Bakgrund Pensionerade m?n utg?r idag en stor del av den svenska befolkningen, och de flesta bed?mer sin h?lsa som god. Tidigare studier visar dock att pensionen kan inneb?ra risker f?r att f?rlora sociala sammanhang och meningsfulla aktiviteter, vilket p?verkar m?lgruppens h?lsa negativt. Wilcocks teori om doing, being, belonging, och becoming kan anv?ndas f?r att f? en djupare f?rst?else f?r m?lgruppens h?lsa.

Sedan Covid-19 utbrottet har distansarbetsm?jligheter f?tt en ?kad popularitet. Denna f?r?ndring har skapat ett ?kat behov av forskning inom detta omr?de. D?rf?r syftar denna studie till att genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer ge insikter om IT-anst?lldas preferenser av arbetsmilj?, s?rskilt i j?mf?relse mellan kontorsarbete och distansarbete.

Syftet med studien ?r att kartl?gga de arbetsuppgifter som responderande fritidsl?rare anger sig arbeta med inom sin tj?nst och samtidigt synligg?ra hur stor m?ngd av dessa arbetsuppgifter som responderande fritidsl?rare anser reflektera den fritidspedagogiska kompetens de besitter och deras yrkesroll i helhet. Vi har genomf?rt en tv?rsnittsansats genom en webbenk?t som riktats mot yrkesverksamma fritidsl?rare. Webbenk?ten inneh?ller fr?gor d?r respondenten f?r uppskatta deras ansvarsomr?de, handlingsutrymme, arbetsuppgifter, samt balans mellan skola och fritidshem.

Sedan Covid-19 utbrottet har distansarbetsm?jligheter f?tt en ?kad popularitet. Denna f?r?ndring har skapat ett ?kat behov av forskning inom detta omr?de. D?rf?r syftar denna studie till att genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer ge insikter om IT-anst?lldas preferenser av arbetsmilj?, s?rskilt i j?mf?relse mellan kontorsarbete och distansarbete.

Svenskar byter jobb allt oftare och denna r?rlighet p? arbetsmarknaden ?r kostsam f?r arbetsgivarna. D? det har visat sig att frivillig personaloms?ttning i m?nga fall skulle kunnat kunnat motverkas av arbetsgivaren ?r det relevant att utforska hur organisationer kan arbeta med bibeh?llandet av personal. Ett samlingsbegrepp f?r ?tg?rder som syftar till att fr?mja bibeh?llandet av personal ?r employee retention.

Bakgrund: Kvinnlig k?nsstympning (KKS) ?r en globalt erk?nd m?nniskor?ttskr?nkning och inneb?r borttagning av delar, eller hela de yttre kvinnliga k?nsorganen, eller annan skada av icke-medicinska sk?l. Ingreppet medf?r b?de akuta och l?ngsiktiga fysiska och psykiska komplikationer. I takt med ?kad migration ?r detta en patientgrupp som v?xer, vilket st?ller krav p? att sjuksk?terskan besitter b?de den medicinska kunskapen s?v?l som en kulturell kompetens.

Denna uppsats har sin utga?ngspunkt i Martha C. Nussbaums tes om humanvetenskapens utsatthet i en va?rld da?r beslutsfattare alltmer stra?var efter ekonomisk tillva?xt. Nussbaum menar att de medborgerliga kompetenser som kra?vs i en fungerande demokrati ba?st tra?nas inom ramen fo?r humanvetenskap, men att denna disciplin nedprioriteras till fo?rma?n fo?r a?mnen som pa? ett till synes mer ma?tbart sa?tt fra?mjar den ekonomiska tillva?xten.

Inledning: Vilken position en revisor innehar kan bero pÄ ett flertal faktorer. Bland annat styrs revisorns position av revisionsbyrÄns krav och demografi. Revisorns identitet Àr ocksÄ nÄgot som kan pÄverkas av en rad olika faktorer, vilka skapar incitament för att revisorn identifierar sig med revisionsbyrÄn, klientföretaget eller professionen. DÄ det Àven har visat sig att relationer inom revisionsbyrÄn, klientföretaget eller professionen kan pÄverka revisorns position, Àr det dÄ möjligt att det finns en samvariation mellan revisorns identitet och position? Problemformulering: Vilka faktorer pÄverkar revisorns position och identitet? Hur samvarierar revisorns identitet och uppnÄdda position? Syfte Syftet med denna uppsats Àr att förklara vilka faktorer som pÄverkar revisorns position och dess identitet samt hur revisorns identitet och position samvarierar.

