Sveriges samhÀllsstruktur ger en geografisk spridning vilket krÀver goda kommunikatio-ner. Kollektivtrafiken behövs för att ge staden de resor och transporter som den behöver. VÄr kollektivtrafik svarar mot behov och krav gÀllande ett tillgÀngligt och konkurrenskraf-tigt resande, minskad mÀngd utslÀpp och ekonomiskt effektiva lösningar. Bussen har en nyckelroll i det svenska kollektivnÀtet. Idag Àr bussen en del av vÄr bland-trafik men möjligheten finns att skapa bussystem lika effektiva och attraktiva som vÄr spÄrbundna trafik.

Budget anvÀnds av bÄde den kommunala och den privata verksamheten som prognos, kontroll, planering, samordning, Ätagande och till viss del Àven som kommunikation och motivation. De skillnader som finns Àr relativt smÄ. Detta anser vi beror pÄ att bÄda verksamheterna Àr budgetkopplade.

Arbetet har syftat till att fallstudiepröva rutnÀtskonfigurationen som grund för en strukturplan med avsikt att möjliggöra en övergripande strategi för utbyggnad av ett exploateringsomrÄde.

Syftet med det hÀr examensarbetet har varit att se hur campingsituationen ser ut i Tanums kommun idag och analysera denna för att ge exempel pÄ hur campingverksamheten kan utvecklas Ät ett hÄll som ger en lÄngsiktigt hÄllbar verksamhet, och som om det Àr möjligt tillgodoser de behov som olika intressenter har..

Det finns ett stadsbyggnadsideal kring den hÄllbara staden som har vuxit sig allt starkare, dÀr förtÀtning Àr en strategi för att uppnÄ hÄllbarhet. Men vid förtÀtning uppstÄr det en konflikt mellan grönstruktur och bebyggelse, dÄ det finns motsÀttningar mellan vilka ytor som ska exploateras och vilka som ska behÄllas eller utvecklas för rekreation och grönska, och denna motsÀttning ?tÀtt? kontra ?grönt? Àr en frÄga som har karaktÀriserat dagens stadsplanering. Men med en framtid som enligt statistik tydligt gÄr mot en förtÀtning mÄste grönskans vÀrden tas tillvara i denna utveckling, och grönskan mÄste fÄ ta plats i nya sammanhang. En strategi för att integrera grönska i tÀta stadsmiljöer Àr att anlÀgga fickparker, smÄ parker med fokus pÄ kvalitet istÀllet för kvantitet.

I detta arbete har skapas en modell av den fiktiva ön Atlantis efter Platons beskrivning frÄn 300-talet f.kr., för att undersöka om man effektivt kan utgÄ frÄn Platons texter för att modellera ett samhÀlle med byggnader i en spelmotor och skapa en spelmÀssigt inbjudande miljö. För att genomföra undersökningen och visualiseringen lades stort fokus pÄ förberedelserna vad gÀller antik arkitektur, stadsplanering, konst och kultur. HuvudfrÄgan som styrde denna undersökning var om den skapade miljön var spelmÀssigt inbjudande genom den arkitektur som valts och, i sÄ fall, vad det var i denna som upplevdes som spelmÀssigt intressant. Resultatet av undersökningen visar att en visualisering av en miljö utifrÄn enbart text Àr möjlig, men att det mÄste till mer Àn bara arkitektur för att fÄ den levande. Man bör ocksÄ ta hÀnsyn till vana spelares inlÀrda spelbeteenden.

Bakgrund och problem: Stora förÀndringar har skett i tillverkningsindustrin sedan i början av tjugohundratalet. Företagen mÄste stÀndigt utvecklas och söka nya sÀtt att organisera sig för att kunna vara konkurrenskraftiga i dagens globala marknad. Detta föder nya problem och frÄgor om hur de kan vara kostnadseffektiva och ha en personalflexibilitet som följer volymsvÀngningarna. Det har funnits bra uppföljningar och kostnadskontroller pÄ kollektivsidan, men inte pÄ tjÀnstemannasidan. Detta vÀcker tvÄ frÄgor.

Den svenska planprocessens effektivitet Àr ett problematiskt och omdiskuterat Àmne. Uppsatsen behandlar effektivisering av den fysiska planeringsprocessen med leanteoretiska begrepp som utgÄngspunkt. PÄ senare tid har flera alternativa lösningar för effektivisering uppkommit. En av dessa lösningar Àr lean, en verksamhetsstrategi med ursprung frÄn Toyotas produktionsfilosofi. Uppsatsen utgÄr ifrÄn en kvalitativ forskningsmetod med mÄlet att genom intervjuer, offentliga rapporter och litteratur granska den svenska planeringsprocessen och fenomenet lean inom fysisk planering.

