Dialogen Àr nÄgot som genomsyrar undervisningen pÄ folkhögskolan. Att som lÀrare ge eleverna i klassrummet möjlighet att diskutera med klasskamrater om vad de har lÀst eller hört ökar deras förstÄelse och kunskaper. NÀr man för nÄgra Är sedan gav sig in pÄ omrÄdet distansutbildning ville man pÄ folkhögskolan Àven dÀr föra med sig dialogen frÄn klassrummet.Eftersom jag sjÀlv har arbetat vid denna folkhögskola fann jag det intressant att titta nÀrmare pÄ hur dialogen mellan elever fungerar pÄ distans. Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en ökad förstÄelse för dialogen mellan elever samt att ge konkreta förslag pÄ hur lÀraren kan stimulera till dialog mellan elever pÄ distans.I uppsatsen har fem lÀrare och fem elever intervjuats. Samtliga lÀrarrespondenter arbetar vid samma folkhögskola och var och en av eleverna lÀser för en av lÀrarna.

Studien undersöker pÄ sex olika skolor hur en SO- lÀrare upplever de befintliga möjligheterna för samarbete och kompetensutveckling inom SO- Àmnena. Syftet med studien Àr att studera hur lÀrarna upplever att den nuvarande SO- undervisningen förbÀttras av samarbete och kompetensutveckling. SO- undervisningen Àr central i undersökningen eftersom det Àr den som planering av kompetensutveckling och samverkan bör utgÄ ifrÄn. För att studera detta intervjuades sju lÀrare, en frÄn vardera av en mindre kommuns mellanstadieskolor samt högstadieskola. Studiens analys gjorde med stöd frÄn teori pÄ omrÄdet; SO- didaktik, kompetensutveckling och samarbete.

Dikterna "SjÀlvbiografi" och "Partitur" kan ses som ett bidrag till 60-talets seenderelativistiska litterÀra debatt, genom att de visar hur ett liv som Àr prÀglat av 'osynlighet' och oförstÄende kan uppfattas som ett "döden-i-livet"-tillstÄnd. Men de visar Àven hur man genom dialog kan Ästadkomma en förÀndring. I "SjÀlvbiografi" synliggörs tvÄ dialoger. En inre dialog i form av minnets cirkularitet mellan nu och dÄ och en yttre mellanmÀnsklig dialog som blir synlig genom diktjagets replik. I dessa dialogers möte formas en kritik mot patriarkatets selektiva seende, i sÄvÀl den litterÀra traditionen som den samtida seenderelativistiska litterÀra debatten. Kritiken kommer till uttryck i potatismetaforen och visar att en ohÀlsosam yttre miljö pÄverkar det inre och gör att en 'osynlig' mÀnniska, bildligt talat, ruttnar bort.

Syftet i föreliggande studie Àr att fÄ en ökad förstÄelse för hur lÀrare planerar och genomför undervisningen pÄ ett gymnasieprogram med tematiskt upplÀgg för att göra den begriplig och intressant för eleverna. Syftet Àr ocksÄ att fördjupa förstÄelsen för hur lÀrarens planering och utvÀrdering sker utifrÄn deras egna intressen, lÀroplanen, kursplanen samt de nationella och lokala mÄlen. Eftersom det Àr lÀrarens tankesÀtt och planering som skall undersökas sÄ har jag valt att göra en kvalitativ studie i form av intervju. Resultatet visar att lÀraren har betydande ambitioner pÄ att fokusera pÄ eleven och involvera eleven i planeringen. I och med lÀrarens möjlighet att tolka kursplanen sjÀlvstÀndigt tillsammans med den lokala kursplanens stora betydelse sÄ finns det bra möjligheter att implicera eleverna i planeringen och pÄ sÄ sÀtt öka samspelet mellan lÀraren, eleven och ÀmnesinnehÄllet..

I mitt examensarbete har jag studerat hur klarsprÄk samt text och bild i samverkan kan öka lÀsbarhet, lÀslighet och lÀsvÀrdet i myndighetstexter. I denna studie har jag avgrÀnsat mig till att analysera Valmyndighetens broschyr Valet i fickformat, som Àr den enda informationen som frÄn myndigheten som förklarar hur valet gÄr till. Syftet med studien Àr att skapa förbÀttrad information till förstagÄngsvÀljare, som ocksÄ hade lÀgst valdeltagande i Sverige under riksdagsvalet 2010. I studien har jag genomfört tvÄ olika metoder; en textanalys och en semistrukturerad fokusgrupp. Syftet med textanalysen var att fÄ en helhetsbild kring hur Valmyndigheten utformat tidigare material vad gÀller mÄlgrupp, kontext, sprÄkligt bruk, text och bild i samverkan samt den grafiska formen. Detta för att ta reda pÄ vad som har fungerat bra/mindre bra med Valmyndighetens befintliga information, för att i sin tur skapa förbÀttrad information som ökar lÀsbarhet, lÀslighet och lÀsvÀrde hos mÄlgruppen förstagÄngsvÀljare.

