Denna uppsats syftar till att kvantitativt studera och underso?ka selektiv migration i Uppsalas genom att observera ro?rlighet och befolkningsfo?ra?ndringar under tidsperioden 1990-2010 fo?r bostadsomra?den byggda under miljonprograma?ren 1965-1974. Fo?r att uppna? underso?kningen syfte har longitudinella demografiska och socioekonomiska data, ha?mtade fra?n databasen GeoSweden, fo?r inflyttare, utflyttare och stannare i Uppsalas miljonprogram analyserats. Analys av sagda data visar att andelen Sverigefo?dda individer i Uppsalas miljonprogram minskade under perioden 1990-2010 i takt med att andelen utlandsfo?dda inflyttare o?kade.

Studien fokuserar pa? de implikationer som skolans marknadsanpassning har fo?r la?rares arbete. Syftet har varit att underso?ka hur la?rare upplever sitt yrke och sin yrkesroll i ljuset av att svensk skola och utbildningssystem sedan 1980-talet genomga?tt omfattande fo?ra?ndringar. Studien a?r en kvalitativ intervjustudie baserad pa? sex semistrukturerade intervjuer med gymnasiela?rare inom den kommunala skolan.

Studien syftar till att underso?ka den fo?ra?ndring som skett i grundskolans la?roplaner mellan 1962-2011, vad ga?ller formuleringar om och kring arbetet med ma?ngkultur. Syftet har besvarats genom fra?gesta?llningarna: Vad utma?rker de enskilda la?roplanernas synsa?tt pa? ma?ngkultur? Vilka fo?ra?ndringar har skett i grundskolans la?roplaner under de senaste femtio a?ren, vad ga?ller synsa?ttet pa? ma?ngkultur? Metoden som anva?nts fo?r att komma fram till ett resultat var av kvalitativ art. En tidigare bepro?vad analysmodell har anva?nts och kategoriserat det ma?ngkulturella i la?roplanerna enligt tre niva?er.

Studien syftar till att underso?ka den fo?ra?ndring som skett i grundskolans la?roplaner mellan 1962-2011, vad ga?ller formuleringar om och kring arbetet med ma?ngkultur. Syftet har besvarats genom fra?gesta?llningarna: Vad utma?rker de enskilda la?roplanernas synsa?tt pa? ma?ngkultur? Vilka fo?ra?ndringar har skett i grundskolans la?roplaner under de senaste femtio a?ren, vad ga?ller synsa?ttet pa? ma?ngkultur? Metoden som anva?nts fo?r att komma fram till ett resultat var av kvalitativ art. En tidigare bepro?vad analysmodell har anva?nts och kategoriserat det ma?ngkulturella i la?roplanerna enligt tre niva?er.

I Sverige va?xer de stora orterna mer och mer, sta?derna fo?rta?tas och hur ma?nniskor bor fo?ra?ndras. Ett problem som a?terkommer na?r stadsdelar fo?rnyas a?r att bostadspriser ga?r upp, inkomsterna i omra?den o?kar och stadsdelen ga?r fra?n att ha varit ett arbetarklassomra?de till att vara en stadsdel da?r medelklassen breder ut sig. Syftet med denna uppsats var att underso?ka hur Gro?ndal i Stockholm har fo?ra?ndrats under 2000-talet vad ga?ller inkomster och boendeformer, samt i vilken utstra?ckning kommunal planering och kommunala akto?rer har pa?verkat processen.

Climate change is a phenomenon that know no boundaries. While focus on environment and climate change has become highly prioritized, nationalism has spread across Europe. Nationalism is by many considered to refuse action to combat climate change although some argue that nationalism could combat global climate change. Previous research on how nationalism is implemented in environment and climate politics has mainly focused on single parties. The thesis therefore aims to give a broad approach and compare how nationalism is used in environment and climate politics by analyzing 4 European parties with either ethnic or civic nationalism and different roles in their party system. With a qualitative content analysis on party programs and election manifestos the findings imply that parties use nationalism in the climate and environment discourse in a variety of ways.

Syfte: Studien a?mnar till att underso?ka korrelationen mellan redovisat va?rde och marknadsva?rde med avseende pa? fo?rvaltningsfastigheter.Metod: Studien har tilla?mpat en kvantitativ metodstrategi da?r data fra?n kvartalsrapporter och aktiedata kvantifieras fo?ljt av att korrelationsanalyser genomfo?rts.Slutsats: Signifikanta positiva samband uppma?ttes fo?r samtliga utvalda redovisningsma?tt, sa?ledes kan dessa ma?tt anses vara va?rderelevanta utifra?n studiens korrelationsanalyser och tidigare forskningsresultat.Fo?rslag till vidare forskning: En multipel regressionsanalys med fler variabler a?n de valda i denna studie vore att fo?redra i framtiden, fo?rslagsvis bo?r variablerna; fo?ra?ndring i utdelning, intern eller extern va?rdering i fo?retagen inga? i en sa?dan studie. Vidare vore det a?ven intressant att se en studie avseende hur fo?retag sa?kersta?ller sin va?rdering av fo?rvaltningsfastigheter. Ifall skillnader ga?r att uppdaga mellan fo?retag som endast go?r interna utva?rderingar alternativt endast externa utva?rderingar eller en kombination av de tva?. .

Ha?lsofra?gan har blivit betydelsefull o?ver va?rlden. Med en plattform som exempelvis smartphone kan begreppet gamification fo?rsta?rka mo?jligheterna till beteendefo?ra?ndringar och la?karbehandlingar. Gamification a?r ett relativt nytt begrepp som anva?nder spelelement och speldesigntekniker som appliceras i annan kontext a?n spel.

