The centre of attention in this essay is on public-private-partnerships in Swedish city planning. It discusses the phenomenon and tries to identify the problems and possibilities that may appear when private and public actors are trying to work together to plan new cities or parts of cities in a process with network structures. The main questions that is asked is ?what vision for the city can we se, and who's vision is it?? together with the question of where the actual power to make the city plan and the vision can be find. The soon-to-be-built area Ulriksdal in Stockholm were Peab AB and Solna Stad stands as main actors has been chosen to illustrate the possible problems and is analysed from different angles, but the writers intention is also to say something on the matter in general.

Denna uppsats syftar till att undersöka och försöka förstÄ inverkansfaktorer och maktrelationer bakom planeringen av ett större infrastrukturprojekt. Studiens fokus ligger pÄ det stora vÀgprojektet Förbifart Stockholm, som bland annat syftar till att avlasta befintligt vÀgnÀt och bidra till att bÀttre knyta samman Stockholms norra och södra kÀrnor. Den reella politiken och planeringen behöver inte alltid vara densamma som den formella, vilket i uppsatsen klargörs genom bland annat uttalanden i media, remissvar och intervjuer med involverade aktörer och politiker. Maktbegreppet kan förstÄs och synliggöras pÄ flera olika sÀtt och dÀrför studeras och anvÀnds flera olika resonemang och teorier kring maktbegreppet. I fallet med Förbifart Stockholm kan till exempel det diskursiva maktbegreppet synliggöras, vilket Foucault har utvecklat och skrivit om, men Àven Bachrach & Baratzs teori om icke-beslut, Flyvbjergs resonemang om Realpolitik och Realrationalitet samt den konventionella planeringsmodellen kan synliggöras i samband med studien av Förbifart Stockholm..

Ridning Àr för mÄnga en hobby, en verksamhet eller en livsstil. HÀstar Àr nÄgot som binder samman landsbygd och stad. De berör olika delar av samhÀllet med sin existens. De pÄverkar jordbrukets produktion, samhÀllsekonomin, den privata ekonomin och folkhÀlsan, för att nÀmna nÄgra saker. TillgÄng till naturen Àr en av huvudanledningarna till att mÀnniskor börjar rida och umgÄs med hÀstar. I mÄnga delar av Sverige möjliggörs detta av allemansrÀtten, men i omrÄden, likt SkÄne, dÀr Äkerlandskapet Àr dominerande rÄder Àven andra förhÄllanden. I allt mer tÀtbefolkade omrÄden och dÀr kraven pÄ produktion höjs pÄ jordbruket möts det urbana och rurala pÄ ett sÀtt som inte kan tillfredsstÀllas av dagens planering. Kravet pÄ multifunktionella anvÀndningsomrÄden och ytor ökar.

I detta examensarbete i Àmnet Fysisk planering lÀmnas förslag pÄ lÀmpliga sÀtt att förtÀta bebyggelsen i Skanör och Falsterbo utifrÄn mÄlet en hÄllbar stadsutveckling. En hÄllbar stadsutveckling kan sammanfattas i orden Venustas, Utilitas och Firmitas ? Skönhet, AnvÀndbarhet och HÄllbarhet. För att tillÀmpa detta i den fysiska planeringen krÀvs en analys av förutsÀttningarna inom de aktuella omrÄden som berörs. Den analysmetod som tillÀmpas i detta arbete Àr i huvudsak Realistisk stadsanalys. Skanör och Falsterbo ligger pÄ FalsterbonÀset och hade bÄda sin storhetstid under medeltiden, dÄ handel och fiske dominerade. Efter en nedgÄng vÀcktes intresset pÄ nytt för stÀderna under 1900-talet, dÄ antalet invÄnare ökade och en betydande nybyggnation, framför allt av friliggande smÄhusbebyggelse, Àgde rum. Under senare Är har den demografiska utvecklingen medfört att underlaget för service minskat, vilket bland annat berott pÄ att ett generationsskifte i boendet inte Àgt rum samt att det varit svÄrt att finna platser för nya bostÀder. Prognoser talar för att antalet invÄnare kommer att öka i kommunen, vilket stÀller krav pÄ utökad och blandad bebyggelse. Framöver förvÀntas klimat förÀndringar leda till bland annat stigande havsnivÄer, vilket fÄr konsekvenser för den befintliga och framtida bebyggelsen pÄ NÀset. I det ena planförslaget i detta examensarbete föreslÄs en omgestaltning av Skanörs centrum, dÀr bostÀder kombineras med handel och kontorsverksamhet.