Comparing your own work with art has been an obvious standpoint for landscape architects, especially during the midst of the 20th century. With this as background this essay intends to find out if there are any change to this condition visible today. This essay discusses the two notions of ?landscape architecture? and ?art? with the intention of describing what they mean. A connection to todays active landscape architects is given through an examinating part of the essay.

En vetenskaplig text. Hoppas att denna text blir till nytta för kommande studenter och blivande lÀrare..

Den hÀr uppsatsen Àr en explorativ fallstudie som visar bakgrunden till begreppet Supported Employment, hur det har kommit att översÀttas till den svenska kontexten och hur den omsÀtts i praktiken genom att studera tvÄ ESF projekt som fall. Med utgÄngspunkt frÄn ?Supported Employment? metodiken har tvÄ ESF-projekt, som bÄda Àmnar skapa bÀttre möjligheter för psykiskt funktionsnedsatta att delta i arbetslivet, analyserats. UtifrÄn analysen visar uppsatsen att Supported Employment inte bara anvÀnds som metod, utan ocksÄ anvÀnds för att lyfta fram nyckelbegrepp för förbÀttrad samverkan mellan aktörer som redan arbetar för att mÄlgruppen ska komma ur sitt utanförskap och kunna nÄ och fÄ tillbaka ett arbete. Slutsatsen Àr att centrala begrepp inom Supported Employment som egenkraft, sjÀlvkÀnsla och motivation, i dessa projekt Àr lika viktiga i kontakten mellan inblandade aktörer som i utformningen av sjÀlva arbetsplatssituationen; att lika stor fokus i projekten lÀggs pÄ att koordinera sjÀlva handlÀggningen och hanteringen av projektens mÄlgrupp, som att erbjuda riktiga arbeten genom ett utökat socialt stöd. Nyckelord: Region SkÄne, ESF projekt, Supported Employment..

Denna? uppsats ?syftar ?till ?att ?ge ?en ?insikt ?i ?hur ?smÄ ?webbolag ?kan ?skapa ?affÀrsnytta ?genom ?marknadsföring ?i ?sociala ?medier, ?samt? föreslÄ? riktlinjer ?för ?hur ?detta ?kan ?gÄ ?till. ?För ?att ?kunna ?besvara? uppsatsens? syfte? genomfördes? en? kvalitativ? studie? av ?hur? webbolagen? Booli,? Coolstuff ?och ?Freddie ?G ?Store ?marknadsför ?sig ?genom ?Facebook, ?Twitter ?och ?bloggar. ?De? sociala ?medierna ?har ?skapat ?nya ?förutsÀttningar ?för ?företag ?vid ?marknadsföring.

Den hÀr rapporten undersöker vilken uppfattning och kunskap lÀrarna i förskolan har om naturvetenskap och hur den införlivas i praktiken enligt förskolans lÀroplan och lokala styrdokument. Syftet med den hÀr undersökningen Àr att ta reda pÄ: (i) Vad Àr naturvetenskap för lÀrarna i förskolan? (ii) Vilka mekanismer styr lÀrarnas planering och realisering av naturvetenskapen i det pedagogiska vardagsarbetet?Material och data till undersökningen har samlats ihop genom kvalitativa intervjuer med sju lÀrare i förskolan.Rapporten visar att övervÀgande delen av lÀrarna i förskolan ser naturvetenskapen som att vistas i skog och mark. Vad det gÀller faktorer som pÄverkar planering och realisering av naturvetenskapen framkom det genom intervjumaterialet att det Àr: (i) Kompetens, (ii) förstÄelse av naturvetenskapen och dess innehÄll och (iii) insikten av de styrdokument som förskolan lyder under.UtifrÄn gÀllanden styrdokument i förskolan Àr naturvetenskapen ett kunskapsomrÄde som bör lyftas och synliggöras i den pedagogiska vardagen. För att uppfylla dessa krav bör lÀrarna i förskolan öka sin kunskap inom denna vetenskapsgren..

