Sökresultat:
1051 Uppsatser om Politisk översättning - Sida 58 av 71
Vad vill Du Àta idag? - Hur kostchefen kan erbjuda Àldreomsorgens brukare en valmöjlighet mellan olika matrÀtter
MÄltiden Àr viktig för Àldreomsorgens brukare. Undersökningar visar att mÄltidens nÀringssammansÀttning prioriteras i högre grad Àn att brukaren ska fÄ sina önskemÄl kring mÄltidsutformningen uppfyllda. VÄrdpersonalens önskemÄl prioriteras högre Àn brukarens. I sÀrskilt boende har brukare en begrÀnsad och i vissa fall obefintlig möjlighet att pÄverka sina egna mÄltider. Brukare inom Àldreomsorgen vill, enligt flera undersökningar, kunna pÄverka sin mÄltidsmiljö och vÀlja mellan olika rÀtter.
Per Engdahl, en extrem politisk aktivist i marginalen
Uppsatsen Àr en analys av den svenska politiska aktivisten Per Engdahl och hans rörelsers ideologiska innehÄll. Engdahl som föddes 1909 och avled 1994 var under hela sitt liv verksam i olika svenska fascistiska och högerextrema organisationer sÄsom Sveriges Fascistiska Kamporganisation, Riksförbundet det Nya Sverige, Sveriges Nationella Förbund, Riksföreningen Sverige-Tyskland, Svensk Opposition, EuropÀische Soziale Bewegung samt Nysvenska Rörelsen. Dessutom utgav han under nÀstan 50 Är tidningen VÀgen FramÄt. Studien omfattar perioden 1931 till 1950. Fyra olika politiska program samt fyra ledarartiklar ur VÀgen FramÄt, frÄn 1942 alla författade av Engdahl, har analyserats.
Politisk samverkan mellan kommuner och landsting, bygger den pĂ„ tillit? : En studie av LĂ€ns-SLAKO i Ăstergötland
Syftet Ă€r att undersöka LĂ€ns-SLAKO, samrĂ„dsorganet inom vĂ„rd- och omsorgsomrĂ„det mellan kommunerna och landstinget i Ăstergötland. MĂ„lsĂ€ttningen Ă€r att ge kunskap om de bakomliggande orsakerna till uppbyggnaden av LĂ€ns-SLAKO, att ge kunskap om hur samrĂ„det fungerar idag samt möjliga förklaringar till varför samverkan fungerar eller inte. Fokus ligger pĂ„ att undersöka vilken betydelse tillit mellan de ingĂ„ende parterna har, för att Ă„stadkomma en fungerande samverkan. Syftet Ă€r ocksĂ„ att undersöka huruvida graden av tillit pĂ„verkar legitimiteten för LĂ€ns-SLAKO som politiskt organ. Studien har utförts som en fallstudie med LĂ€ns-SLAKO som enda undersökningsobjekt. Det Ă€r en lĂ€mplig metod nĂ€r syftet Ă€r att undersöka en nutida företeelse pĂ„ djupet och i dess verkliga sammanhang.
Bebygga eller bevara? : samhÀllsekonomiska faktorer vid kommunal planering av Äkermark
Under senare delen av 1900-talet har antalet tÀtorter sÄvÀl som tÀtorternas invÄnarnatal ökat markant. Detta har inneburit en expansion av tÀtorternas yta, vilket har lett till att Äkermark tagits ur bruk för att istÀllet bebyggas. Samtidigt Àr intresset för nÀrodlat och hÄllbar anvÀndning av naturresurser mycket stort bland bÄde konsumenter och kommuner, vilket innebÀr en konflikt mellan kommunens val att bebygga Äkermark för att tillgodose kortsiktiga, ekonomiska mÄl och att bevara Äkermark för att ta hÀnsyn till mer lÄngsiktiga, ekologiska vÀrden.
Syftet med detta arbete var att identifiera vilka faktorer som pÄverkar huruvida en kommun beslutar att bebygga Äkermark eller ej, samt att undersöka hur dessa faktorer pÄverkar beslutet att bygga pÄ Äkermark. Undersökningen gÀllde dock endast bostadsbyggnation pÄ Äkermark.
Studien Àr uppdelad i tvÄ delar. Först gjordes en litteraturgenomgÄng av vilka kostnader och nyttor som tÀtortsexpansion pÄ Äkermark för med sig vid en kostnadsnyttoanalys.