Den hĂ€r uppsatsen tar sin utgĂ„ngspunkt i hur turismen kommit att bli ett viktig faktor för fysisk planering och hur den bidrar till att skapa ett landskap som under tre sommarmĂ„nader blomstrar för att under resterande delar av Ă„ret ödelĂ€gga landskapet. Syftet blir dĂ€rmed att undersöka hur den kommunala fysiska planeringen ger strategier för eller emot sĂ€songsanpassade strukturer i landskapet och hur problematiken mellan dessa och de permanenta kan hanteras med fysisk planering. FrĂ„gorna som arbetet har svarat pĂ„ Ă€r dels om hur turismen beskrivs och pĂ„verkar landskapet och dels om hur kommunal fysisk planering kan hantera sĂ€snongsanpassade strukturer. För att undersöka frĂ„gorna har det gjorts en fallstudie över Borgholms kommun pĂ„ norra Öland. Borgholm har valts eftersom att det Ă€r ett typexempel pĂ„ en mindre kommun som under sommaren mĂ„ngdubblas i antalet invĂ„nare pĂ„ grund av alla sommargĂ€ster.

Skillingaryd en ort i Vaggeryds kommun med ca 3800 invÄnare. Det Àr ett litet samhÀlle med allt vad det innebÀr. Varför vÀljer man att bo sÄ? Vilken sorts livsmiljö Àr Skillingaryd? Vad Àr det som gör orten attraktiv? För att besvara frÄgorna ovan görs en ortsanalys som undersöker vilken typ av livsmiljö Skillingaryd Àr och som speglar hur Skillingarydsborna ser pÄ sin ort och pÄ sin vardag pÄ orten. För att fÄ en inblick i Skillingarydsbornas vardag tillfrÄgas en samling personer som bor pÄ orten eller har en koppling till orten om deras syn pÄ samhÀllet.

Sedan mitten av 1990-talet har Sverige internationellt sÀtt legat i topp pÄ grund av grundskolelevers goda resultat i engelsk sprÄkkunskap. Den svenska grundskolan Àr fortfarande internationellt sÀtt i topp men pÄ nationell nivÄn har det skett en förÀndring. Sedan mitten av 1990-talet har grundskolelevernas resultat stagnerat och i vissa sprÄkmoment Àven försÀmrats. Vad som orsakat denna negativa förÀndring finns det mÄnga spekulationer om t.ex. den ökade invandringen och elevers attityd till Àmnet.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur Àmnet motorik i trÀ-ningsskolan genomförs, hur pedagogerna gÄr till vÀga vid planering och upplÀgg och ?tÀnket? bakom. Författaren ville med detta arbete fördjupa sin förstÄelse och kunskap om hur man uppnÄr en individuellt anpassad motorik för eleven samt visa pÄ likheter, skillnader och gemensamma nÀmnare i tankegÄngar, planering och arbetssÀtt. En kvalitativ metod har anvÀnts och i studien har tre pedagoger som Àr ansvariga för Àmnet motorik pÄ trÀningsskolorna intervjuats. Informanternas utsa-gor samt relevant litteratur ligger till grund för detta arbete.

Betydelsen av begreppet offentlighet har sedan antiken förĂ€ndrats i takt med samhĂ€llets utveckling och det Ă€r först i efterhand som innebörden av begreppet för olika tidsepoker har kunnat urskiljas. I detta kandidatarbete ges en bakgrund till tidigare tolkningar av offentlighet utifrĂ„n JĂŒrgen Habermas klassiska verk Borgerlig offentlighet, som skildrar utvecklingen ur ett historiskt och ett sociologiskt perspektiv. UtifrĂ„n detta förs en diskussion hur begreppet offentlighet kan tolkas i samtida stadsmiljöer. Ett offentligt rum som stĂ„r inför en omvandling Ă€r Stortorget i Karlskrona. Genom tillĂ€mpning av teoretiska utformnings- principer för offentliga rum presenteras ett förslag till hur torget, med sin starka historiska anknytning och sitt centrala lĂ€ge i staden, kan omgestaltas.

