SAMMANFATTNING Syftet med denna studie var att ta reda pÄ vad sjuksköterskan upplever som sitt inre etiska ansvar samt lyfta fram och reflektera över den etiska dimensionen i omvÄrdnaden. Studien Àr empirisk och grundar sig pÄ en kvalitativ metod med innehÄllsanalys. Data har samlats in frÄn fyra intervjuade verksamma allmÀnsjuksköterskor. Forskningen anknyter till Katie Erikssons omvÄrdnadsteori samt till Iréne von Post. Etiken hos de intervjuade sjuksköterskorna förknippades till stor del utifrÄn ett medicinskt perspektiv.

Denna rapport syftar till att undersöka om det Àr möjligt att generera en stabil och sÀker avkastning pÄ den svenska aktiemarknaden utan att nödvÀndigtvis besitta förkunskaper om specifika företag eller det rÄdande ekonomiska klimatet. Den modell vi anvÀnder oss av Àr nÄgot modifierad men bygger pÄ en drygt fyra decennier gammal teori, Post Earning Announcement Drift (PEAD), som upptÀcktes av Ball och Brown 1968. Det som Ball och Brown upptÀckte var att efter aktieprisförÀndringen vid ny finansiell information fortsatte sedan priset pÄ aktierna att förÀndras i samma riktning som den initiala rörelsen i flera veckor innan priset blev stabilt.Den metod som anvÀnts i denna studie analyserade aktiekursdata för OMXS30 de senaste sex Ären (2005 ? 2011) för att jÀmföra med de datum dÄ kvartalsrapporter slÀppts för samtliga företag i OMX30 under samma period. Kvartalsrapporterna sorterades sedan efter storleken med avseende pÄ vÀrdeökning- respektive vÀrdeminskning av företagens aktier under respektive rapporteringsdag.

Mitt syfte med denna uppsats har varit att försöka utforska hur mÀnniskors identitet Àr associerad med den organisation denne arbetar Ät. FörvÀntar sig omgivningen att personer inom vissa yrkeskategorier ska upptrÀda pÄ ett visst sÀtt, Àven privat och pÄ deras fritid? VÀljer organisationer medarbetare utefter deras identitet? Försöker organisationer forma de anstÀlldas identitet? För att försöka fÄ ett svar pÄ dessa frÄgor har jag anvÀnt mig av djupintervjuer med kvinnor i yrken, som tidigare har betraktats som yrken för mÀn, och i yrken som har allmÀnhetens ögon pÄ sig. Respondenterna fördelar sig pÄ följande vis: tvÄ kvinnliga prÀster, tvÄ kvinnliga poliser och tvÄ kvinnor som arbetar i erotikbutik. Resultatet visar att bÄde prÀsterna och poliserna inte ser nÄgon skillnad pÄ sin privata identitet och pÄ yrkesidentiteten, medan respondenterna i erotikbutikerna hade lÀttare att skilja pÄ identiteterna.

Den nya unga generationen y (80 och 90-talister) Àr avgörande i ett lÄngsiktigt perspektiv för mÄnga organisationer. Detta för att den stora kullen 40- talister, Àven kallade baby boom generationen Àr pÄ vÀg att lÀmna arbetsmarknaden. Att sÄ mÄnga trÀder ur arbetsmarknaden skapar behov efter rekrytering av ny arbetskraft i mÄnga organisationer, vilket kommer i stor utstrÀckning vara generation y. Forskning visar att denna generation har en annan syn pÄ arbete och arbetslivet Àn tidigare generationer.Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en bild av den unga generationens syn pÄ arbete eftersom de Àr pÄ vÀg in pÄ arbetsmarknaden. DÀrför valdes en kvantitativ metod för att fÄ en vidare bild av studenternas syn pÄ arbete.