Hur kommunal energiplanering kan vara ett verktyg för arbete med energifrÄgor : En studie av tre kommuner i VÀstra Götaland
Enligt lagen om Kommunal energiplanering mÄste samtliga Sveriges kommuner ha en aktuell energiplan som beskriver kommunens planer för tillförsel, distribution och anvÀndning av energi inom kommunen. MÄnga av kommunerna har problem med att skapa ett aktivt arbete med energifrÄgorna inom kommunen, utifrÄn energiplanen. Syftet med denna uppsats Àr att a) genom intervjustudie beskriva hur tre kommuner arbetar med kommunal energiplanering som ett verktyg för ett aktivt arbete med energifrÄgorna inom kommunen, b) utifrÄn Leavitts systemmodell skapa en ökad förstÄelse för vilka centrala komponenter, sÄvÀl statiska som dynamiska, som ligger till grund för kommunernas förÀndringsarbete samt vilket fokus detta arbete har inom kommunerna. Studien genomfördes med hjÀlp av gruppintervjuer med representanter frÄn de tre utvalda kommunerna; Lidköping, BorÄs och TrollhÀttan. Representanterna frÄn de valda kommunerna berÀttade om deras arbete med energifrÄgor utifrÄn tre utgÄngspunkter; synen pÄ kommunal energiplanering, arbetsprocessen och framgÄngs/motivationsfaktorer.
Valkyrieritten som filmmusik : Wagners musik i fyra filmer
Adina Schneltzer: Valkyrieritten som filmmusik. Wagners musik i fyra filmer. Uppsala: Musikvetenskap, 1998. C-uppsats (60 p).Uppsatsens syfte Àr att undersöka vilka funktioner Richard Wagners musik kan ha som filmmusik. En begrÀnsning har skett till fyra filmer, dÀr Wagners musik har anvÀnts inom diegesen, dvs handlingen, och i originalsÀttning eller orkesterversion.
Det politiska argumentet och den nationella sÀkerheten? kan historien förutse framtiden? : En komparativ studie utifrÄn historisk institutionalism över svenska och danska partiers argumentation runt nationell sÀkerhet genom Ären.
Denna studie utgÄr frÄn att den partipolitiska argumentationen för Sverige och Danmarks sÀkerhetspolitiska positionering inte varit överensstÀmmande med den statliga sÀkerhetspolitiska positioneringen genom Ären. Syftet med denna undersökning Àr att genom ett historisk institutionellt perspektiv belysa hur politiska partiers stigberoende har inverkan pÄ i vilken riktning som den statliga sÀkerhetspolitiska debatten kommer att anta och sÄledes den statliga sÀkerhetspolitiska positioneringen. ForskningsfrÄgorna som skall besvaras Àr; Utgör de politiska partiernas argumentationer en stabil och förutsÀgbar politisk institution? Hur argumenterar respektive parti för sin stÄndpunkt gÀllande statens sÀkerhetspolitiska stÀllning under 1965, 1992 (1995) och 2014? Följer Folkpartiet och Venstre samma stigberoende? Följer VÀnsterpartiet och Socialistisk Folkeparti samma stigberoende?Studien utgÄr frÄn en kvalitativ textanalys för att frambringa hur de svenska partierna Folkpartiet och VÀnsterpartiet samt de danska partierna Venstre och Socialistisk Folkeparti argumenterar för sin sÀkerhetspolitiska positionering under Ären 1965, 1992 (1995 för Venstre) och 2014. DÀrefter har en kvalitativ jÀmförande analys genom de teoretiska analysverktygen utförts för att pÄvisa huruvida partiernas följer ett stigberoende pÄ ideologisk grund, efter det formativa momentet eller avviker frÄn stigberoendet.Resultatet pÄvisar att partier med ett konsekvent stigberoende i förhÄllande till sin ideologiska motpart har större slagkraft för i vilken riktning den politiska sÀkerhetsdebatten kommer att anta, och ger en inblick i hur debatten kommer att fortskrida i framtiden..