Kollaborativ konsumtion a?r en slags ekonomi som handlar om att ma?nniskor konsumerar genom att hyra, dela, byta eller la?na saker av varandra. Den ha?r rapporten handlar om hur en sa?dan typ av konsumtion skulle kunna implementeras och utvecklas i stadsbebyggelse. Fo?r att underso?ka detta gjordes en fallstudie o?ver stadsdelen Norra Djurga?rdsstaden som a?r ett stadsutvecklingsprojekt i Stockholm med fokus pa? miljo? och ha?llbarhet.

Den globala medelhavsniv?n stiger och ?r ett o?terkalleligt fenomen som kommer forts?tta att stiga flera tusen ?r fram?ver. Studien syftar till att f?rst? hur kustkommunerna, Malm? och Trelleborg, resonerar kring strategier och anpassnings?tg?rder f?r att hantera utmaningar med havsniv?h?jningar, s?v?l som med r?dande styrning och ansvarsf?rdelningen. Studien unders?ker ?ven kommunernas syn p? havet och valet av tidsperspektiv i planeringen.? Resultatet fr?n studien visar p? ett behov av ett l?ngre tidsperspektiv, bortom 100 ?r f?r att m?ta utmaningarna med havsniv?h?jningar.

MÄlet med undersökningen Àr att utreda hur sju definierade stadskvaliteter ser ut i tvÄ bostadsomrÄden i Uppsala och att undersöka om dessa kvaliteter pÄ ett enkelt sÀtt kan mÀtas. Vidare diskuteras dess inverkan och framtida betydelse för de tvÄ omrÄdena, och en generell diskussion om hur de sju stadskvaliteterna kan behandlas i stadsbyggnadssammanhang förs. I en rapport gjord i Stockholm visar resultaten att sju stadskvaliteter tydligare korrelerar med betalningsviljan för bostadsrÀtter Àn andra stadskvaliteter. Baserat pÄ dessa sju attraktiva stadskvaliteter för boende undersöktes kvaliteternas förekomst genom platsbesök och analys av stadsdelarna Gottsunda och KungsÀngen. Resultaten visar att KungsÀngens centrala lÀge i Uppsala gör att tillgÄngen till de sju stadskvaliteterna Àr högre Àn i Gottsunda.

Syfte: Syftet med uppsatsen ?r att unders?ka samband mellan kroppskomposition och uth?llighetstest p? is samt st?ende l?ngdhopp hos kvinnliga och manliga juniorishockeyspelare. Metod: Studien ?r en kvantitativ tv?rsnittsstudie d?r 28 ishockeyspelare fr?n en elitverksamhet deltog, varav 15 kvinnor och 13 m?n. Deras ?lder var fr?n 15?19 ?r, med tr?ningserfarenhet i elitmilj? p? 0?3 ?r. En DXA-m?tning j?mf?rdes med st?ende l?ngdhopp p? barmark och uth?llighetstest p? is.

Utomhusbelysning i staden berör mÄnga. Det Àr en angelÀgenhet för stadens invÄnare, fastighetsÀgare och politiker för att bara nÀmna nÄgra. Idag arbetar mÀnniskor under dygnets alla timmar och fler vistas utomhus kvÀlls- och nattetid. Det stÀller krav pÄ belysningen, eftersom mÀnniskor mÄste kunna ta del av staden Àven nÀr det Àr mörkt. Det hÀr kandidatarbetet syftar till att ge en inblick i vad god utomhusbelysning kan tillföra ett gaturum och hur ljus kan anvÀndas.

KlimatförÀndringarna Àr ett aktuellt Àmne som det skrivs mycket om. En följd av dessa Àr stigande havsnivÄer och denna uppsats behandlar detta fenomen. Uppsatsens syfte Àr att belysa problematiken kring en havsnivÄhöjning och fysisk planering samt att ge en introduktion till Àmnet. MÄlet Àr att ta reda pÄ vilka konsekvenser en havsnivÄhöjning kan fÄ samt vilka strategier och ÄtgÀrder som kan anvÀndas i det förebyggande arbetet och vilken roll landskapsarkitekten kan ha i detta arbete. Konsekvenser av en havsnivÄhöjning presenteras med utgÄngspunkt i hÄllbar utveckling, ett begrepp som anvÀnds mycket i dagens samhÀllsplanering.