?Runda Upp? En Corporate-Social-Responsibility-metod med en Positivt eller Negativt pÄverkan? En kvantitativ studie om ?Runda Upp? ur ett konsumentperspektiv Syftet med uppsatsen Àr att undersöka konsumenters intryck av företag som i samarbete med icke-statliga organisationer tillÀmpar CSR och mer specifikt metoden ?Runda Upp?. Huruvida intrycken blir mer positiva eller negativa eller om intrycken förblir lika dÄ textilföretag anvÀnder sig av ?Runda Upp?-metoden som CSR-aktivitet. Vi Àmnar Àven undersöka om metoden pÄverkar konsumenters köpbeteende.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur talang kan anvÀndas i organisationers jakt pÄ och rekrytering av medarbetare som kan bidra till verksamhetens utveckling. Detta har gjorts genom en empirisk studie dÀr vi försökt undersöka och behandla begreppet talang genom att jÀmföra formell affÀrsverksamhet med fotbollsindustrin. Detta dÄ vi fann att talang Àr nÄgot som sedan lÀnge diskuterats inom fotbollen men som enligt vÄra antaganden vara nytt inom formell affÀrsverksamhet. En litteraturstudie har Àven genomförts i vilken vi har anvÀnt oss av teorier som pÄvisar framvÀxten av begreppen talang och talent management för tillÀmpning i organisationer. Den forskningsfrÄga vi stÀllde oss var: hur kan organisationer definiera, finna och rekrytera talang till sin verksamhet? Studiens resultat visar pÄ att talang Àr att betraktas som relativt och definieras utifrÄn varje enskild person.

Det finns mÄnga teorier som talar om vad som bör ingÄ i olika policys men ytterst lite fÄ teorier som sÀger hur man gör för att förankra dem. Bland dagens organisationer verkar inte förankring av policys vara nÄgot som prioriteras och de policys som organisationer har följs sÀllan fullt ut av de anstÀllda. För att undersöka hur man förankrar en policy har vi anvÀnt oss av bl.a. utbildningsteorier och kommunikationsteorier. Vi har gjort en kvalitativ undersökning pÄ en organisation dÀr man har en klart definierad IT-sÀkerhetspolicy.

Organisationer som Àr verksamma inom forsknings- och utvecklingsintensiva branscher befinner sig idag i en bÄde dynamisk och komplex omgivning, vilken erbjuder stÀndigt uppkommande möjligheter och hot. För att en organisation ska kunna ta till vara pÄ stÀndigt uppkommande förÀndringar förutsÀtter det i sin tur en adaptiv förmÄga. Denna uppsats avhandlar den kombination av adaptiva kapabiliteter som en organisation mÄste tillskansa sig för att en sÄdan adaptiv förmÄga ska kunna uppnÄs. Uppsatsen Àr indelad i tvÄ delar. Den första delen Àmnar beskriva de adaptiva kapabiliteter som kan anvÀndas för att en adaptiv förmÄga ska uppnÄs.

VÀrderingar och organisationskultur Àr tvÄ begrepp som blir allt vanligare och mer anvÀnda i dagens företag och organisationer VÀrderingars innebörd kan variera frÄn högt till lÄgt och ibland kÀnns det mer som ett begrepp organisationer slÀnger sig med för att lÄta bra istÀllet för att leva som de lÀr. VÄr undersökning syftar till att undersöka hur vÀrderingar och dÀrmed ocksÄ organisationskultur uppkommer och förmedlas till anstÀllda pÄ telekombolaget Symsoft. Vi tittar Àven pÄ skillnaden pÄ de vÀrderingar som kommer frÄn företagets ledning jÀmfört med hur de anstÀllda uppfattar vÀrderingarna.Vi har i studien anvÀnt oss av en kvalitativ ansats och genomfört tio semistrukturerade intervjuer med anstÀllda och chefer pÄ Symsoft. Vi har Àven genomfört deltagande observationer under studiens gÄng dÄ vi tillbringat mycket tid pÄ Symsofts huvudkontor i Kista. Vi analyserade materialet med hjÀlp av etnografiska metoder och de teorier vi utgÄtt frÄn.

