Svenskämnets kursplaner betonar att eleverna ska ges möjlighet att möta flertalet olika texttyper under sin utbildning. Film är ett medium som de allra flesta möter frekvent under sin fritid, att använda sig av ett sådant i undervisningssyfte bör ha stora motivationsrelaterade fördelar.Denna uppsats strävar efter att finna undervisningsmetoder som använder sig av film i utbildningssyfte, och att försöka peka på arbetsområden inom svenskämnet där dessa metoder kan vara möjliga att nyttja.Uppsatsen är av konsumtionsart, alltså har forskning konsumerats och sammanställts till ett arbete. Jag har sökt och läst forskning inom en mängd områden som alla kan relateras till film inom skolvärlden. Uppsatsen har inte avgränsats till att beröra något särskilt stadie av den svenska skolan, men en koppling till ämnet Svenska finns.Ungdomarna som idag befolkar skolorna bär med sig mängder av kulturella erfarenheter när de kommer, det är en svår, men viktig uppgift för skolan att ta tillvara på dessa erfarenheter. Film är ett visuellt medium som talar till sina konsumenter på många sätt, att ge elever förutsättningar att möta alla dessa meddelanden ligger även det inom skolan uppgift.Jag har försökt peka ut fem stycken områden inom svenskämnet där film passar sig som ett undervisningsmedium: Filmkunskap, som ger eleverna rätt verktyg för att tala om och resonera kring de filmer som de ser.

Det blir allt vanligare att samhällsmedborgare kommunicerar med myndigheter via e-post. Med e-post är det möjligt att kontakta myndigheten vilken tid som helst på dygnet, var man än befinner sig, vilket gör att mediet forcerar tid- och rumssbarriären.Försäkringskassans telefonkundtjänst i Östergötland tar emot omkring 150 e-postmeddelanden varje dag och potentialen för att effektivisera e-posthanteringen torde vara stor. Till Landstingets i Östergötlands webbtjänst Frågelådan inkommer omkring 2 frågor per dag. Den genomförda studien syftar till att identifiera möjligheter att effektivisera uppgiften att förmedla efterfrågad information till medborgaren med hög kvalitet, exempelvis genom automatisering eller stöd för hantering av e-post. Inkomna e-postmeddelanden har kartlagts för att se vilka frågor det handlar om.

Idag handlar en stor del av dagens stadsutveckling om hur vi hanterar och utmanar bilismen. Historiskt sett har bilens framkomlighet haft ett stort inflytande i stadsplaneringen. För att skapa attraktiva städer med plats för stadsliv och möten måste man effektivisera användningen av gatan, eftersom när alla trafikslag har separata delar tar det mycket plats. När alla trafikslag delar på samma utrymme måste bilisterna sänka hastigheten för att skapa en trygg, säker och attraktiv miljö för fotgängare och cyklister. Det är i detta sammanhang som det engelska uttrycket ?Shared space? har sitt ursprung.

SAMMANFATTNINGDenna studie är en analys av Krisberedskapsmyndighetens forskningsrapporter ifråga om deras perspektiv på mottagarna vid kriskommunikation. Studien har två syften, dels att undersöka vilken roll forskarna ger mottagarna i de nuvarande studierna, dels att reflektera hur forskningen skulle kunna kompletteras i framtiden. Krisberedskapsmyndigheten är den myndighet som ansvarar för att vara samordnande myndighet i en krissituation, planera inför kommande kriser och att samla in kunskap om kriser.Denna studie använder sig av mottagarperspektivet encoding/decoding för att undersöka Krisberedskapsmyndighetens forskningsrapporter. Encoding/decoding perspektivet ser på mottagarna som aktiva och komplexa i tolkningen av meddelanden. Perspektivet menar attolika mottagare kan tolka information på olika sätt beroende på vilken bakgrund mottagaren har.

Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur den interna kommunikationen kan anva?ndas fo?r att sta?rka den externa kommunikationen, det vill sa?ga sta?rka varuma?rket och fo?renkla varuma?rkesbyggandet. Genom att de ansta?llda verkar som ambassado?rer fo?r varuma?rket kan ett fo?retag sta?rka sin position ba?de externt och internt.Vi har genomfo?rt en fallstudie fo?r att kunna fa? fram en bild av intern kommunikation och dess fo?rutsa?ttningar fo?r att skapa ambassado?rskap. Det fo?retag pa? vilken vi baserat va?rt arbete pa? a?r S:t Eriks AB och dess kontor och fabrik i Uppsala.

