Vellinge Àr bÄde centralorten i Vellinge kommun och en bostadsförort till Malmö. Orten bestÄr till stor del av villabebyggelse. Vellinges expansion kan hÀrledas till tvÄ viktiga hÀndelser dÀr den första var jÀrnvÀgen drogs in till Vellinge. JÀrnvÀgen skapade nya förutsÀttningar för industrier, handel och framförallt nya kommunikationer. Den andra hÀndelsen var bilens starka intÄg under 50-talet.

Syftet Àr att se vilka processer och roller som medverkat till att skapa och integrera en mÄngfaldsplan i en organisation. För att uppnÄ detta har vi valt att genomföra en diskursanalys som ger oss svar pÄ hur vÀrlden presenteras, tolkas och konstrueras. Vi anvÀnder Michel Foucault som inspiratör vars Äsikter tolkas och sammanlÀnkas med Charles Taylors, Philomena Esseds och Jacques Derridas Äsikter för att pÄ bÀsta sÀtt uppfylla vÄrt syfte. För att skaffa empiriskt underlag har vi valt att utföra en enkÀtundersökning, vilken till störst del underbygger uppsatsens empiri. För att fÄ en bredare och Àven djupare insikt har vi Àven utfört korta intervjuer och observationer under tiden vi befunnit oss pÄ platsen.

Ämnet som behandlas i denna uppsats Ă€r förnamnsutvecklingen i de tvĂ„ vĂ€rmlĂ€ndska församlingarna Karlstad och EkshĂ€rad. Det Ă€r tvĂ„ typer av utvecklingar som studerats. Dels hur mĂ„nga förnamn förĂ€ldrarna gav sina barn under perioden 1800-1920, dels vilka förnamn som gavs de nyfödda barnen mellan Ă„ren 1800-1859.Vad gĂ€ller hur mĂ„nga förnamn barnen fick sĂ„ var det under hela 1800-talet stor skillnad mellan de bĂ„da församlingarna. I Karlstad fick en majoritet pĂ„ mellan 60 och 80 procent av barnen tvĂ„ förnamn. I EkshĂ€rad var det dĂ€remot mer vanligt att endast ge dem ett.

Ämnet som behandlas i denna uppsats Ă€r förnamnsutvecklingen i de tvĂ„ vĂ€rmlĂ€ndska församlingarna Karlstad och EkshĂ€rad. Det Ă€r tvĂ„ typer av utvecklingar som studerats. Dels hur mĂ„nga förnamn förĂ€ldrarna gav sina barn under perioden 1800-1920, dels vilka förnamn som gavs de nyfödda barnen mellan Ă„ren 1800-1859.Vad gĂ€ller hur mĂ„nga förnamn barnen fick sĂ„ var det under hela 1800-talet stor skillnad mellan de bĂ„da församlingarna. I Karlstad fick en majoritet pĂ„ mellan 60 och 80 procent av barnen tvĂ„ förnamn. I EkshĂ€rad var det dĂ€remot mer vanligt att endast ge dem ett.

Syftet med detta arbete har varit att utforska hur man kan gestalta en vÀxtvÀgg och hur man med hjÀlp av vÀxterna kan uppnÄ olika uttryck. MÄlet har varit att förstÄ hur vÀxter beter sig i en vÀxtvÀgg och hur de kan kombineras. Vilka vÀxtstrategier som Àr lÀmpliga för vÀxtmaterial pÄ en vÀxtvÀgg samt hur olika vÀxter kan kombineras för att uppnÄ önskat visuellt uttryck Àr frÄgestÀllningar som behandlas i rapporten. Faktainsamling kring gestaltning av vÀxtvÀggar har gjorts genom en litteraturstudie och praktiskt arbete i form av konstruktion av en prototyp. En intervju har ocksÄ genomförts. Erfarenheterna frÄn detta har anvÀnts för att ta fram ett gestaltningsförslag. Den vanligaste princip som anvÀnds för att konstruera en vÀxtvÀgg Àr med ett filtmaterial i syntet som hÀftas fast pÄ en plywoodskiva med kanalplast bakom, man anvÀnder en pump och droppslangar som styrs med en timer.

