Tjugotre kyrkogÄrdar och begravningsplatser har studerats med avseende pÄ den information som delges besökaren. HuvudmÄlsÀttningen har varit granskning av de informationstavlor som, om de överhuvudtaget finns, möter gravplatsbesökarna vid entréer. Urvalet av kyrkogÄrdar och begravningsplatser har skett strategiskt och konsekutivt; strategiskt dÄ platserna valts med ett rimligt avstÄnd frÄn Lund och konsekutivt dÄ valen skett i form av den följd som platserna uppenbarade sig. Ingen kyrkogÄrd eller begravningsplats valdes bort, varför bortfall inte noterats. Begravningsplatsens mÄlgrupp utgörs inte endast av de som vistas dÀr i syfte att besöka en viss gravplats. I grova drag kan besökarna pÄ en kyrkogÄrd delas in i tvÄ grupper: de som besöker en specifik grav (anhörig, slÀktforskning etc.) och flanören (promenad, rekreation, transportstrÀcka). Oavsett besökssyfte ska det vara lÀtt att navigera och finna vidare information pÄ och om begravningsplatsen. Upplysningsarbete och kommunikation med besökare Àr en viktig funktion i arbetet med begravningsplatser. Hur denna kommunikation implementeras Àr frÄgestÀllning och motiv för föreliggande kvalitativa studie och förslag till vidare undersökningar. SÀrskilt fokus har lagts pÄ hur det för begravningsplatser sÄ signifikanta gröna kulturarvet kommuniceras och presenteras för besökaren. UtifrÄn kategorierna planskiss, kontakt/öppettider, kulturarvsinformation och tillgÀnglighetsanpassat kan man konstatera att 15 av 23 besökta begravningsplatser har nÄgon form av planskiss. TvÄ av dessa var i sÄ dÄligt skick att de ej var brukbara. Endast fyra av informationstavlorna bedömdes som ÀndamÄlsenliga utifrÄn sammanlagt tre av de fyra kategorier. 13 av dem uppfyller tvÄ kategorier. Fem av begravningsplatserna saknar helt uppgifter. Ingen av de besökta begravningsplatserna har lyckats kombinera samtliga fyra variablerna. All insamlad information kring dessa fyra kategorier kan inrymmas i variablerna hitta dÀr, förstÄ omrÄdets vÀrden, uppleva omrÄdet och kontakta och pÄ sÄ sÀtt kan informationstavlornas totala meningsskapande i förhÄllande till platsen utlÀsas. En metodologisk svikt föreligger dÄ insamling av data skett frÄn ett begrÀnsat omrÄde(vÀstra SkÄne)..

Att utforma stadens offentliga rum till inbjudande platser dÀr mÀnniskor vill vistas och kan mötas Àr en grundpelare i arkitekten Jan Gehls teori. Han har i nÀrmare 50 Är arbetat för en stadsplanering som sÀtter mÀnniskan i fokus, och menar att ett socialt hÄllbart samhÀlle förutsÀtter mÀnniskovÀnliga stadsrum. Fyristorg Àr centralt belÀget i Uppsala stad och förutsÀttningarna för ett livligt stadstorg Àr mÄnga, men i dagslÀget domineras torget av en parkeringsplats och platsens mÀnskliga aktivitet Àr lÄg. Syftet med den hÀr uppsatsen har dÀrför varit att, utifrÄn Jan Gehls teorier kring levande och mÀnniskovÀnliga stadsrum, föreslÄ en övergripande omgestaltning av Fyristorg. Genom att applicera Gehls teorier och metoder i gestaltningen Àmnar arbetet att svara pÄ frÄgestÀllningen hur Fyristorg kan omformas till ett inbjudande stadsrum för mÀnniskor att vistas i. Genom en litteraturstudie identifierade jag Gehls designprinciper för hur offentliga rum bör utformas för att frÀmja aktivitet och interaktion. För att förstÄ torgets förutsÀttningar gjorde jag en inventering som sedan följdes av Gehls observationsmetoder ?mapping? och ?tracing? , dÀr jag studerade den aktivitet och rörelse som idag sker pÄ platsen .

En bok, en film, ett bibliotek, ett museum eller Internet innehÄller ingen kunskap i sig. De Àr pÄ olika sÀtt och i olika grad möjligheter till att producera kunskap för den person som har den kompetens som krÀvs för att tillgodogöra sig den. Mitt intresseomrÄde i detta magisterarbete Àr hur Internet som plats kan anvÀndas i ett pedagogiskt syfte och frÄgestÀllningen lyder:Hur kan Internet som plats och Internets visuella möjligheter anvÀndas, för att utveckla ett interaktivt lÀromedel? Hur kan detta interaktiva lÀromedel utformas sÄ att bilden blir huvudsaklig informationskÀlla? Mot bakgrund av frÄgestÀllningen ovan bestÄr en del av magisterarbetet av att förarbeta, planera, strukturera och skissa fram en webbsida som jag kallar Animationshuset. PÄ denna sida ska anvÀndarna kunna lÀra sig enkel animation.

