"Projektstyrning i Luleå kommun"
en fallstudie av projektstyrningen av Kulturens hus
Sammanfattning Idén till denna uppsats kom genom en diskussion tillsammans med en projektutvecklare på tekniska förvaltningen i Luleå. Vi diskuterade kring större byggprojekt genomförda i kommunen under de senaste åren och kom fram till att Kulturens hus inte bara är de senaste större byggprojektet utan även det största på många år. När vi sökte litteratur kring ämnet projektstyrning fann vi ett fåtal tidigare skrivna uppsatser där man undersökt kommuner och dess avsaknad av en gemensam projektmodell. Detta var något vi fann även gällde Luleå kommun efter att vi läst olika revisions- och uppföljningsrapporter gjorde på projekteringen av Kulturens hus. Utifrån detta ville vi titta närmare på och öka förståelsen för hur kommuner använder sig av styrning i projektarbete. För att få svar på våra funderingar utformade vi två forskningsfrågor: -Hur styrde Luleå kommun större projekt? -Vilka styrfaktorer använder sig Luleå kommun av i styrningen av projektet Kulturens hus? För att svara på dessa frågor genomförde vi först en litteraturstudie där vi sökte fram böcker och artiklar via Internet och Lucia. Efter att vi läst in oss på ämnet utformade vi en semistrukturerad intervjuguide som vi använde oss av vid våra tre intervjuer med respondenter från kommunen. Samtliga respondenter var i högsta grad inblandade i styrningen av projektet Kulturens hus och intervjuerna skedde på respektive respondents arbetsplats. Efter intervjuerna, som spelats in, sammanställde vi varje intervju var för sig för att säkerställa att vi hade samma uppfattning om svaren. Teorin i uppsatsen är koncentrerad till huvudparametrarna tid, kostnad och kvalitet. Dessa tre parametrar samspelar med varandra och kan därför inte brytas ut helt och hållet, dock kan olika vikt läggas på en eller flera av dem. I vår undersökning har vi kommit fram till att kommunen styr projekt genom ett nära samarbete mellan de inblandade parterna utan större politisk inverkan. Tack vare ett stort kunnande hos projekterare och medarbetare flyter arbetet smidigt och kommunikationen är god då kunskapen finns nära tillhands. De jobbar mot på förhand fastslagna tid och kostnadsmål vilket ger en tydlig bild av vad som måste göras. Genom detta kan de också tidigt i projektet koppla grepp om det för att undvika att tappa eller hamna efter i det som ska göras. Vi fann i undersökningen att Luleå kommun använder sig av de tre parametrarna precis som teorin säger. Dock läggs inte lika stor vikt vid alla tre utan de viktigaste för Luleå Kommun är framför allt kostnaden och tiden. Kvaliteten är en faktor som till stor del säkras genom ett noggrant urval av entreprenörer.