Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen i KulturvÄrd, TrÀdgÄrdens hantverk och design, 15 hp, 2015.

Runt om VÀxjö Äterfinns mÄnga köpcentra som stÀndigt utökar vilket kan bli ett hot mot centrum. VÀxjö city domineras ur shoppinghÀnseende, av en enda gata, Storgatan. För att fÄ ett mer konkurrenskraftigt centrum och dessutom ett mer spÀnnande gatunÀt skulle en breddning av centrum dÀrför vara positivt. NÀrmast tillhands för en vidgning Àr den parallella gÄgatan SandgÀrdsgatan, vilken i dagslÀget kÀnns mer som en bakgata. VÄrt projekt gick sÄledes ut pÄ att ta fram förslag pÄ hur man skulle kunna göra SandgÀrdsgatan till en mer attraktiv gÄgata.

Syftet med kandidatarbetet Àr att undersöka medborgar- deltagandet i den kommunala planprocessen. I arbetet tas upp vilka dialogverktyg som finns för att fÄ ett bra medborgar- deltagande i planprocessen, hur de kan anvÀndas och hur de har anvÀnts vid planeringen av ett nytt omrÄde. Arbetet försöker att med hjÀlp av demokratimodeller och planeringsteorier förklara och förstÄ den typ av medborgardeltagande vi har idag vid planeringen av den fysiska miljön. Medborgardeltagande i planprocessen Àr obligatoriskt enligt Plan- och Bygglagen. Undersökningar som Boverket (1998) gjorde har visat att ju mer medborgarna fÄr vara med i planprocessen frÄn början, desto större och bÀttre beslutsunderlag vilket ofta leder till fÀrre överklaganden.

Dagens storflygplatser liknar allt mer stÀder i miniatyr med Àn mer komplexa fysiska strukturer Àn tidigare och en mÀngd olika flöden och funktioner som inte alltid Àr kopplade till flygresandet i sig, vilket stÀller krav pÄ allt mer planering och samordning av flygplatsens olika delar. I detta examensarbete i fysisk planering pÄ mastersnivÄ vid Blekinge Tekniska Högskola kommer undertecknad att studera tre nordiska storflygplatsers gestaltning, fysiska strukturer och hur dess olika flöden samordnas rumsligt. De flygplatser som har valts ut för studien Àr Gardemoen norr om Oslo, Arlanda norr om Stockholm samt Kastrup i sydöstra Köpenhamn. Tonvikten i arbetet kommer att lÀggas pÄ terminalens utformning och gestaltning dÄ denna har en central roll för flygplatsens primÀra funktion, att hjÀlpa mÀnniskan flyga..

Den hĂ€r uppsatsen tar sin utgĂ„ngspunkt i hur turismen kommit att bli ett viktig faktor för fysisk planering och hur den bidrar till att skapa ett landskap som under tre sommarmĂ„nader blomstrar för att under resterande delar av Ă„ret ödelĂ€gga landskapet. Syftet blir dĂ€rmed att undersöka hur den kommunala fysiska planeringen ger strategier för eller emot sĂ€songsanpassade strukturer i landskapet och hur problematiken mellan dessa och de permanenta kan hanteras med fysisk planering. FrĂ„gorna som arbetet har svarat pĂ„ Ă€r dels om hur turismen beskrivs och pĂ„verkar landskapet och dels om hur kommunal fysisk planering kan hantera sĂ€snongsanpassade strukturer. För att undersöka frĂ„gorna har det gjorts en fallstudie över Borgholms kommun pĂ„ norra Öland. Borgholm har valts eftersom att det Ă€r ett typexempel pĂ„ en mindre kommun som under sommaren mĂ„ngdubblas i antalet invĂ„nare pĂ„ grund av alla sommargĂ€ster.

Att samrÄda med sakÀgare och medborgare Àr sedan flera Är en obligatorisk del i kommunal fysisk planlÀggning, bÄde nÀr det gÀller detaljplaner och översiktsplaner. Inte minst har medborgardialog under 2000-talet framhÄllits som en viktig del i strÀvan efter den socialt hÄllbara staden. Att samrÄda om framtida planer med allmÀnheten syftar bland annat till att öka insynen i planprocessen, öka legitimiteten i beslutsfattandet samt att förbÀttra beslutsunderlaget med ytterligare information frÄn de boende pÄ platsen. Enligt aktuell plan- och bygglag Àr plansamrÄdet det enda momentet i detaljplaneprocessen dÀr kommunen mÄste erbjuda allmÀnheten att delta i diskussionen om planÀndringarna. PÄ sÄ sÀtt kan plansamrÄdet ses som ett minimikrav pÄ den del kommunikativ planering som kommunen Àr skyldig att tillÀmpa, dÀremot Àr kommunen fri att initiera en utökad dialog med medborgarna.

Detta examensarbete belyser trygghetsdiskussionen inom den fysiska planeringen och ger förslag pÄ förbÀttringar av den fysiska miljön pÄ otrygga platser, med fokus pÄ gÄng- och cykelstrÄk. Idag Àr trygghet och sÀkerhet en viktig faktor för trivsel, oavsett om man bor i staden eller pÄ landsbygden. SjÀlva rÀdslan för att bli utsatt för brott Àr i sig ett problem. För mÄnga mÀnniskor begrÀnsar rÀdslan pÄtagligt vardagens möjligheter att anvÀnda stadens miljöer. RÀdslan för att drabbas av vÄld eller annan brottslighet gör att mÄnga mÀnniskor hÄller sig borta frÄn offentliga platser och allmÀnna kommunikationer, speciellt efter det har blivit mörkt. RÀdslan Àr beroende av olika sociala relationer som finns mellan olika grupper i samhÀllet. Den förestÀllda rÀdslan Àr bl.

