Trenden Àr tydlig, i takt med att vÄra stÀder förtÀtas minskar andelen parkomrÄden och grönytor. Samtidigt ökar mÀnniskans behov av rekreation. En lösning pÄ denna problematik skulle kunna vara kyrkogÄrden, som med sitt lagstadgade exploateringsskydd och mÄnga vÀrden utgör en yta som i allra högsta grad Àr aktuell för rekreation. Arbetet fokuserar pÄ hur kyrkogÄrdsförvaltningarna ser pÄ att kyrkogÄrden anvÀnds i rekreativt syfte. Den behandlar Àven problem och möjligheter som en sÄdan anvÀndning kan medföra och vilka utvecklingsmöjligheter som ges. En litteraturstudie, intervjuer med tre chefer inom kyrkogÄrdsförvaltning samt observationer pÄ tre kyrkogÄrdar ligger till grund för studien. De tre förvaltningarna representerade i studien Àr positivt instÀllda till att anlÀggningarna anvÀnds för rekreation.

Som följd av den pÄgÄende urbaniseringen har de naturliga förutsÀttningarna för regn och smÀltvattnet att infiltrera i marken och ÄtergÄ till sitt kretslopp pÄ naturlig vÀg försvunnit i stÀderna. I Stockholm leds ungefÀr hÀlften av dagvattnet via VA-nÀtet direkt och orenat till reningsverken. Dagvattenflödet varierar kraftigt vilket orsakar toppar som överbelastar VAnÀtet  och Àr svÄra för reningsverken att hantera. IstÀllet för att ledas ut i VA-nÀtet ska dagvatten strÀvas efter att hanteras lokalt. Arbetet lÀgger fokus pÄ dagvattenhanteringen för takparken pÄ ett nybyggnadsprojekt i Stockholm, projektet PARK 1.

Under 1940-talet rÄdde stor bostadsbrist i hela Sverige och Àven i Uppsala. OmrÄdet Tunabackar i Uppsala byggdes 1947 och Àr en del av den stora utbyggnaden av bostÀder som skedde efter andra vÀrldskriget och decennierna dÀrefter. Tunabackar planerades av dÄvarande stadsarkitekt Gunnar Leche. OmrÄdet byggdes med tre- till fyravÄningshus placerade i vinkel och inrymde 628 lÀgenheter. Kvarteren var slutet mot norr och öppet mot söder. Byggnaderna bildade skyddade gÄrdsrum i söderlÀge. Syftet med den hÀr uppsatsen var att dokumentera skillnaderna mellan funktionerna pÄ en bostadsgÄrd i Tunabackar idag och nÀr samma bostadsgÄrd byggdes 1947.

Historiskt sett sÄ har mannen alltid setts som den resande kosmopoliten och kvinnan den som stannar hemma och tar hand om hushÄllet. Men tiderna förÀndras och detta levnadssÀtt sÀgs ha gÄtt till historien, eller? Feminister vÀrlden över debatterar Àven om att kvinnans roll som objekt ses tydligt i modemagasin, trots den starka frigörelsen och hennes förÀndrade status i samhÀllet.I denna uppsats ger jag er en bild av svenska tidningen Cosmopolitans kvinnliga kosmopolit och hur hon framstÀlls. Det som gör det extra intressant Àr namnet Cosmopolitan och dess koppling till kosmopolitism. Med hjÀlp av en semiotisk analys har jag funnit tecken som ger mig svar pÄ hur kvinnan framstÀlls och vilken av kosmopolitismens definitioner hon passar mest in pÄ.

Trygghet kan bÄde vara, fysisk, mental och social. Platsens utformning, rÀdslan för brott, tidigare erfarenheter och personer i omgivningen Àr faktorer som pÄverkar upplevelsen av trygghet vilket diskuteras i denna rapport.Stadens utformning pÄverkar den upplevda tryggheten och rÀdslan för brott förknippas ofta med utomhusmiljöer som Àr avskilda, mörka, slitna och dÀr sikten och överblicken Àr dÄlig. GÄngtunnlar Àr sÄdana platser allmÀnheten upplever som otrygga.Jag har i min rapport valt att skriva om otrygga utomhusmiljöer med fokus pÄ gÄngtunnlar för att ta reda pÄ hur anvÀndandet av rumsliga element kan frÀmja trygghetskÀnslan i dessa miljöer. Detta för att utveckla ett gestaltningsförslag med tillÀmpning för gÄngtunneln ?TillgÄngen? i Eskilstuna.