Konsten att statusövertyga : En jÀmförelse mellan svensk och amerikansk politisk kommunikation pÄ Facebook
Dagens chefer förvÀntas ofta leda personal anstÀllda av den egna organisationen samtidigt som de ska leda inhyrd personal dÄ anvÀndandet av bemanningsföretag har ökat. En stor del av arbetet med att leda anstÀllda innefattar motivationsarbete och för att utföra detta krÀvs en viss kunskap i Àmnet motivation. En vÀl utformad motivationsstrategi ger inte bara de anstÀllda ett ökat vÀlbefinnande utan gagnar Àven organisationen genom en effektiviserad produktivitet. För att kunna implementera rÀtt strategi behöver organisationerna vara medvetna om vilka faktorer som motiverar anstÀllda till arbete.Syftet med denna studie Àr att beskriva och förklara arbetsmotivationsfaktorer hos socialsekreterare i en storstadskommun. Vidare diskuteras Àven eventuella likheter och skillnader i motivationsfaktorer mellan socialsekreterare som Àr tillsvidareanstÀllda av en kommunal verksamhet och socialsekreterare anstÀllda av ett bemanningsföretag.Studien har utförts genom en kvalitativ forskningsansats dÀr sex personer har intervjuats.
Internalisering av negativa externaliteter : Ett resultat av institutionella tryck?
Bakgrund & frÄgestÀllning Sverigedemokraterna bildades1988 av tidigare aktiva inom nazistiska och fascistiska rörelser. Idag Àr partiet Sveriges tredje största. Partiets bakgrund, vÀxande stöd och senaste framgÄngar i valet 2014 parallellt med uppmÀrksammande skandaler vÀckte nyfikenhet: Hur kommunicerar ett parti med sÄ tydlig historia och en del ofördelaktiga avslöjanden för att bli accepterat? AvgrÀnsning av kommunikationen gjordes till de tre valfilmerna som gjorts inför riksdagsvalen 2010 och 2014. Analysen redogör för hur olika element, retoriska och semiotiska, samverkar för att konstruera ett budskap, bÄde implicit och explicit, för att övertyga.
Formell makt = reell makt? En undersökning om mÀn och kvinnors förutsÀttningar att bedriva politisk verksamhet
Som en reaktion pÄ ökad globalisering och teknisk utveckling har antalet samarbeten överorganisationsgrÀnser ökat. NÀr tvÄ eller flera samarbetsparter gÄr samman och skapar ett gemensamtbolag benÀmns samarbetet som ett joint venture, vilket Àr en vanlig form av interorganisatorisksamverkan. För att kunna dra nytta av de fördelar som ett interorganisatoriskt samarbete erbjuderkrÀvs en ÀndamÄlsenlig ekonomistyrning. Antalet studier rörande styrningen i interorganisatoriskasamarbeten har ökat, men fÄ behandlar den speciella problematik som föreligger i joint ventures, dÀrrelationen mellan Àgarna sÄvÀl som relationen mellan Àgarna och det samÀgda bolaget skall beaktas.Studien syftar till att utveckla kunskap om vilken typ av styrning som tillÀmpas i relationerna, hurstyrningen utvecklas över tid och vad som pÄverkar styrningens utformning. En fallstudie av ett jointventure-bolag genomfördes och resultatet visar att styrningen i den horisontella relationen mellanÀgarna till övervÀgande del var förtroendebaserad som en följd av restriktivitet i val avsamarbetspartners.
MotstÄnd i skogen En motiv- och maktanalys av civila olydnadsaktioner i svensk skogspolitik
Civil olydnad Àr en kontroversiell strategi för politisk pÄverkan. Men vilket inflytande haraktionerna? I studien jÀmförs sex fall i Sverige dÀr miljöorganisationen Greenpeace har anvÀnt sig av civil olydnad för att förmÄ lÀnsstyrelsen att bilda reservat av avverkningshotade skogar. I de tre fallen Raneboskogen i VÀstra Götaland, Snöberget i Norrbotten och NjakafjÀll i VÀsterbotten har lÀnsstyrelsen avbrutit avverkningarna i nÀra samband med Greenpeace aktioner och bildat reservat. I de tre fallen BrÄtaskogen i VÀstra Götaland, PakkojÄkkÄ i Norrbotten och Arvliden i VÀsterbotten har dÀremot avverkningarna slutförts efter att aktivisterna har gripits.I studien genomförs en motivanalys och en maktanalys för att klarlÀgga om och hur lÀnsstyrelsens beslut att bilda eller inte bilda reservat har pÄverkats av Greenpeace aktioner.