Syftet med arbetet Àr att undersöka och diskutera Stora torg i Kristianstad och om hur man genom en omgestaltning av torget kan göra platsen mer tilltalande, attraktiv och levande..

Den strategiska planeringen har kommit att fa? allt sto?rre fa?ste inom den svenska planeringen, och den nya PBL fra?n 2011 betonar att o?versiktsplanen ska inta en mer strategisk roll. I detta har visionen som verktyg kommit att va?xa och bli ett allt vanligare element i o?versiktsplanerna. Begreppet vision kan tyckas ha blivit trendigt.

Syftet Àr att utreda effekterna av olika markanvÀndningsstrategier samt att skapa en bra grund för fortsatt planering vid skapandet av ett nytt centralt resecentrum i SkellefteÄ. Detta arbete förutsÀtter att Norrbotniabanan byggs samt att dragningen genom centrala SkellefteÄ följer korridoren för dagens jÀrnvÀg. Arbetet bygger Àven pÄ att jÀrnvÀgen dras i markplan men stora delar av arbetet Àr anvÀndbart Àven vid en nedgrÀvd jÀrnvÀg. Norrbotniabanan Àr ett, sett ur SkellefteÄs perspektiv, ett gigantiskt projekt. Metoden som anvÀnds i arbetet Àr hÀmtad frÄn SAMS (SamhÀllsplanering med miljömÄl i Sverige).

I denna rapport har jag valt att titta nÀrmare pÄ skillnader och likheter mellan planering och ledning inom entreprenadbranschen och försvarsmakten. Jag har tidigare arbetat i försvarsmakten och lÀser nu till arbetsledare inom byggbranschen.Jag gör denna jÀmförelse genom att göra intervjuer samt att leta efter styrdokument pÄ PEABs intranÀt samt referenslitteratur inom försvarsmaktenEfter jag gjort denna rapport sÄ har jag sett vÀldigt mycket likheter mellan PEAB och försvarsmakten. De finns vissa saker som jag har sett i detta arbete som jag skulle vilja att entreprenadbranschen skulle ta till sig frÄn försvarsmakten.Det Àr i stort vad gÀller orderarbete pÄ lÀgre nivÄ, frÄn arbetsledaren till arbetarna. BÄde att trÀna pÄ att ge order men ocksÄ för att det blir lÀttare att följa upp arbetet. Jag skulle ocksÄ vilja införa ett startmöte med en genomförande för inför varje vecka.

When one experiences a place, it is a complex composition of both social and spatial factors.One of these spatial elements, is scale, which is influenced both by the room size and itsproportions. This paper aims to explore both large and small scale concepts and thus increasethe understanding of how scale directly and indirectly affects the experiences and uses ofurban space.First, is a theoretical discussion of scale in relation to aesthetics and the differencesbetween real scale and perceived scale. Next, is an analysis of spatial perception usingexamples from two existing sites. One, which is understood to have been planned in a largescale and one which is understood to have been planned in a small scale.When preparing this paper, the focus quickly became the importance of scale as itrelates to street spaces. The perception of a street usually takes place while in motion, whichforces it to be perceived in sections.

Denna uppsats syftar till att bidra med en bÀttre förstÄelse för hur uppföljning och utvÀrdering av översiktsplanen sker i praktiken. Vidare Àr syftet att föra en diskussion kring hur utvÀrderingen kan utvecklas. För att undersöka detta vÀljs Sveriges tre största kommuner (Stockholm, Göteborg och Malmö) ut, eftersom de har en ledande roll i svensk planering och troligtvis har mest resurser att tillgÄ för att bedriva utvÀrdering. Följande problemformulering anvÀnds för att ta reda pÄ syftet: Hur tillÀmpas uppföljning och utvÀrdering av översiktsplanen i svenska storstadskommuner? En bakgrund till vad som ingÄr i begreppen uppföljning och utvÀrdering görs inledningsvis, samt en redogörelse av olika typer av utvÀrdering.

Denna uppsats syftar till att undersöka diskursen om urbanitet i tidskrift Arkitektur mellan Ären 1989-1994. Relevant för undersökningen Àr planeringsmodellen kvarterstad och begreppsparen privat-offentligt, vilka belyser olika sÀtt som diskursen om urbanitet gestaltade sig pÄ i stadsbyggnadsdiskussionen. Analysen visar hur historiska idealbilder och problembilder var central för konstruktionen av urbanitet. Förorten och modernismen fick funktionen av motbilder till samtidens ideal, inramade av en kontext om den ?upplösta staden?.

Syftet med uppsatsen Àr att studera och jÀmföra hur jÀmstÀlldhet behandlas i trafikplaneringen i VÀstra Götaland pÄ olika planeringsnivÄer. Bakgrunden till valet av syfte Àr att jÀmstÀlldhet Àr ett Àmne som ofta glöms bort inom stadsplanering. Genom att medvetet planera och utveckla den bebyggda miljön finns möjlighet att pÄverka det dagliga livet för mÄnga mÀnniskor, bland annat genom att möjliggöra för jÀmstÀlldhet. JÀmstÀlldhetsarbete Àr ett demokratiskt arbete som stÀrker mÀnskliga vÀrden och jÀmlika förhÄllanden, vilket visar vikten av att arbeta för att uppnÄ ett samhÀlle dÀr mÀn och kvinnor har lika vÀrde. I trafikpolitiska mÄl Àr jÀmstÀlldhet ett omrÄde som har lyfts upp starkt under senare tid och intresset för jÀmstÀlldhet inom transportsektorn ökar.