Syfte: Studiens syfte Àr att utifrÄn ett postkolonialt perspektiv undersöka Vagabonds researtiklar, för att se om det finns spÄr av koloniala och rasistiska diskurser i journalisternas och fotografernas portrÀttering av andra mÀnniskor och kulturer utanför Europa och VÀsterlandet.Metod: Som kunskapsteoretisk utgÄngspunkt anvÀnds ett kritisk hermeneutisk förhÄllningssÀtt. Kvalitativ metod har tillÀmpats i denna studie och i analysen av researtiklar anvÀnds kritisk diskursanalys.Slutsatser: Slutresultaten visar pÄ gemensamma drag i beskrivningar av lÀnder utanför Europa och VÀsterlandet. Naturen och den primitiva livsstilen verkar vara det som journalisterna verkar mest intresserad av att beskriva. Modernitet fÄr vÀldigt liten plats i Vagabonds artiklar om kulturer utanför Europa och VÀsterlandet. Resejournalistiken i Vagabond prÀglas av reporterjagets egna upplevelser och tolkningar av landet och mÀnniskorna i linje med den koloniala diskursen.

Detta Àr en kvalitativ studie som baseras pÄ innehÄllsanalys av tvÄ etnografiska dokumentÀrfilmer. Den första Àr den vÀrldskÀnda ?Nanook of the North?, hÀr fÄr man följa inuiterna under ett Är (1922). Den andra filmen Àr ?Ett Är med Samer och Renar?, hÀr fÄr man följa samerna under ett Är (1993).

I dagens samhÀlle spenderar de flesta mÄnga timmar av dygnet pÄ arbetet. Det innebÀr att mÀnniskor troligen Àter en betydande del av sina mÄltider pÄ arbetet. MÄltidens betydelse har uppmÀrksammats de senaste Ären och har dÄ syftat till lunchen, matens kvalité, tidpunkten och platsen. MÄltidens kontext innefattar innehÄll, tid, social och fysisk mÄltidsmiljö. Eftersom mÀnniskor Àter pÄ arbetet Àr mÄltiden pÄ arbetsplatsen viktig nÀr det kommer till anstÀlldas hÀlsa, arbetstrivsel och prestation.

Detta projekt har undersökt hur krisledningsgruppen pÄ SÄtenÀs flygflottilj kan bibehÄlla hög incidentberedskap och krisstödskompetens trots fÄ verkliga incidenter. Mer konkret har de förhÄllande som pÄverkar gruppens medlemmar i upplevd förmÄga att lösa sin uppgift granskats för att kunna ge förslag pÄ förbÀttringar. Skaraborgs flygflottilj, F7, Àr en av Försvarsmaktens fyra kvarvarande flygflottiljer. Flottiljen ansvarar för daglig flygverksamhet inklusive utbildning av stridspiloter och internationella flygtransporter. Verksamheten betraktas som en högriskverksamhet dÀr konsekvenserna av ett fel eller misstag kan fÄ katastrofala följder.

Enligt grundregeln i 1:5 2 st. 1 p. varumÀrkeslagen (2010:1877) (VML) Àr varukÀnnetecken som endast bestÄr av tecken eller benÀmningar som visar en varas eller tjÀnsts geografiska ursprung inte sÀrskiljande och uppfyller dÀrmed inte kraven för att kunna varumÀrkesregistreras. Ett varumÀrke fÄr heller inte registreras om det Àr Àgnat att vilseleda allmÀnheten i frÄga om varans eller tjÀnstens geografiska ursprung, 2:7 1 st. VML.

Denna uppsats har ambitionen att utforska politisk identitet pÄ MöllevÄngen, ett omrÄde i Malmös innerstad, och syftet Àr att studera hur plats och politisk identitet kan kopplas. Mot bakgrund av diskussioner kring möjligheter till social förÀndring i ett samhÀlle dÀr modernitetens sammanhang ifrÄgasÀtts, behandlas det lokala som en potentiellt betydelsefull faktor i skapandet av en politisk identitet och för hur vÀrlden uppfattas. FrÄgestÀllningen lyder: Hur kan vi förstÄ förhÄllandet mellan plats och politisk identitet pÄ MöllevÄngen?Uppsatsen utgÄr frÄn en kritisk teoretisk dialog mellan sociala rörelse-teorier och teorier som behandlar sociala relationer och identitetsskapande. HÀr diskuteras hur kollektivt identitetsskapande kan uppfattas som centralt för analysen av politisk praktik, men Àven hur identitetsskapandet pÄverkas av sociala relationer och maktförhÄllanden.Analysen grundar sig pÄ kvalitativa intervjuer och deltagande observationer gjorda pÄ MöllevÄngen, och bygger pÄ fyra informanters upplevelser av politiskt engagemang i stadsdelen.

