi är. Enligt det ena perspektivet, det moderna, har människan en fast identitet som kan utvecklas och mogna.

Avsikten med denna studie a?r att underso?ka bakomliggande orsaker till en la?g representation av ma?n i fo?rskolan. Genom intervjuer har vi fa?tt ta del av tankar och synsa?tt hos personer som har en na?ra anknytning till fo?rskolan. I va?r teoretiska ansats sa? har R.W.

The X-Files (svensk titel Arkiv X) är en TV-serie som producerades mellan 1993-2002. Serien har gått till historien för att fånga tidsandan och dess postmoderna misstro mot myndigheter och intresse för nyandlighet. I ett flertal avsnitt kommer huvudpersonerna i kontakt med den kristna religionen. Uppsatsen undersöker hur olika former av kristendom gestaltas i The X-Files. Frågeställningen berör de bikaraktärer som dyker upp i serien och som kan beskrivas som representationer av kristendomar.