Trafikstyrning vid incidenter
handlingsplaner utarbetade i
Contram
ContramVms-skyltarDynamiskIncidentTrafikstyrningTrafikmodellBelastningsgradKapacitetInformationsstrategier
Denna rapport handlar om hur den störningskänsliga trafiksituationen i Stockholm kan förbättras med information till trafikanterna via VMS-skyltar. Med VMS-skyltar menas informationstavlor på vilka det är möjligt att variera meddelanden. Vägverket Region Stockholm installerar i år (2001) en vägtrafikcentral (VTC) för att underlätta störningshanteringen vid incidenter i vägnätet. Inom en snar framtid ska Vägtrafikcentralen kunna styra tändningen och släckningen av skyltarna, och för detta krävs handlingsplaner som talar om vilken informationsstrategi som är lämpligast. Syftet med examensarbete var att ta fram dessa handlingsplaner. I de utarbetade handlingsplanerna rekommenderas informationsstrategi beroende på incidentens placering i nätet, varaktighet och blockeringsgrad. Incidenten har placerats ut i nätet på två platser vars trafikmiljöer kraftigt skiljer sig åt. Den ena är placerad i det yttre nätet som karaktäriseras av tung infartstrafik och den andra i det inre nätet som har mer karaktär av innerstadstrafik. Modelleringen av incidenten har utförts med programmet CONTRAM som är en dynamisk trafikmodell. Genom att variera incidentens varaktighet och blockeringsgrad har 36 modelleringar genomförts. Varaktigheten har skiftat mellan 20 minuter och 40 minuter, och blockeringsgraden har varierats mellan 25, 50 och 75 % nedsättning av incidentlänkens kapacitet. Tre informationsstrategier har tillämpats under modelleringarna, den första strategin ger ingen information till trafikanterna och är tänkt att motsvara dagens situation. Den andra strategin har en allmän information till trafikanterna och den tredje informerar om vilka destinationer och därmed resor som påverkas av incidenten. Genom att undersöka belastningsgraderna för länkar och hur trafiken fördelar sig vid de punkter i vägnätet där det finns möjlighet till alternativ väg har rekommendationer getts. Såväl ett förslag till handlingsplaner för det yttre nätet som för det inre nätet ges. För det yttre nätet rekommenderas antingen att ingen information eller att en allmän information ges. Modelleringarna visade tydligt att om en incident sker i det yttre nätet, med en varaktighet på 20 minuter och blockeringsgrader mellan 25 ? 50%, får både den allmänna och den riktade informationen ingen effekt på trafiksituationen. Detta får anses vara ett väntat resultat eftersom incidenterna inte påverkar kapaciteten på incidentlänken och därmed länkarna uppströms nämnvärt. Den allmänna informationen visade sig fungera bäst när incidentens varaktighet och blockeringsgraden var hög. Den riktade informationen fick nästan samma effekt som när ingen information gavs, oavsett att graden av blockering var hög och varaktigheten lång. I det inre nätet finns flera vägar som kan fungera som alternativa vägar vid incidenter, vilket betyder att analysen blir mer omfattande än för det yttre nätet. Det bör även påpekas att ju längre in mot centrum incidenten sker desto viktigare blir placeringarna av VMS-skyltarna, eftersom det inte är lämpligt att trafiken åker genom bostadsområden. Analyserna visade att en riktad information till trafikanterna fungerade bäst när både varaktigheten och blockeringsgraden var hög. Vid låg blockeringsgrad och kort varaktighet hade incidenterna liten inverkan på trafiksituationen och analysen visade att ingen information bör ges, trots att den riktade informationen påverkade ett fåtal fordon. Den allmänna informationen fungerade bäst när varaktigheten var lång och blockeringsgraden låg.