Dagens konsumenter är skickliga på att analysera och blockera stora delar av de reklammeddelanden de utsätts för dagligen. Marknadsförare och företag måste ideligen komma på nya metoder att tackla problemet med. Som svar på dessa svårigheter och den kontinuerligt ökande konkurrensnivån utvecklas ständigt nya metoder och strategier för detta. Metoderna avlöser sina föregångare i syftet att dessa skall förmedla företagens meddelanden mer verkningsfullt.Den nyaste trenden på marknaden är Sense marketing som kombinerar det visuella intrycket med exempelvis musik eller doftintryck. Att marknadsföra varor och varumärken med doft kallas doftmarknadsföring och syftar till att ge kunden ökad upplevelse med köpeprocessen samt med produkten och varumärket i sig.Metoden utnyttjar luktsinnets oförmåga att stänga av sig själv samt den undermedvetna processen som ständigt pågår i våra hjärnor i att vi analyserar alla doftintryck vi kommer i kontakt med.

Syftet med arbetet var att identifiera ytor inom Södertörn där det skulle vara möjligt att etablera materialterminaler för hantering av byggbranschens jord- och bergmaterial. Förhoppningen var att detta kunde bidra till ett planeringsunderlag för en samordnad materialförvaltning inom regionen. Behovet och nyttan av fler materialterminaler har börjat uppmärksammas, men inga studier kring vilka platser som lämpar sig för ändamålet har tidigare genomförts utifrån svenska förhållanden.  För att ta reda på vilka kriterier som definierade en bra materialterminalyta genomfördes en intervjustudie där tio aktörer med anknytning till materialhanteringsbranschen intervjuades. Kriterierna översattes till geografisk information och implementerades i GIS-programmet ArcMAP där det konstruerades en kartbild vilken visualiserade de ytor som var lämpliga respektive olämpliga att använda för ändamålet.

Ett vanligt återkommande problem i samhället idag och som människan dagligen handskas med är bristen att kommunicera. Länge har mänskligheten strävat efter att komma med nya lösningar för hur vi på bästa sätt ska förmedla information genom utbyte av tankar, meddelanden via tal, grafiksignaler eller skrift, oavsett var på jordklotet vi befinner oss. Ännu viktigare har det blivit för marknadsaktörer att kunna kommunicera i en värld där kommersialiseringen är en del av verkligheten och där företag måste förmå att kommunicera för att inte släpa efter i en allt starkare konkurrens. Den allt mer snabbväxande världen har även lett till att samhället och miljön har påverkats ogynnsamt. Corporate social responsibility, CSR, även kallat företagssamhällsansvar har därför tagit sin plats för att motarbeta de negativa konsekvenserna av mänsklighetens progressiva, tekniska utveckling.

Den här uppsatsen undersöker innehållet i en offentlig debatt om synen på en allmän plats och vilka som kommer till tals i en sådan debatt. Uppsatsen har i syfte att undersöka detta analyserat debatten som kantat planprocessen för Slussen i Stockholm. Med underlag i 252 artiklar om Slussens utformning och planprocess, hämtade från de fyra stora rikstäckande dagstidningarna med säte i Stockholm sedan 2009, har jag kategoriserat innehållet i debatten till åtta diskurser/synsätt som direkt eller indirekt berört en värdering av vad Slussen är eller bör vara för typ av plats: Regionsperspektivet, Tillväxtdiskursen, Infrastrukturdiskursen, Kulturhistoriska diskursen, Utsiktsdiskursen, Mötesplatskriteriet, Klimathotsdiskursen samt Förfalldiskursen. En kvantitativ analys av debatten som presenteras i uppsatsen visar att Utsiktsdiskursen och Infrastrukturdiskursen varit de mest frekventa (39 respektive 34 procent av artiklarna behandlade dessa). De flesta artikelförfattare, 32 procent, som gett utryck för någon av diskursen/synsätten har gjort det i egenskap av Sakkunniga inom området (exempelvis arkitekter, kulturhistoriker och samhällsplanerare). 69 procent av aktörerna i debatten har varit män och 31 procent kvinnor. En uppskattning av aktörernas namn är att nästan ingen är av utomeuropeisk härkomst. Även åldern på en övergripande majoritet hos aktörerna uppskattas till över trettio år. Diskussionsavsnittet tar upp de olika diskurserna/synsätten ? hur de har använts och hur de förhåller sig till varandra.

