Sök:

Sökresultat:

850 Uppsatser om Politisk jämlikhet - Sida 53 av 57

RES-direktivets implementering och integrering i svensk politik

RES-direktivet antogs av EU under 2009 i syfte att öka Europas totala andel förnybar energi till 20 procent. Sverige tilldelades en kvot pÄ 49 procent och regeringen valde att höja mÄlet till 50 procent. Vid ökad anvÀndning av förnybar energi kan mÄlkonflikter uppstÄ. De förnybara resurserna kan exempelvis anvÀndas i andra syften vilket skapar konkurrens. EnergiomstÀllningen beskrivs som en intstitutionell utmaning som krÀver politisk vilja och svÄra avvÀgningar.

Iraks politiska framtid: finns förutsÀttningar för övergÄng
till demokrati?

Uppsatsen jÀmför förutsÀttningar som rÄder för övergÄng till demokrati i Irak eller om etniska och religiösa splittringar omöjliggör detta. FrÄgestÀllningen besvaras med tre teorier. Hobbes betonar en stark centralmakt för att undvika ett allas krig mot alla. Dahl betonar institutioner som behövs för storskalig demokrati samt Lijphart tillgrips för att undersöka vilka förutsÀttningar som mÄste finns för samverkan i ett pluralistiskt, religiöst och etniskt land. Dahls förutsÀttningar för lika röstrÀtt vid det slutliga avgörandet uppfylls, allmÀn röstrÀtt har införts och regeringen har valts utifrÄn grundlagen.

PĂ„ modernitetens rand - om EU: s audiovisuella politik och diskursen om MEDIA

Bakgrund: Den europeiska unionen Àr idag en realitet. Mycket har hÀnt under det senaste seklet och den geografiska kontinent varpÄ det för hundra Är sedan lÄg en rÀcka politiska nationalstater ligger det idag en politisk union, en stormakt. Detta har fÄtt stora konsekvenser bÄde för vÀrldspolitiken och för den enskilda individens uppfattning om sin egen tillvaro. Min undran Àr hur detta kunnat ske. Hur kan vÀrlden förÀndras pÄ ett sÄ radikalt sÀtt pÄ bara nÄgra Ärtionden? Hur har övergÄngen frÄn nation till union kunnat gÄ sÄ snabbt? Vilka verklighetsansprÄk ligger bakom den bild av vÀrlden som presenteras utifrÄn EU.MÄl: För att analysen ska kunna sÀgas vara lyckad bör frÄgor som hur den bild av vÀrlden som manifesteras i dokumenten om MEDIA ser ut, ur vilka diskursiva strukturer som denna vÀrldsbild hÀmtar legitimitet samt hur dessa diskurser Àr relaterade till varandra ha besvarats.Metod: Diskursanalys har anvÀnts som bÄde teoretisk och metodologisk utgÄngspunkt.

Orminge i mitt hjÀrta : en designpedagogisk undersökning om hur boende i Orminge kan ta plats i det offentliga rummet med kollektivt broderi

Denna designpedagogiska undersökning baseras pÄ ett empiriskt material som med en etnografisk inspirerad metod med participatory design som grund för deltagandet, undersöker rÀtten till individens visuella uttryck i det offentliga rummet, sett ur ett maktperspektiv inom det socialkonstruktionistiska fÀltet. Syftet Àr att skapa en mötesplats som kan möjliggöra för boende i Orminge att ta plats med visuella avtryck i ett kollektivt skapande. I Orminge, som Àr en förort till Stockholm, har undersökningen Àgt rum i form av en workshop, en aktion och en utstÀllning. Under tre veckor i oktober 2010 kunde biblioteksbesökare till Orminge Bibliotek delta i en öppen workshop. Deltagarna, de boende i Orminge och tillika besökare till Orminge Bibliotek, "mÄlade med trÄd" pÄ duk och bestÀmde sedan platser dÀr den broderade duken skulle placeras ut i det offentliga rummet.

Kampen om definitionerna : Politikers retoriska sjÀlvförsvar under mediedrev

Introduktion: Under 2011 till Äret dÀrpÄ var tvÄ politiker, Carl Bildt (moderat utrikesminister) och HÄkan Juholt (Socialdemokraternas partiledare), utsatta för mediedrev: Etiopiensvenskar-na och bostadsaffÀren. Juholt var som en svamp som sög upp all kritik medan Bildt framstod som teflon i jÀmförelse. Hur kommer det sig att Bildt klarade sig och fick sitta kvar som mi-nister, medan Juholt avgick?Problem: Vad Àr det som skiljer Bildt frÄn Juholts retorik under mediedreven 2011 enligt sta-tuslÀran? Hur ramar journalisterna in debatten för Bildt respektive Juholt?Teori: Med statuslÀran (stasis theory) kan en sakfrÄga analyseras retoriskt genom ett av fyra status (?stÀllning?): fakta, definition, kvalitet eller procedur. Exempelvis, ett dödande kan handla om huruvida det Àgt rum (fakta), om det var mord eller sjÀlvförsvar (definition), om det var rÀtt (kvalitet) samt om frÄgan ska avgöras i annat forum (procedur).