Planeringsideal har tillsammans med andra faktorer, som ekonomiska, (lokal)politiska och juridiska, pÄverkat utformningen av vÄra stÀder. Rapporten tar upp de ideal eller doktriner som kan sÀgas ha funnits under den moderna epoken frÄn 1850 och framÄt, vilka jag kallar ?regularismen?, ?trÀdgÄrdsstaden?, ?funktionalismen? och ?efter funktionalismen?. Denna teoretiska bakgrund diskuteras sedan, med hjÀlp av inventering pÄ plats, planhandlingar och intervju med kommunen dels mot tvÄ utbyggda omrÄden i UmeÄ (Tomtebo och Carlslid), dels mot de ambitioner kommunen har idag för ett planomrÄde mitt emellan dessa tvÄ. Det Àr naturligtvis svÄrt att pÄstÄ att ett visst ideal har styrt utformningen av Tomtebo och Carlslid, eller styr utformningen för det omrÄde som stÄr i begrepp att bebyggas.

SÀttet man skriver recensioner pÄ Àr vÀldigt fritt, det finns egentligen inga regler. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att studera hur olika teaterrecensioner Àr uppbyggda ? vad som stÄr, pÄ vilket sÀtt man skrivit och i vilken utstrÀckning man diskuterar olika element. Tidigare studier som granskat recensioner i Stockholms dagspress mellan 1890 och 1941 har pÄvisat att det Àr skÄdespelarna och handlingsreferaten som fÄr den största platsen i recensionstexterna, och det finns indicier som tyder pÄ att recensionerna som skrivs och publiceras idag inte Àndrats sÀrskilt mycket jÀmfört med dem som skrevs för hundra Är sedan. Det Àr vad som ska undersökas och benas ut i den hÀr studien.

NedskrÀpningen i parkmiljöer Àr ett stÀndigt ökande problem. Regeringen tillsammans med landets kommuner och organisationen HÄll Sverige Rent har inte kunnat motverka mÀnniskors sÀtt att inte ta ansvar för var de slÀnger sitt skrÀp. I detta examensarbete kommer nedskrÀpningsproblemet att studeras. Studien Àr en beskrivning av hur rumsliga element kan frÀmja renhÄllning i parkmiljöer genom en ökad ansvarskÀnsla för naturen i parkmiljöer.Centrum för studien Àr Vasaparken i VÀsterÄs, som ger att starkt uttryck för problemet med nedskrÀpning. Som besökare under sommarhalvÄret möts man av en trÄkig syn dÀr skrÀp oftast hittas pÄ marken och inte i parkens tillgÀngliga papperskorgar.

Upplevelseindustrin Ă€r ett av Sveriges största tillvĂ€xtomrĂ„den och turismen har stor potential att bli en av landets största marknader. Flera nordiska lĂ€nder satsar pĂ„ anlĂ€ggningar som lockar besökare norrut till snö och kyla. Utvecklingen i Sverige har dock inte följt med och det finns fĂ„ turistanlĂ€ggningar i landets nordliga delar. För att följa utvecklingen ska en anlĂ€ggning byggas vid polcirkeln vid sjön Öst-Kieratj i Jokkmokk. AnlĂ€ggningens arbetsnamn Ă€r ACA och stĂ„r för Arctic Circle Arena.

BostadsrĂ€ttsförening Insjön 2 i Malmö ville ha sin gĂ„rd renoverad. Uppdraget var att skapa en lĂ€ttskött grönskade gĂ„rd som var intressant Ă„ret om. I allt för mĂ„nga fall pĂ„ offentlig eller halvoffentliga platser likt denna bostadsgĂ„rd resulterar grönytor ofta i monokulturer och statiska vĂ€xtkompositioner. Viljan att istĂ€llet skapa planteringar med stor dynamik och mĂ„ngfald ledde fram till frĂ„gestĂ€llningarna om en bostadsgĂ„rd kan gestaltas med stor artrikedom utan att krĂ€va intensiv skötsel, samt vilka Ă„tgĂ€rder som kan behöva göras för att skapa lĂ„ngsiktigt hĂ„llbara planteringar. En litteraturstudie genomfördes kring staden som stĂ„ndort, vĂ€xters överlevnadsstrategier samt vĂ€xtkomposition och vĂ€xtval ur ett skötselperspektiv. Även intervjuer med fackmĂ€n inom projektering för grönytor anvĂ€ndes för att fĂ„ svar pĂ„ frĂ„gestĂ€llningarna.