Bakgrund: Bro?stcancer a?r den vanligast fo?rekommande tumo?rsjukdomen hos kvinnor och a?rligen drabbas 8000 personer i Sverige. Risken fo?r a?terfall a?r sto?rst de fem fo?rsta a?ren, denna risk fo?r a?terfall kan va?cka en ra?dsla. Syfte: Att beskriva bro?stcancerdrabbade kvinnors upplevelse av ra?dsla fo?r a?terfall.

I den ha?r uppsatsen har vi underso?kt i vilken utstra?ckning den o?kade kommersialiseringen av mediemarknaden i stort har pa?verkat Sveriges Televisions nyhetsprogram Rapport. Vi har analyserat huruvida bevakningen av politik och samha?lle har blivit mer kommersialiserad under a?ren 1985 till 2012. Teoretiskt har vi utga?tt fra?n Jesper Stro?mba?cks och Anna Maria Jo?nssons definitioner av kommersialisering: minskat utrymme fo?r politik, o?kat utrymme fo?r spel- och skandalgestaltningar, personifiering och snuttifiering.Studien bygger pa? en kvantitativ inneha?llsanalys av inslag om politik och andra samha?llsfra?gor fra?n Rapports 19.30-sa?ndningar vecka 11 a?ren 1985, 1990, 1995, 2000, 2005, 2010 och 2012.

Den globala medelhavsniv?n stiger och ?r ett o?terkalleligt fenomen som kommer forts?tta att stiga flera tusen ?r fram?ver. Studien syftar till att f?rst? hur kustkommunerna, Malm? och Trelleborg, resonerar kring strategier och anpassnings?tg?rder f?r att hantera utmaningar med havsniv?h?jningar, s?v?l som med r?dande styrning och ansvarsf?rdelningen. Studien unders?ker ?ven kommunernas syn p? havet och valet av tidsperspektiv i planeringen.? Resultatet fr?n studien visar p? ett behov av ett l?ngre tidsperspektiv, bortom 100 ?r f?r att m?ta utmaningarna med havsniv?h?jningar.

Min underso?kning syftar till att underso?ka vilka strategier klassiska musiker anva?nder i la?roprocessen av klassiska musikstycken sa? att det konstna?rliga uttrycket fa?r de ba?sta fo?rutsa?ttningarna, stycket i sluta?ndan ka?nns sa? sa?kert som mo?jligt vid ett framtra?dande och inla?rningsprocessen ga?r sa? snabbt som mo?jligt.Bakgrunden beskriver minnets funktioner i just detta sammanhang. Det handlar om hur minnet fungerar allma?nt men ocksa? specifikt inom omra?det musik, betydelsen av fo?rkunskaper na?r vi spelar instrument och la?r oss musikstycken samt hur stress, press och nervositet pa?verkar minne och musicerande. Jag beskriver och analyserar a?ven fyra minnessystem som anva?nds i la?roprocesser i samband med instudering av musikstycken.Underso?kningen besta?r av tre intervjuer med professionella klassiska gitarrister tillika gitarrpedagoger, som ger sin bild av o?vning, instudering, minnesluckor, framfo?rande med mera.

Examensarbetet bero?r polisens anva?ndande av en, ur ra?ttssa?kerhets- och integritetssynpunkt, fo?rha?llandevis starkt kontroversiell metod fo?r att utro?na och beivra brottslighet. Metoden som bero?rs a?r sa? kallad infiltration och a?r en del av polisens sa? kallade informato?rsverksamhet; en verksamhet da?r polisen pa? olika vis anva?nder sig av privatpersoner i sitt polisia?ra arbete.Examensarbetet besta?r av 3 huvuddelar, da?r den fo?rsta delen utgo?r en inledningsdel, som efterfo?ljs av en ga?llande ra?tt del och slutligen en analysdel.Under Ga?llande ra?tt bero?rs, sammanfattas och klargo?rs vad som utgo?r ga?llande ra?tt i nula?get. Eftersom ra?ttsomra?det a?r, i lagtext, oreglerat har det under en la?ngre tid varit oklart vad som egentligen a?r tilla?tet respektive otilla?tet.

Fo?ra?ndrade konsumtionsmo?nster som ga?r fo?retagen fo?rbi kan i la?ngden visa sig o?desdigert och det a?r da?rfo?r viktigt att identifiera dessa fo?ra?ndringar och analysera vad de inneba?r fo?r de inblandade. I dataspelsbranschen har ett nytt konsumtionsmo?nster va?xt fram da?r ma?nniskor i allt sto?rre utstra?ckning intar en a?ska?darroll ista?llet fo?r att sja?lva delta i spelandet. Elektronisk sport eller e-sport som det har kommit att kallas lockar miljontals tittare va?rlden o?ver och har bo?rjat fa? en betydande roll inom dataspelsbranschen.

Tidigare forskning visar pa? arbetets betydelse fo?r ma?nniskan och att arbetslo?shet riskerar att bidra till utanfo?rskap, ha?lsofo?ra?ndringar etc. Syftet med denna uppsats a?r att se pa? varslades personers tillvaro. Hur fo?ra?ndras den sociala gemenskapen och skapas det otrygghet vid varsel? Hur pra?glas informanternas framtidssyn av varslen? Va?rt teoretiska ramverk som anva?nds i denna uppsats a?r stigma/normer, gemainschaft/gesellschaft, deprivationsteori samt identitetsskapandet.Genom sex semistrukturerade djupintervjuer har underso?kningen genererat teman som utanfo?rskap, arbetets betydelse samt va?gen tillbaka och framtiden.