Retorik pÄ trettio sekunder om en radiodebatt inför valet 2010
I denna uppsats har jag analyserat samtida politiska tal, nÀrmare bestÀmt fjortonanföranden à ungefÀr trettio sekunder, hÀmtade frÄn en partiledardebatt i SverigesRadio en dryg vecka före valet 2010.Att studera ett material som detta ur retoriskt perspektiv Àr spÀnnande dÄ mankan frÄga sig om de verkligen hÄller ett tal i traditionell mening. En del talar för det:nÀr partiledarna ombes att hÄlla ett anförande pÄ en halv minut fÄr de tala ostört, ochde har haft möjlighet att förbereda det de ska sÀga. Men andra saker talar mot:uttalandena Àr bara nÄgra meningar lÄnga, och publiken finns inte inför talarnasögon, utan sitter hemma vid radioapparaterna ? eller lyssnar i efterhand pÄ Interneteller i mp3-spelare.Den modell med vilken sjÀlva talen analyseras har anor sedan antiken, men inomden moderna retoriken studeras hela den retoriska situationen, och tvÄ viktiga frÄgorhar varit vilka retoriska problem talet syftar till att lösa ? vad som Àr dess syfte ? ochvilken publik talaren egentligen verkar vÀnda sig till.FrÄgan om vilka de sju partiledarna riktar sig till bidrar sÀrskilt till att göra dennaundersökning relevant: det Àr en viktig frÄga för demokratin vilka som Àrpolitikernas mÄlgrupp. Men det finns mÄnga andra anledningar att studera derasuttalanden.
JAS 39A Gripens interoperabla förmÄga satt i en strategisk kontext
En viktig del av en nations sÀkerhetspolitiska ambition handlar om att skaffa sig handlingsutrymme. Detta görs genomen orkestrering av nationens olika maktmedel. PÄ militÀrstrategisk nivÄ skapar en samordning av politisk mÄlsÀttning,doktriner och resurser en samlad nettoeffekt, vilken utgör nationens möjliga militÀra strategi.Efter att det kalla kriget upphört har stora förÀndringar i den sÀkerhetspolitiska miljön för bland annat Sverige Àgtrum. Sverige har dÀrför förÀndrat sin sÀkerhetspolitiska utformning och Försvarsmakten och dess luftstridskrafter harföljt efter. Det svenska flygsystemet skall idag exempelvis kunna anvÀndas i av NATO eller EU ledda fredsframtvingandeoperationer.
De svenska nazisterna : en kvalitativ undersökning av de svenska nationalsocialisternas mediestrategier under 30-talet
Nationalsocialisterna i Sverige hade under 1930-talet sitt största och effektivaste medieorgan i tidningen Den Svenske Nationalsocialisten (DSN) och genom tidningen anvÀnde de sig av mediestrategier för att föra fram sina budskap till det svenska folket. I uppsatsen undersöker vi vad för sorts mediestrategier det handlade om och hur de svenska nationalsocialisterna arbetade för att bli hörda och skapa en opinionsbildning. Vi har analyserat 11 nummer frÄn DSN med hjÀlp av retoriska begrepp i en kvalitativ innehÄllsanalys för att fÄ svaret pÄ de frÄgorna.Vi har i uppsatsen anvÀnt oss av Elizabeth Perses och Peter Goldings modeller över medieeffekter. Perse Àr medieforskare med en grund i uses and gratifications- omrÄdet medan Golding Àr en professor i sociologi som skrivit flera böcker om politisk kommunikation och masskommunikation. VÄrt material Àr hÀmtat i partiets egen tidskrift och huvudsakliga politiska organ:Den Svenske Nationalsocialisten ? vilken vi analyserat för att pÄ sÄ sÀtt lyfta fram vilka mediestrategier som partiet anvÀnde sig av.
VÄra första internationella insatser : ett tecken pÄ beslutsvilja?
MÄlsÀttningen med uppsatsen har varit att ÄskÄdliggöra beslutsprocesserna pÄ frÀmst strategisk ochmilitÀrstrategisk nivÄ inför det svenska beslutet att delta i de militÀra FN-missionerna i Suez 1956,Kongo 1960 och pÄ Cypern 1964. Men ocksÄ att studera deployeringen vid den inledande insatsen.Uppsatsen har dÀrmed syftat till att finna svar pÄ varför det gick relativt fort att fatta beslut om insatssamt deployera förbanden ? svar som kanske kan lÀra oss nÄgot inför framtida liknande beslut ? tillexempel med EU Battle Group. Graham Allison?s teorier om Organizational Process ochGovernmental Politics har utgjort den vetenskapliga ramen för att hjÀlpa till att förklarabeslutsprocesserna.