SammanfattningRubrikFrom Sea, Sand, Sun and Sex to Death, Disaster och Deprivation-etiska överväganden vid utformningen av marknadskommunikation för dark tourism företagProblemTurism är en marknad under kontant utveckling vilket leder till att nya nischer utvecklas inom branschen för att tillfredställa kunders ökade krav. En av dessa underkategorier är dark tourism. Denna företeelse grundar sig i ett intresse att besöka platser som varit med om katastrofer. Att kommersialisera och exploatera död är ett kontroversiellt område och av många anser att denna sorts turism är oetisk. Det gäller för företag som arbetar med dark tourism att utforma marknadskommunikation som inte uppfattas som felaktig i kunders ögon.

Den här artikeln behandlar vad de bakomliggande orsakerna till popup-annonsers kraftiga nedgång under de senaste åren berott på. Popup-annonser på Internet väcker stor irritation hos många användare och få uppskattar de annonsfönster som kommer upp framför dem på datorn. Ett svar på att annonsverktyget är föga uppskattat var när Microsoft lanserade Service Pack II till Windows XP som innehöll ett popup-filter. Vid lanseringen av popup-filtret sjönk antalet visningar i Europa med cirka 35 procent. Men även innan filtret kom märktes en nedgång av antalet visningar på grund av restriktivare användning från portaler till följd av klagomål och kritik från besökare.

Det är inget nytt att undersöka interaktioner på Facebook, dock är det oftast ur privatpersoners synvinkel Facebook undersöks och inte lika ofta ur en organisations synvinkel. Den här studien syftar till att fylla en del av gapet i medie- och kommunikationsforskningen om hur ideella organisationer beter sig på Facebook genom att undersöka den narrativa processen hos två ideella organisationer och hur delaktiga användare är i organisationernas berättelse beroende på organisationens storlek, Kvinnojouren Embla och Rädda Barnen. Därför är studiens frågeställning utformad som följande; på vilket sätt interagerar ideella organisationer med sina medlemmar via organisationens Facebook-sida? Hur utvecklas interaktiva berättelser på organisationernas Facebook-sida? Vilka skillnader kan identifieras mellan en stor och liten organisation?Studien utgår ifrån Earl och Kimport (2011) som menar att organisationer kan använda sig av två strategier i sin kommunikation på nätet; supersize strategier, som kortfattat innebär att organisationer tar sina befintliga offline-strategier och gör dem större, starkare och kraftfullare via internet, samt teori 2.0 strategier, som kortfattat innebär att organisationer använder nya, innovativa metoder för att förmedla sina budskap. Solis och Breakenridge (2010) skriver om hur interaktivitetsmöjligheter förändrar hur organisationer bör tänka när de skriver meddelanden på nätet och att organisationer bör sluta se sina intressenter som en stor publik, utan att de ska betraktas och behandlas som individer.

Denna studie handlar hur konsumenter so?ker information om produkter via internet. Det talas om att konsumenter genomga?r en process, kallad beslutsfattandeprocessen, da? konsumenten avser att genomfo?ra ett ko?p. Den mest citerade beslutsfattandeprocessen besta?r av fem steg, da?r det andra steget i processen utgo?rs av informationsso?kning.

Denna rapport handlar om hur den störningskänsliga trafiksituationen i Stockholm kan förbättras med information till trafikanterna via VMS-skyltar. Med VMS-skyltar menas informationstavlor på vilka det är möjligt att variera meddelanden. Vägverket Region Stockholm installerar i år (2001) en vägtrafikcentral (VTC) för att underlätta störningshanteringen vid incidenter i vägnätet. Inom en snar framtid ska Vägtrafikcentralen kunna styra tändningen och släckningen av skyltarna, och för detta krävs handlingsplaner som talar om vilken informationsstrategi som är lämpligast. Syftet med examensarbete var att ta fram dessa handlingsplaner.

Den här studien handlar om konsumenters adoption av fingeravtrycksläsare i mobiltelefoner. Att implementera fingeravtryck som en verifieringsmetod har blivit allt vanligare i mobiltelefoner. Under 2013 lanserades iPhone 5S med fingeravtrycksläsare. Därefter har två företag lanserat teknologin i sina premiumtelefon, Samsung Galaxy S5 och HTC One Max. Det har även blivit möjligt att utföra betalningar genom PayPal med hjälp av teknologin och snart kommer det även att gå att betala på Alibaba.com, vilket är en kinesisk variant av eBay.