Kvarboendeprincipen : En kvalitativ intervjustudie med företrÀdare inom VÄrd och Service förvaltningen i Enköpings kommun

Sammanfattning Syftet med min studie Àr att fördjupa förstÄelsen, försöka finna likheter och skillnader mellan de hierarkiska nivÄerna hos företrÀdare (tjÀnstemÀn och politiker) i Enköpings kommun gÀllande kvarboendeprincipen. Dessutom vill jag ytterligare beskriva hur kvarboendeprincipens tillÀmpning tar sig uttryck i Enköpings kommun. Jag har undersökt instÀllningen till principen om kvarboende genom att intervjua företrÀdare pÄ olika hierarkiska nivÄer inom en kommunal verksamhet i Enköpings kommun. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ intervjustudie, dÀr fem tjÀnstemÀn inom VÄrd- och serviceförvaltningen i Enköpings kommun har intervjuats. Intervjupersonerna fick utifrÄn olika frÄgestÀllningar redogöra för sin instÀllning till kvarboendeprincipen. I uppsatsen har jag Àven undersökt hur kvarboendet har sett ut och ser ut i ett historiskt perspektiv, genom en begrÀnsad litteraturstudie som strÀcker sig över 1800 - och 1900 - talen. Undersökningen visar att alla företrÀdare har en positiv instÀllning till kvarboende.

Investering i internationella fastighetsmarknader : Ett svenskt perspektiv

I takt med den alltmer omfattande globaliseringen har grÀnsöverskridande placeringar i utlÀndska tillgÄngar underlÀttats och blivit en alltmer ökande trend bland vÀrldens investerare. Vid en nÀrmare studie av svenska börsnoterade, privata samt institutionella fastighetsplacerares bolag kan noteras en relativt stark koncentration till den svenska marknaden. Examensarbetet som följer har syftat till att utreda vad det Àr som driver respektive repellerar investerare frÄn investering i utlÀndska marknader. FrÀmst har svenska investerares instÀllning till och aktivitet pÄ utlÀndska marknader med avseende pÄ direktÀgda fastigheter undersökts.En investerares val av portfölj bestÀms av marknadsrelaterade riskkomponenter sÄsom likviditetsperspektivet och skattelÀget, men Àven den personliga utgÄngspunkten, budgeten och det egna investeringsmotivet. Fastighetsinvesterare Àr ytterligare exponerade mot flera unika fastighetsanknutna riskfaktorer och attribut sÄsom den lÄngsamt uppdaterade marknadsinformation och det bestÀmda lÀget, som gör en fastighet kÀnslig för miljö ? och omgivningspÄverkan till följd av politisk instabilitet och omrÄdesspecifika omvÀlvningar.

TV- reklam 1970-2014 : En kvantitativ innehÄllsanalys av tv-reklam frÄn olika Ärtionden

Reklam Àr nÄgot vi möts av hela tiden, överallt. MÄnga gÄnger förmedlas det till oss utan att vi ens mÀrker det. NÀr jag kollar pÄ tv, blir jag hela tiden störd av de stÀndiga reklamavbrotten. Avbrott jag blivit sÄ van vid att de nÀstan blivit ett sÀtt för mig att hÀmta andan under den spÀnnande filmen, rafflande finalen av Idol eller strömmen av sitcoms.MÄnga gÄnger stannar jag inte ens kvar i soffan nÀr reklamen gÄr pÄ, eller i alla fall inte pÄ samma kanal. Det har blivit till en grej att direkt stÀnga av, pÄ ett eller annat sÀtt, nÀr reklamen gÄr pÄ.

Finsk arbetskraftsinvandring i Norrbotten

Finland prÀglades under efterkrigsdecennierna av bÄde ekonomiska och politiska problem. Finland hade ekonomiska problem efter att de varit med i Andra VÀrldskriget, de skulle betala ett stort krigsskadestÄnd till Sovjetunionen och det krÀvdes stora summor för att Äteruppbygga landet. Det var pÄ grund av de ekonomiska problemen stor politisk instabilitet i landet, Finland hade mellan 1950 och 1959 tretton olika regeringar. Push and Pull teorin anvÀndes till denna uppsats, Finland var ett typiskt push-land, det vill sÀga ett land med negativa förhÄllanden med hög arbetslöshet och stor bostadsbrist. Medan Sverige var ett pull- land alltsÄ ett land som har ekonomiska framgÄngar och hög arbetslöshet och var dÀrmed ett land som mÀnniskorna frÄn ett push-land flyttar till. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka bakomliggande faktorer till varför mÀnniskorna ville flytta frÄn Finland och varför de flyttade just till Sverige.

Kvinnorepresentationens konsekvenser. En kvantitativ studie av kommunpolitik i kvinnors intresse.