Kranskommunerna till Karlstad anvÀnder sig av en begrÀnsad marknadsföring. Arbetet de genomför finner en inskrÀnkt förankring i de teorier som Àr skrivna kring Àmnet. Deras arbete baseras pÄ olika stor budget samt olika förutsÀttningar. En genomgÄende röd trÄd i undersökningen Àr att imagen av en kommun speglas av ÄskÄdarens erfarenheter. Beroende pÄ vilka upplevelser och andra minnen betraktaren bÀr med sig förÀndras bilden sÀndaren kommuniceras ut.

Syftet med detta arbete har varit att utforska hur man kan gestalta en vÀxtvÀgg och hur man med hjÀlp av vÀxterna kan uppnÄ olika uttryck. MÄlet har varit att förstÄ hur vÀxter beter sig i en vÀxtvÀgg och hur de kan kombineras. Vilka vÀxtstrategier som Àr lÀmpliga för vÀxtmaterial pÄ en vÀxtvÀgg samt hur olika vÀxter kan kombineras för att uppnÄ önskat visuellt uttryck Àr frÄgestÀllningar som behandlas i rapporten. Faktainsamling kring gestaltning av vÀxtvÀggar har gjorts genom en litteraturstudie och praktiskt arbete i form av konstruktion av en prototyp. En intervju har ocksÄ genomförts. Erfarenheterna frÄn detta har anvÀnts för att ta fram ett gestaltningsförslag. Den vanligaste princip som anvÀnds för att konstruera en vÀxtvÀgg Àr med ett filtmaterial i syntet som hÀftas fast pÄ en plywoodskiva med kanalplast bakom, man anvÀnder en pump och droppslangar som styrs med en timer.

VÄra stÀder Àr i stÀndig förÀndring. Material slits, vÀxter och trÀd Äldras eller dör, stilideal och behov skiftar med tiden. Landskapsarkitekten stÀlls ofta inför uppdraget att omgestalta platser för att förnya eller anpassa dem i enlighet med nya krav och önskemÄl. I Àldre miljöer handlar det ofta om att gestalta med hÀnsyn till platsens historia. I detta kandidatarbete presenteras ett redan utfört omgestaltningsarbete för innergÄrden Linné, som Àr en historisk miljö i Uppsalas stadskÀrna.

Norrvikens trÀdgÄrdar utanför BÄstad, skapad av Rudolf Abelin, Àr en park som ligger mÄnga varmt om hjÀrtat och det Àven mig. TrÀdgÄrden har lidit av dÄlig ekonomi Ànda sedan den skapades och dÀr av förfallit en hel del. Nu hÄller man pÄ att utarbeta nya förslag till att kunna bringa inkomster till trÀdgÄrden. Norrvikens trÀdgÄrdar var Rudolf Abelins andra trÀdgÄrd i livet och han Àgnade hela sin sjÀl Ät den. Det Àr en stor trÀdgÄrd som bestÄr av flera olika delar. TrÀdgÄrden Àr uppbyggd med en huvudaxel och tvÄ sekundÀra axlar.

I uppsatsen gör jag en fallstudie av arbetsprocessen bakom projektet Aktivitetsytan i RosengÄrd. Aktivitetsytan Àr en mötesplats för social, kulturell och fysisk aktivitet som Malmö stad har planerat i en process dÀr unga tjejer deltagit. DÀrmed har projektet planerats bÄde med ett delaktighetsperspektiv och ett genusperspektiv. I uppsatsen undersöker jag tre frÄgestÀllningar, dÀr tvÄ frÄgestÀllningar Àr direkt relaterade till fallstudien. Dessa tvÄ frÄgestÀllningar Àr dels vilka intentioner Malmö stad har haft med att planera i delaktighet med medborgare, dels varför man valt att arbeta med ett genusperspektiv. Fallstudien Àr baserad pÄ intervjuer med inblandade tjÀnstemÀn samt en av de deltagande tjejerna. Den visar pÄ hur delaktigheten lagts upp genom att anstÀlla deltagarna i det kommunala sommarjobbsprojektet Ung i Sommar.

Att vÄrda sjuka barn i ambulansen innebÀr ofta en stressad situation för ambulanssjuksköterskan. FörÀldrarna kan vara mycket oroade, rÀdda och stressade i samband med dessa vÄrdmöten vilket kan försvÄra situationen ytterligare. Det Àr viktigt att kunna etablera en god kontakt med barnet och förÀldrarna i samband med dessa vÄrdmöten och bemöta familjen professionellt. Ambulanssjuksköterskan har som uppgift att fÄ förÀldrarna att kÀnna delaktighet i vÄrden av sitt barn och dÄ behövs kunskap om hur förÀldrarna upplever dessa vÄrdmöten. Denna kunskap kan öka tryggheten för förÀldrarna och barnen i samband med att barnet vÄrdas i ambulansen.Syftet var att belysa förÀldrars upplevelser av vÄrden av sitt barn i samband med ambulanssjukvÄrd.Metoden som anvÀndes i denna undersökning var en kvalitativ halvstrukturerad intervjustudie med sju förÀldrar till barn i Äldrarna noll ? sju Är som vÄrdats i ambulansen under 2012.