Bakgrund: Under 90-talet har stark kritik riktats mot budgeten som styrinstrument. Kritiken gÀller bland annat att budgeten inte kan hantera en förÀnderlig omvÀrld och det finns de som anser att den dÀrför bör avskaffas helt. Kritiken stÄr dock inte oemotsagd dÄ vissa anser att det inte Àr budgeten som sÄdan som Àr problemet utan istÀllet sÀttet som den anvÀnds pÄ. Syfte: VÄrt syfte med denna undersökning Àr att beskriva och förklara budgetens utbredning och dess roll i ekonomistyrningen samt beskriva hur budgetprocessen gÄr till. Vi har Àven för avsikt att beskriva hur styrning sker i företag som ej anvÀnder budget.

Syftet med studien Ă€r att undersöka samverkan mellan fritidshem och hem, vad som kommuniceras, hur kommunikationen sker och i vilka syften. FrĂ„gestĂ€llningarna i studien Ă€r: Vad Ă€r det som kommuniceras mellan fritidshem och hem? Hur sker kommunikationen mellan fritidshem och hem enligt lĂ€rarna?I studien anvĂ€ndes kvalitativ insamlingsmetod i form av semistrukturerade intervjuer. Åtta lĂ€rare i fritidshem intervjuades pĂ„ sammanlagt tre skolor. Resultatet visar att kommunikationen mellan fritidshem och hem oftast rör elevens dag pĂ„ fritidshemmet, schematider, ledighet och trivsel. Det framgĂ„r att innehĂ„llet i kommunikationen Ă€r det som styr valet av kommunikationsmedel.

I denna fallstudie av en specialpedagog belyses uppdraget att stödja lÀrande och utveckling. Detta uppdrag pÄverkar och pÄverkas av den relationella och komplexa vÀrld som skolan Àr, dÀr lÀrare befinner sig i ett fÀlt av politiska beslut och styrningseffekter. Syfte med studien Àr att undersöka hur specialpedagogens uppdrag organiseras, med sÀrskilt fokus pÄ utveckling, och inom detta syfte undersöka hur specialpedagogiska frÄgor hanteras i skolans praktik. Metoden utgörs av intervjuer och deltagande observationer. Resultatet visar pÄ ett mÄngfacetterat uppdrag, dÀr specialpedagogens expertroll bygger pÄ sÀrskild kunskap, men dÀr hennes förmÄga att stödja lÀrare till ökade prestationer, Àr beroende av nÀra relationer och en specialpedagogik och pedagogik i förening.

En vÀl genomförd planering genomsyrar ett helt byggprojekt, redan frÄn anbud till överlÀmnande och ger den bÀsta förutsÀttningen att fÄ ett lyckat sÄdant. Syftet med all planering Àr att vÀlja och tillÀmpa bra arbetsmetoder, hjÀlpmedel och utrustning, minimera slöseri av olika sorter samt göra materialhantering enkel och direkt, dessa parametrar bidrar till att öka effektiviteten pÄ ett projekt oavsett art. Med bra planering kan icke-vÀrdeskapande aktiviteter reduceras vilket ger ett mervÀrde för kunden. Det bÀsta ett företag kan erbjuda en kund Àr kvalitet, produkten kan aldrig bli förstklassig om producenten inte vet vad kunden vill ha. Detta arbete studerar effektivisering, uppbyggt dels av en teoridel, dels av en fallstudie.

Syftet med denna uppsats Ă€r att studera företaget ÅF:s employer branding-arbete, nĂ€rmare bestĂ€mt samverkan mellan ledningen, HR-avdelningen och marknadsavdelningen.Uppsatsen Ă€r av kvalitativ fallstudiekaraktĂ€r ochĂ€mnar utveckla teori genom en kombination av en deduktiv och induktiv undersökningsansats. Insamlad data Ă€r baserad pĂ„ intervjuer medrepresentanter pĂ„ ÅF.Sammanfattningsvis har vi kommit fram till att ÅF:s samverkan inom employer branding-arbetet i stort överensstĂ€mmer med den teoretiska modell som presenteras. Det finns en huvudsakligen god samordning av ledningens, HR- och marknadsavdelningens samt employer brandmanagers aktiviteter som syftar till att stĂ€rka arbetsgivarvarumĂ€rket. Dock finner vi en diskrepans mellan ÅF:s och litteraturens definition av begreppet samt en allt för stor fokus pĂ„ de externa aktiviteterna som en följd av employer brand managers starka band till marknadsavdelningen..