AbstractThe aim of this essay is to analyse the effects of women's representation on actual political outcome. Quantitative method and materials are used to study the consequences of women's political participation in Swedish municipals.Many theorists think that women have special interests, different from men?s, which is also the belief of this essay. This political interest is here defined as freedom from discrimination and violence against women. In order to see if this interest is present in local policy it is transformed into variables concerning whether the local authority has an equality plan, supports a local shelter for abused women and by how much money it supports women's shelter.

FörutsÀttningar för en inkluderande skola : Hur ser de ut?

SjÀlvframstÀllning handlar om att konstruera identitet i text. Författaren anvÀnder olika strategier för att minnas och att konstruera sig sjÀlv och sitt sjÀlv i en berÀttande text. I den hÀr uppsatsen har jag analyserat hur den politiska identiteten skapas i socialdemokratiska memoarer. Undersökningen har visat att berÀttelserna hÄlls samman av ett antal karakteristiska teman och berÀttarstrukturella mönster.För det första kan sÀgas att sjÀlvframstÀllningarna förefaller vara en förlÀngning av politikerrollen. Ett tydligt exempel pÄ detta Àr hur barndomen betraktas med politikerblicken.

Återintroduktion av schimpanser till det vilda

Schimpanser (Pan troglodytes) Ă€r mĂ€nniskoapor under ordningen primater. De lever i grupper om 15-60 individer och bor i stora revir. De finns i vilt tillstĂ„nd frĂ€mst i centrala och östra Afrika. Schimpanser har komplexa sociala strukturer, de förstĂ„r vad andra individer har för relation till varandra och kan utifrĂ„n detta vĂ€lja att bilda koalitioner med andra för att anfalla konkurrerande hannar och endera direkt eller indirekt öka sin rang. Återintroduktion till det vilda Ă€r komplex, det finns olika skĂ€l bakom varför man inför Ă„terplaceringsprogram. Det kan vara ur etiska grunder, avsaknad av tillrĂ€ckligt genetiskt material, för att hjĂ€lpa utrotningshotade djurarter eller för att pĂ„ nytt introducera en art till ett habitat dĂ€r de tidigare funnits men nu utrotats pĂ„.

Planering för ett bÀttre samhÀlle : FörutsÀttningar för ett bredare systemperspektiv

Det hÀr examensarbetet inriktar sig pÄ att försöka förstÄ hur samhÀllsplanering Àr tÀnkt att fungera och varför det fungerar som det gör. Avsikten Àr att olika aktörer verksamma inom samhÀllsplanering skall fÄ en djupare förstÄelse för det system de agerar i. Examensarbetet fokuserar sÀrskilt pÄ begreppen system och systemperspektiv.Examensarbetes syfte Àr att undersöka förutsÀttningarna för att anvÀnda ett bredare system-perspektiv inom samhÀllsplanering. Konkret innebÀr ett brett systemperspektiv att kunna identifiera vad ett system bestÄr av och att förstÄ hur systemet fungerar. En sÄdan förstÄelse skulle ge bÀttre förutsÀttningar att förutse effekter av olika beslut samt att kunna förstÄ orsaken till varför saker blir som de blir.Genom en intervjustudie och en litteraturstudie har vi försökt analysera och förstÄ systemet samhÀllsplanering.

Att undervisa en nation : Historieundervisning i Kenya och Tanzania

Islamologen Jan HjÀrpe har en gÄng skrivit att ingen historieskrivning Àr oskyldig. Vilket Àven stÀmmer överens med den historia som presenteras i skolans undervisning. Historien Àr en del av sÄvÀl individens som nationens minne, dÀrför mÄste den konstant reproduceras. Historikern Ulf Zander har pÄpekat att för att ens identitet skall övergÄ till en identifikation mÄste den aktiveras och ges en innebörd. AlltsÄ mÄste en nationell, eller annan, identitet sÀttas i förhÄllande till nÄgon eller nÄgot annat för att göras legitim och anvÀndbar.

"Projektstyrning i LuleÄ kommun": en fallstudie av projektstyrningen av Kulturens hus

Sammanfattning Idén till denna uppsats kom genom en diskussion tillsammans med en projektutvecklare pÄ tekniska förvaltningen i LuleÄ. Vi diskuterade kring större byggprojekt genomförda i kommunen under de senaste Ären och kom fram till att Kulturens hus inte bara Àr de senaste större byggprojektet utan Àven det största pÄ mÄnga Är. NÀr vi sökte litteratur kring Àmnet projektstyrning fann vi ett fÄtal tidigare skrivna uppsatser dÀr man undersökt kommuner och dess avsaknad av en gemensam projektmodell. Detta var nÄgot vi fann Àven gÀllde LuleÄ kommun efter att vi lÀst olika revisions- och uppföljningsrapporter gjorde pÄ projekteringen av Kulturens hus. UtifrÄn detta ville vi titta nÀrmare pÄ och öka förstÄelsen för hur kommuner anvÀnder sig av styrning i projektarbete.

<- FöregÄende sida 53 NÀsta sida ->