JAS 39A Gripens interoperabla förmåga satt i en strategisk kontext
En viktig del av en nations säkerhetspolitiska ambition handlar om att skaffa sig handlingsutrymme. Detta görs genomen orkestrering av nationens olika maktmedel. På militärstrategisk nivå skapar en samordning av politisk målsättning,doktriner och resurser en samlad nettoeffekt, vilken utgör nationens möjliga militära strategi.Efter att det kalla kriget upphört har stora förändringar i den säkerhetspolitiska miljön för bland annat Sverige ägtrum. Sverige har därför förändrat sin säkerhetspolitiska utformning och Försvarsmakten och dess luftstridskrafter harföljt efter. Det svenska flygsystemet skall idag exempelvis kunna användas i av NATO eller EU ledda fredsframtvingandeoperationer. Det förband som Sverige anmält till EU: s registerförband benämns SwAFRAP JAS 39. Dettaförband skall vid en internationell operation nyttja flygplanet JAS 39A, ett flygsystem som ursprungligen är framtagetmot den gamla säkerhetspolitiska kontexten. Uppsatsens problem är följande: Klarar JAS 39 systemet, trots attdet ursprungligen är projekterat mot den gamla säkerhetspolitiska utformningen, att uppfylla de krav som den nyasäkerhetspolitiska utformningen ställer? Frågeställningen besvaras genom att de uppgifter ett flygsystem kan få viden internationell operation granskas via fem olika kriterier.De viktigaste slutsatserna är att JAS 39A i sin nuvarande skepnad har brister på flera områden. Bland annat saknassambandsmedel som är kompatibla med tänkta allierade. Dessutom finns brister hos VMS- och IFF-systemen. Devapensystem som är avsedda för markmålsbekämpning har i vissa fall brister då det gäller precision, förmåga tillgraderad verkan och allvädersförmåga. Då möjlighet till lufttankning saknas är räckvidden och uthålligheten begränsande.Detta kompenseras dock till viss del av möjligheten att bära extratankar. Systemet har dessutom vissa förmågorsom i den nya säkerhetspolitiska utformningen inte är efterfrågade. Systemet har dock mycket stor utvecklingspotentialoch möjligheten att anpassa systemet till den nya säkerhetspolitiska utformningen är troligen god.