Ämnet som behandlas i denna uppsats Ă€r förnamnsutvecklingen i de tvĂ„ vĂ€rmlĂ€ndska församlingarna Karlstad och EkshĂ€rad. Det Ă€r tvĂ„ typer av utvecklingar som studerats. Dels hur mĂ„nga förnamn förĂ€ldrarna gav sina barn under perioden 1800-1920, dels vilka förnamn som gavs de nyfödda barnen mellan Ă„ren 1800-1859.Vad gĂ€ller hur mĂ„nga förnamn barnen fick sĂ„ var det under hela 1800-talet stor skillnad mellan de bĂ„da församlingarna. I Karlstad fick en majoritet pĂ„ mellan 60 och 80 procent av barnen tvĂ„ förnamn. I EkshĂ€rad var det dĂ€remot mer vanligt att endast ge dem ett.

Starten av kalla kriget medförde att Sveriges dÄvarande regering beslutade att utvidga försvaret i de nordligaste delarna av landet. Detta innebar bland annat en omfattande utbyggnad av truppbefÀstningar och armébatterier. Nyttan av truppbefÀstningar har dock minskat kraftigt i dagens krigsföring. PÄ grund av att Fortifikationsverket Àr fastighetsÀgare samt att Försvarsmakten inte lÀngre vill hyra truppbefÀstningarna, har man beslutat att avyttra stora delar av bestÄndet. Det finns olika sÀtt att avyttra en truppbefÀstning.

Ämnet som behandlas i denna uppsats Ă€r förnamnsutvecklingen i de tvĂ„ vĂ€rmlĂ€ndska församlingarna Karlstad och EkshĂ€rad. Det Ă€r tvĂ„ typer av utvecklingar som studerats. Dels hur mĂ„nga förnamn förĂ€ldrarna gav sina barn under perioden 1800-1920, dels vilka förnamn som gavs de nyfödda barnen mellan Ă„ren 1800-1859.Vad gĂ€ller hur mĂ„nga förnamn barnen fick sĂ„ var det under hela 1800-talet stor skillnad mellan de bĂ„da församlingarna. I Karlstad fick en majoritet pĂ„ mellan 60 och 80 procent av barnen tvĂ„ förnamn. I EkshĂ€rad var det dĂ€remot mer vanligt att endast ge dem ett.

Syftet med denna studie Ă€r att se vad som har hĂ€nt i den svenska kyrkogĂ„rdens historia och vad som har förĂ€ndrats pĂ„ Östra kyrkogĂ„rden och kvarter 4H sedan 1921 dĂ„ det var invigning av den arkitekt Sigurd Lewerentz ritade Östra kyrkogĂ„rden i Malmö. Och om kvarter 4H kan bli ett bĂ€ttre kvarter om hĂ€nsyn tas till ett tillgĂ€ngligare markmaterial. Med hjĂ€lp av arkivstudier har jag kunnat lĂ€sa om det har funnits annat markmaterial pĂ„ platsen och nĂ€r kalkstenen blev lagt pĂ„ plats, samt varför det har skett en förĂ€ndring.Det stora problemet pĂ„ kvarter 4H Ă€r gĂ„ngarna. Det krĂ€vs tillstĂ„nd frĂ„n lĂ€nsstyrelsen för att fĂ„ Ă€ndra i kyrkogĂ„rdsmiljö. Det finns tvĂ„ lagar som man skall ta hĂ€nsyn till nĂ€r det gĂ€ller förĂ€ndring i en kyrkogĂ„rdsmiljö, nĂ€mligen kulturminneslagen och plan- och bygglagen.

Ämnet som behandlas i denna uppsats Ă€r förnamnsutvecklingen i de tvĂ„ vĂ€rmlĂ€ndska församlingarna Karlstad och EkshĂ€rad. Det Ă€r tvĂ„ typer av utvecklingar som studerats. Dels hur mĂ„nga förnamn förĂ€ldrarna gav sina barn under perioden 1800-1920, dels vilka förnamn som gavs de nyfödda barnen mellan Ă„ren 1800-1859.Vad gĂ€ller hur mĂ„nga förnamn barnen fick sĂ„ var det under hela 1800-talet stor skillnad mellan de bĂ„da församlingarna. I Karlstad fick en majoritet pĂ„ mellan 60 och 80 procent av barnen tvĂ„ förnamn. I EkshĂ€rad var det dĂ€remot mer vanligt att endast ge dem ett.