Genius Thomerupensis
eller Tomarps själ
TomarpTommarpKungsgårdKvidingeSödra ÅsboLandskapshistoriaTrädgårdshistoriaJon LilleJoen LilleJon Litle
Tomarps Kungsgård ligger i nordvästra Skåne, i Åstorps kommun, Södra åsbo härad. Gården kom i svenska kronans ägo år 1660, som ett av de så kallade Bornholmska vederlagsgodsen, och lades då till de svenska kungsgårdarna. Under hela 1700-talet och en bra bit in på 1800-talet fungerade gården som översteboställe vid Norra Skånska kavalleriregementet, varefter den har arrenderats ut till lantbrukare. Idag förvaltas den av Statens Fastighetsverk i samarbete med Tomarps Kungsgård HB, som bedriver galleriverksamhet, samt lantbrukare som brukar jorden.
Det första skriftliga belägget för någon slags verksamhet vid Tomarp, närmare bestämt fiske i Rönne å, är från år 1303. Troligen anlades det vid denna tid en kvadratisk ringmursborg på platsen för dagens kungsgård. Uppsatsen fokuserar på tiden omkring år 1300, och söker besvara vilka faktorer som medverkat till Tomarps tillkomst och placering. Utöver detta diskuteras hur Tomarp och dess ägare/brukare har påverkat landskapet under perioden sent 1200-tal till tidigt 1800-tal.
Romarna myntade ett uttryck; genius loci - platsens själ - för att beteckna en plats materiella och stämningsbärande egenskaper. Att utveckla platsens möjligheter, eller att bringa fram dess själ i ljuset om man så vill, är en strävan som genomsyrat trädgårdskonstens historia. I mångt och mycket handlar det om att kombinera estetiska och praktiska värden - att göra det nyttiga vackert och det vackra nyttigt. Tomarps kungsgård är ett intressant exempel på hur genius loci har tagits till vara sedan medeltiden, och det är dessutom spännande att se hur cirkeln nu har slutits. Dagens arrendatorpar har genom en omfattande verksamhet, tydligt inriktad på konst, återigen gett gården en praktisk funktion, samtidigt som dess estetiska värden tas till vara och framhävs. Tomarps själ har åter bringats fram i ljuset.