TRAFIKPLANERING & JÄMSTÄLLDHET.
PÅ VILKEN PLANERINGSNIVÅ BEHANDLAS JÄMSTÄLLDHET BÄST?
Syftet med uppsatsen är att studera och jämföra hur jämställdhet behandlas i trafikplaneringen i Västra Götaland på olika planeringsnivåer. Bakgrunden till valet av syfte är att jämställdhet är ett ämne som ofta glöms bort inom stadsplanering. Genom att medvetet planera och utveckla den bebyggda miljön finns möjlighet att påverka det dagliga livet för många människor, bland annat genom att möjliggöra för jämställdhet. Jämställdhetsarbete är ett demokratiskt arbete som stärker mänskliga värden och jämlika förhållanden, vilket visar vikten av att arbeta för att uppnå ett samhälle där män och kvinnor har lika värde. I trafikpolitiska mål är jämställdhet ett område som har lyfts upp starkt under senare tid och intresset för jämställdhet inom transportsektorn ökar. 2001 förstärktes jämställdhetsperspektivet i de transportpolitiska målen. Riksdagen och regerings transportpolitiska mål är utgångspunkten i uppsatsen då regionala och kommunala dokument granskas för att undersöka hur de behandlar de transportpolitiska målen utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Dokumenten som granskas är fyra regionala planer från Västra Götaland, nämligen, Kollektivtrafikprogram för Göteborgsregionen (K2020), Regional plan för transportinfrastrukturen i Västra Götaland 2010?2021, Vision Västra Götaland - Det goda livet samt Västsvenska paketet. Studien granskar även Ales, Göteborgs, Härrydas, Kungälvs, Lerums, Mölndals, Partilles samt Öckerös trafikplan, översiktsplan och jämställdhetsmål. Granskningen visar att jämställdhet, och framförallt jämställdhet inom trafikplanering, inte är en fråga som prioriteras särskilt högt varken på regional- eller kommunal nivå. På regional nivå behandlas dock jämställdhetsfrågan kopplat till trafikplanering i större utsträckning än på kommunal nivå. Ett flertal av dokumenten presenterar visioner som kan ses som ?vackra ord? då inga konkreta strategier för hur regionen eller kommunerna skall arbeta med jämställdhetsfrågan presenteras. En utav anledningarna till detta är antagligen att jämställdhet är ett mjukt, abstrakt värde som är svårt att mäta. Jämställdhetsaspekten glöms därför lätt bort och ingen reagerar om så sker. En annan anledning kan också vara att jämställdhetsarbetet inom kommunerna förläggs till en allt för detaljerad planeringsnivå, till exempel i detaljplaner. Strategier för hela kommunen, som ofta trafikplanering är, behandlar då inte jämställdhet. En slutsats är även att det saknas indikatorer, kompetens och verktyg för att mäta hur regionerna och kommunerna behandlar målen i nuläget och för att veta hur arbetet med jämställdhet kan ledas i rätt riktning