Det multiprojektbaserade arbetssÀttet blir en allt mer vanlig syn inom moderna organisationer. Antalet projekt som genomförs inom en och samma organisation har ökat lavinartat de senaste Ären, och dÀrtill kommer problemet att planera för alla de resurser som delar sin tid mellan flertalet projekt. Studien tar sin utgÄngspunkt i en antagelse om att det finns ett behov av ett IT-stöd för resursplanering i de organisationer som bygger till största delen av sin verksamhet utefter det projektbaserade arbetssÀttet. Studien tar Àven sin utgÄngspunkt i att de som bedriver största delen av sin verksamhet projektbaserat har problem att planera sina resurser, och att konflikter och svÄrigheter i planeringen ofta uppstÄr. Med anledning av det multiprojektbaserade synsÀttet Àr det viktigt att ha en fungerande resursplanering för att planera resursernas tid i de olika projekten. Inom mÄnga företag finns det stora problem med att hantera resurserna. Studien syfte Àr att undersöka vilka för- och nackdelar införandet av ett ITstöd för resursplanering kan medföra. Det empiriska materialet har tagits fram genom intervjuer.

Företag och organisationer Àr idag utsatta för stÀndiga förÀndringar bÄde i dess omgivning men ocksÄ internt. Vid ett förÀndringsintensivt företag med hög förÀndringstakt Àr förmÄgan att effektivt kunna leda och hantera förÀndringar en av de viktigaste framgÄngsfaktorerna. En kompetens som inte bara efterfrÄgas nÀr det gÀller högsta chefsnivÄn, utan vid större företag och organisationer Àr det ofta mellancheferna som blir ansvariga för genomförandet av förÀndringen. I de allra flesta fall förvÀntas de dessutom fortsÀtta med det vanliga operativa arbetet som mÄste hanteras parallellt med förÀndringsarbetet. Tid Àr en trÄng sektor och det krÀvs en tydlig prioritering av arbetsuppgifter.

Organisationspsykologi kan ibland upplevas allt fo?r problemorienterad med stort fokus pa? just problem och konflikter i organisationer. Det finns dock en inriktning pa? de fo?rha?llanden och processer som bidrar till att ma?nniskor, grupper och organisationer kan frodas och fungera optimalt. Denna studie syftade da?rfo?r till att underso?ka eventuella samband mellan positiv feedback, self-efficacy, locus of control och socialt sto?d.

Syftet med denna uppsats var att utreda gÀllande rÀtt kring samverkan mellan myndigheter i och utanför rÀttsvÀsendet nÀr det gÀller brottsofferfrÄgor. Metoden vi har anvÀnt oss av Àr traditionell juridisk metod, med studier av aktuell lagstiftning, förarbeten samt doktrin. Vi har Àven deltagit i seminarium angÄende stöd till unga brottsoffer samt genomfört informationssökning via Internet. Uppsatsen behandlar vilka myndigheter och organisationer som en brottsdrabbad kan komma i kontakt med. Vi beskriver socialtjÀnstens ansvar för brottsoffer och vilka problem som kan uppstÄ vid eventuella insatser för brottsoffer.

Sedan Sverige gick med i EU har landets konkurrenspolitik blivit allt mer betydande.Konkurrens ökar tillvĂ€xten och kostnadseffektiviteten vilket frĂ€mjar konsumenterna.Flertalet marknader i Sverige har monopolavreglerats, sĂ„ som inrikesflyg-, el-,jĂ€rnvĂ€gs-, post- och telekommunikationsmarknaden. År 2006 bestĂ€mde den svenskaregeringen att Ă€ven avreglera apoteksmonopolet och sedan första juli Ă„r 2009 rĂ„der detkonkurrens pĂ„ apoteksmarknaden. PĂ„ en marknad i konkurrens mĂ„ste organisationerarbeta annorlunda med sin strategiska kommunikation och syftet med denna studie Ă€ratt undersöka hur Apotekets kommunikativa strategier har pĂ„verkats dĂ„organisationen har gĂ„tt frĂ„n en monopolsituation till konkurrens..

In order to broaden the understanding of work motivation the aim of the study was to compare how three different teams within the same organization constructed motivation. The three teams consisted of post sorters, team leaders and mailmen. Three focus group interviews were conducted with three men and eight women. The interviews were transcribed verbatim and thematically analysed with QSR NUD*IST. The result showed both similarities and differences in the construction of work motivation in the three teams.