La?roplanen anger att undervisningen i skolan skall anpassas efter varje elevs behov och fo?rutsa?ttningar. En fra?ga a?r da?: hur arbetar la?rarna med individualisering i skolan? Denna studies syfte var att underso?ka hur la?rare fo?rha?ller sig till individualisering i biologiundervisningen, med fokus pa? evolutionsbiologi. Fem la?rare som undervisar i biologi fo?r a?r 7 ? 9 intervjuades.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vad brukare anser om delaktighet i planering och beslut kring hjÀlpinsatser. Studien bygger pÄ fem kvalitativa intervjuer. Empowerment-teori tillÀmpades pÄ resultaten och har sÄledes varit studiens teoretiska utgÄngspunkt. Resultaten visade att brukarena i studien i stort inte upplevt sig som delaktiga i planering eller beslut. De har heller inte kÀnt fullt förtroende för socialarbetaren de trÀffade nÀr de sökte hjÀlp för sitt missbruk.

Syftet med studien Àr att med hjÀlp av observationer och intervjuer undersöka hur Södra Förstadsgatan i Malmö pÄverkas av en omlÀggning frÄn trafikerad vÀg till gÄgata. Undersökningen svarar pÄ vad en gÄgata skulle innebÀra för brukarna lÀngs gatan. Det visar sig att trafikmiljön Àr dÄlig bÄde för gÄng- och cykeltrafikanter, men Àven för nÀringsidkarna. Dock Àr nÀringsidkarna oroliga för hur försÀljningen ska gÄ om bilar inte kan köra lÀngs gatan. UtifrÄn Gehls kvalitetskriterier observeras gatan och det framkommer att kvaliteterna brister pÄ flera punkter.

SamhÀllets utveckling medför att organisationerna stÀndigt mÄste utvecklas. Det stÀlls krav pÄ dels organisationerna, men Àven individerna att följa samhÀllets utveckling. Ett medel organisationerna kan anvÀnda för att följa denna utveckling Àr kompetensutvecklingsinsatser.Det Àr vikigt att det görs en bra planering, för att organisationerna ska fÄ ett bra resultat av kompetensutvecklingsinsatsen. VÄrt syfte med uppsatsen kan beskrivas i tvÄ delar. Dels att analysera konsulters utsagor om planering av kompetensutvecklingsinsatser med avseende pÄ förutsÀttningar och hinder för individuellt lÀrande, samt med utgÄngspunkt i det första delsyftet analysera konsulters mönster och skillnader i planeringen av kompetensutvecklingsinsatser.Denna studie har genomförts genom en kvalitativ strategi, dÀr vi har utfört sex stycken halv-strukturerade intervjuer med konsulter frÄn olika organisationer.

Göteborg Àr en av Europas mest segregerade stÀder (Andersson m.fl. 2009, s. 7); inkomstsvaga, ofta utlandsfödda bor i hyresrÀtter i förortsstadsdelar medan de ekonomiskt starka har sina egnahemsomrÄden eller bor i innerstaden. I jÀmförelse med andra liknande stÀder i Europa Àr Göteborg starkt segregerat. Mer Àn hÀlften av regionens bostadsomrÄden bestÄr till 90 procent av bara en upplÄtelseform, de flesta av dem Àr egnahemsomrÄden, vilket placerar Göteborg i en sÀrstÀllning.

Det Àr ingen enkel process att ge sig in i en okÀnd framtid. Inom den fysiska planeringen Àr det betydelsefullt att göra lÄngsiktiga studier och bedömningar som rör mark-, vatten- och naturresurser för att skapa en rimlig avvÀgning mellan olika ansprÄk pÄ nyttjande och bevarande. Fysisk planering Àr till stor del en kommunal frÄga, men samtidigt Àr det allt fler planeringsfrÄgor som behöver ses i ett regionalt, nationellt eller transnationell perspektiv. Det verkar vara hög tid för nationell framtid. De institutionella förutsÀttningarna som behövs för fysisk planering pÄ en nationell nivÄ saknas i Sverige och nÄgot sammanhÄllet nationellt dokument har inte heller utarbetats.

?What is happening with open public space?? and ?Why is it happening now?? are the twooverarching questions in this master thesis. In the essay the concept of ?offentligt rum? (openpublic space) is defined as an exterior place accessible to the general public, such as squares,parks and streets. I have, based on the issues, identified the trends and tendencies of openpublic space in Sweden.The study consists of three sections.