I dagens samhÀlle Àr det mycket som inte Àr tillgÀngligt och anvÀndbart för alla. MÄlet Àr att det ska vara jÀmlikt att leva och ta del av omgivningen. Detta innebÀr att Àven personer med en funktionsnedsÀttning ska kunna ta sig in i en byggnad, helst genom huvudentrén. Förr i tiden tÀnkte man inte pÄ tillgÀnglighet pÄ samma sÀtt och byggnaderna blev dÀrför inte tillgÀngliga för alla. Men idag finns det bestÀmmelser som mÄste följas och Àven kulturhistoriskt vÀrdefulla byggnader mÄste tillgÀnglighetsanpassas.

En bra arbetsmiljö Àr viktig och en förutsÀttning för att göra ett bra arbete. Ett yrke som lÀrare pÄverkar mÄnga unga mÀnniskors vardag och ska Àven lÀgga grunden till deras start i arbetslivet. Skolan Àr en startplats för unga mÀnniskor men kan ocksÄ vara den första instans som barn som mÄr dÄligt kommer i kontakt med dÀr vuxna, kan uppmÀrksamma barnets behov och ge barnet hjÀlp och stöd. Det Àr viktigt att skolan skall vara en miljö fri frÄn hot och vÄld, dÀr ungdomar och lÀrare kan fÄ bra relationer i vilka de kan kÀnna sig trygga.Syftet med mitt arbete Àr se pÄ lÀrares utsatthet för hot och vÄld pÄ sin arbetsplats. Arbetet stÀller upp de hÀr frÄgestÀllningarna:Var och i vilka situationer utsÀtts lÀrare för hot och vÄld pÄ sin arbetsplats?Finns det nÄgon skillnad mellan manliga och kvinnliga lÀrares arbetsskadeanmÀlningar om hot och vÄld?Har de anmÀlda arbetsskadorna förÀndrats över Ären 1987-2007?Tidigare forskning pÄvisar försÀmringar i den psykosociala arbetsmiljön genom nedskÀrningar.

I mÄnga stÀder sker idag en förtÀtning för att försöka skapa sÄ hÄllbara samhÀllen som möjligt. En förtÀtning av staden har dock inte endast positiva effekter dÄ det idag sker en tydlig minskning av stÀdernas andel vegetation. Vilka blir dÄ konsekvenskerna för denna minskning? Natur och grönska har alltid varit en viktig tillgÄng för mÀnniskors hÀlsa och vÀlbefinnande. Kan man ersÀtta stora kvantitativa grönomrÄdena med smÄ kvalitativa parker? Vilka rekreationsvÀrden försvinner med en minskad storlek? Syftet med arbetet Àr att undersöka och diskutera kring frÄgan: Kan smÄ kvalitativa parker ersÀtta stora kvantitativa grönomrÄden ur ett rekreationsperspektiv? Genom en litteraturstudie har jag undersökt vilka funktioner som rör mÀnniskors hÀlsa och vÀlbefinnande som finns i urbana parker.

Alla mÀnniskor behöver tillgÄng till kvalitativ utomhusmiljö i nÀrheten av sina hem. Forskning och studier pÄvisar sambandet mellan utevistelse och bÀttrehÀlsa, naturen har stor pÄverkan pÄ mÀnniskor bÄde psykiskt och fysiskt.DÀrför mÄste gestaltningen av vÄra nÀrmiljöer ge utrymme för kvalitativa naturnÀra utevistelser, speciellt pÄ Àldreboenden. Som gammal har man svÄrt att röra sig ute i naturen som man gjorde tidigare, men behovet av detkvarstÄr. Sveriges befolkning blir Àldre och Àldreboenden blir fÀrre. PÄ Àldreboenden samlas mÀnniskor som har svÄrt att klara av sin vardag sjÀlva.

Tomarps KungsgĂ„rd ligger i nordvĂ€stra SkĂ„ne, i Åstorps kommun, Södra Ă„sbo hĂ€rad. GĂ„rden kom i svenska kronans Ă€go Ă„r 1660, som ett av de sĂ„ kallade Bornholmska vederlagsgodsen, och lades dĂ„ till de svenska kungsgĂ„rdarna. Under hela 1700-talet och en bra bit in pĂ„ 1800-talet fungerade gĂ„rden som överstebostĂ€lle vid Norra SkĂ„nska kavalleriregementet, varefter den har arrenderats ut till lantbrukare. Idag förvaltas den av Statens Fastighetsverk i samarbete med Tomarps KungsgĂ„rd HB, som bedriver galleriverksamhet, samt lantbrukare som brukar jorden. Det första skriftliga belĂ€gget för nĂ„gon slags verksamhet vid Tomarp, nĂ€rmare bestĂ€mt fiske i Rönne Ă„, Ă€r frĂ„n Ă„r 1303. Troligen anlades det vid denna tid en kvadratisk ringmursborg pĂ„ platsen för dagens kungsgĂ„rd.