The aim of this study was to describe and scrutinise the position of the Swedish government on whether children should participate directly or through a representative in judicial proceedings.The main questions for this study were to find out (1) what position the Swedish government has on the subject, (2) how the position is justified, and (3) what view on children the position reflects.A qualitative design was used in the study and in order to describe the position a descriptive method was used. In the second part of the study a critical approach was used to examine and analyse the position.The main conclusions were that the position is ambiguous but that it mainly reflects, with a few exceptions, that it is better for children to be represented than to participate directly in judicial proceedings. The arguments that are given as basis for the position are short and lack both the objective and subjective grounds needed to decide the best interest of the child. The analysis of the position showed that it mainly reflects a view on children as objects and when the statement reflects a view on children as subjects, it relates to age and maturity in the child..

Bakgrund: Katastrofers frekvens och komplexitet ?kar globalt i v?rlden vilket leder till ?kade krav p? samh?llet i stort samt p? h?lso- och sjukv?rden. Intensivv?rdssjuksk?terskan har en central roll vid katastrofer f?r att uppr?tth?lla patients?kerheten, vilket belyser det ?kade behovet av intensivv?rdssjuksk?terskans kompetens samt behovet av ny kunskap kring omv?rdnad vid katastrofer, resiliens och katastrofberedskap. Syfte: Att identifiera faktorer av betydelse f?r intensivv?rdssjuksk?terskans yrkesut?vande i katastrof. Metod: Systematisk litteratur?versikt med induktiv ansats samt tematisk analys av data.

Eftersom sportklubbar i Sverige a?gs av sina medlemmar kan inte privata akto?rer komma in och ko?pa upp en klubb. Vad som ha?nder i Sverige a?r ista?llet att ideella idrottsfo?reningar och ideella fo?reningar sammanblandar sitt varuma?rke. Pa? detta omra?de finns ingen tidigare forskning.

Bakgrund Arbetsterapi handlar om att m?jligg?ra aktiviteter f?r personer som de vill och beh?ver g?ra, p? det s?tt de ?nskar. Meningsfulla aktiviteter leder till en k?nsla av sammanhang, h?lsa och v?lm?ende. Vid sjukdomar kan engagemanget i aktivitet minska men kreativitet kan anv?ndas som ett v?rdefullt verktyg f?r att ?ka engagemanget igen.

Inledning: Vilken position en revisor innehar kan bero pÄ ett flertal faktorer. Bland annat styrs revisorns position av revisionsbyrÄns krav och demografi. Revisorns identitet Àr ocksÄ nÄgot som kan pÄverkas av en rad olika faktorer, vilka skapar incitament för att revisorn identifierar sig med revisionsbyrÄn, klientföretaget eller professionen. DÄ det Àven har visat sig att relationer inom revisionsbyrÄn, klientföretaget eller professionen kan pÄverka revisorns position, Àr det dÄ möjligt att det finns en samvariation mellan revisorns identitet och position? Problemformulering: Vilka faktorer pÄverkar revisorns position och identitet? Hur samvarierar revisorns identitet och uppnÄdda position? Syfte Syftet med denna uppsats Àr att förklara vilka faktorer som pÄverkar revisorns position och dess identitet samt hur revisorns identitet och position samvarierar.

Syfte: Syftet med denna studie ?r att utforska och f?rst? hur kvinnor med utomeuropeisk bakgrund upplever inkludering och exkludering inom arbetsgemenskapen p? sitt arbete inom IT-branschen. F?r att n? denna f?rst?else unders?ks vilka normer kring k?n och etnicitet kvinnor med utomeuropeisk bakgrund upplever finns inom arbetsgemenskapen samt hur de f?rh?ller sig till dem. Fr?gest?llningar: Vilka normer kring k?n och etnicitet upplever kvinnor med utomeuropeisk bakgrund existerar inom arbetsgemenskapen p? deras arbetsplats inom IT-branschen? P? vilka s?tt upplever kvinnor med utomeuropeisk bakgrund att de exkluderas och inkluderas i arbetsgemenskapen p? sin arbetsplats inom IT-branschen? Vilka olika handlingsstrategier har kvinnor med utomeuropeisk bakgrund f?r att f?rh?lla sig till inkludering respektive exkludering p? sin arbetsplats inom IT-branschen? Teori: F?r att besvara fr?gest?llningarna har vi anv?nt oss av teorier om interaktionsritualer, emotionell energi, etablerade och outsiders samt begreppen intersektionalitet och assimilering. Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomf?rts f?r att samla in data. Datan har sedan kategoriserats i relevanta teman och underteman f?r att vidare analyseras med hj?lp av teori.

FolkhÀlsovetenskapligt program.