Tack vare barnens livliga fantasi kan enkla utformningar i utomhusmiljö fÄ dem att leka. Leken Àr en viktig del i barnens liv, det Àr vi nog alla överens om. MenfrÄgan Àr var barnen fÄr plats att leka i dagens allt tÀtare stÀder?Det hÀr arbetet syftar till att undersöka om gÄgatan i Uppsala utgör en lekmiljö för stadens barn samt hur den, utifrÄn denna aspekt, kan förbÀttras. För attundersöka detta genomförde jag en analys av tidigare forskning om barns lek.Analysen resulterade i ett antal attribut som lockar barn till lek:FörÀnderlighet ? Barn fascineras av fysiska förÀndringar som vÀder ochnaturprocesser bidrar med.Liten skala ? Genom detaljer och rumslighet kan man skapa kÀnslan aven mindre skala vilket bidrar till att barnen fÄr lÀttare att identifiera sigmed omgivningen.

Mindre samhÀllen som Àr starkt prÀglade av enskilda industrier Àr till stor del beroende av de arbetstillfÀllen industrin ger. DÄ svÀngningar i konjunkturen gör att dessa arbetstillfÀllen varierar, varierar Àven samhÀllets efterfrÄgan och struktur.För att försöka skapa en robustare samhÀllsstruktur trots konjunktursvÀngningarna och minska samhÀllens pÄverkan av en stark industri har ett antal riktlinjer tagits fram. Dessa inbegriper vikten av alternativa nÀringar och arbetsplatser för att minska beroendet av den enskilda industrin. Det tydliggörs att ett samhÀlles identitet och attraktivitet Àr mycket viktiga i konjunkturkÀnsliga samhÀllen och detta kan frÀmja en arbetspendling istÀllet för flytt, dÄ platsen för arbete varierar. Goda kommunikationer sÄ som vÀgar och jÀrnvÀgar Àr viktiga för att arbetspendlingen och dÀrmed Àven regionförstoring ska kunna ske.

Att samrÄda med sakÀgare och medborgare Àr sedan flera Är en obligatorisk del i kommunal fysisk planlÀggning, bÄde nÀr det gÀller detaljplaner och översiktsplaner. Inte minst har medborgardialog under 2000-talet framhÄllits som en viktig del i strÀvan efter den socialt hÄllbara staden. Att samrÄda om framtida planer med allmÀnheten syftar bland annat till att öka insynen i planprocessen, öka legitimiteten i beslutsfattandet samt att förbÀttra beslutsunderlaget med ytterligare information frÄn de boende pÄ platsen. Enligt aktuell plan- och bygglag Àr plansamrÄdet det enda momentet i detaljplaneprocessen dÀr kommunen mÄste erbjuda allmÀnheten att delta i diskussionen om planÀndringarna. PÄ sÄ sÀtt kan plansamrÄdet ses som ett minimikrav pÄ den del kommunikativ planering som kommunen Àr skyldig att tillÀmpa, dÀremot Àr kommunen fri att initiera en utökad dialog med medborgarna.

GruvnÀringen Àr en av Sveriges Àldsta industrier. Redan pÄ 1100-talet bröts jÀrnmalm pÄ Utö i Stockholms skÀrgÄrd. Gruvdriften har haft stor betydelse för utvecklingen av infrastrukturen i form av vÀgar och jÀrnvÀgar i landet. Den har ocksÄ haft betydelse för uppkomsten av flerbostadshus. DÄ gruvorna ofta lÄg avlÀgset var möjligheten till boende pÄ platsen en förutsÀttning för att kunna locka arbetskraft.Att vÀrdera en gruva Àr en lÄng och besvÀrlig process dÀr mÄnga mÀnniskor inom skilda kompetensomrÄden mÄste vara inblandade.

Hammenhög Àr vida kÀnt för sina odlingar av blomsterlök, prunkande blomsterfÀlt, grÀsskulpturer och idétrÀdgÄrdar. Allt detta fanns pÄ den fastighet som pÄ 1930-talet kom att kallas GullÄker, platsen för fröfirman Otto J. Olson & Son, senare Hammenhögs Frö AB. Den del av fastigheten som omfattande planteringarna runt husen kallades GullÄkerparken. Olson hade ett stort intresse för odling, inte enbart i kommersiellt syfte.