Collaboration is a tool many organizations use to achive a certain goal. In previous research it can be read about both advantages and disadvantages of collaboration and also that a well-functioning collaboration is difficult to achieve. In previous research there is a shortage of scientific researches illustrating the outcome of collaboration. I have chosen to examine the cooperation between the social services and schools of the municipality of VÀxjö. The purpose of this essay is to understand what experiences staff working with children/young people in school and social services have of collaboration between each others organizations.

MÄlet med detta arbete Àr att undersöka vad begreppet ekosystemtjÀnster kan innebÀra i den urbana utemiljön och hur ett ekosystemtjÀnstperspektiv kan anvÀndas för att beskriva och gestalta grönytor i staden. Bakgrunden Àr det vÀxande intresset för hÄllbar stadsplanering och hur landskapsarkitektur kan bidra till detta. FrÄgestÀllningarna som har varit utgÄngspunkt för arbetet Àr: ? Vad innebÀr begreppet ekosystemtjÀnster i mindre, urbana sammanhang? ? Vilken roll skulle ett ekosystemtjÀnstperspektiv kunna ha vid gestaltning av utemiljöer i mindre skala? Arbetets metoder bestÄr av studier av litteratur, studiebesök i Malmö, Lund och Helsingborg samt av ett gestaltningsförslag för en bostadsgÄrd i omrÄdet RÄdhusrÀtten i Lund. Begreppet ekosystemtjÀnster fick sitt genomslag med Millennium Ecosystem Assessments rapporter i början av 2000-talet och betyder de tjÀnster och fördelar som mÀnniskor fÄr frÄn naturen. Det inkluderar exempelvis odling av mat, rening av vatten och luft, rekreation, hÀlsa och symboliska vÀrden.

Denna studie handlar om hur kommuner i VÀsterbottens lÀn samverkar kring krisberedskap inom ramarna för det geografiska omrÄdesansvaret, och hur det arbetet pÄverkas av bÄde formaliseringsgrad och kommunstorlek (befolkningsmÀssigt, yta och befolkningstÀthet). Ett speciellt fokus ligger pÄ kommunernas lokala krishanteringsrÄd, samt till vilken grad samverkan överlag Àr formaliserad i kommunens arbete. Detta har studerats genom att se till en rad aspekter inom samverkansteorin, dÀribland hur strukturella faktorer och interdependens pÄverkar kommunernas samverkan, följt av huruvida detta pÄverkar aktörernas förtroende gentemot varandra. DÀrefter belyses vikten av gemensamma mÄl och vÀrderingar i arbetet, samt graden av formalisering. Slutligen lyfts det fram hur de olika kommunala förutsÀttningarna kan pÄverka detta arbete.

Kursen Datorkunskap ingÄr i 15 av de 17 nationella program som finns inom gymnasieskolan idag. I styrdokumenten finns tydliga riktlinjer pÄ att flera delar i kursen ska anpassas till vald studieinriktning . Varje program har sitt eget programmÄl dÀr inriktningar och förslag pÄ omrÄden för samverkan och infÀrgning lyfts fram. Styrdokumenten betonar vikten av samverkan mellan lÀrare och infÀrgning av Àmnen för att programmen ska uppfylla sina mÄl. Syftet med detta examensarbete Àr att utvÀrdera hur anpassningen av kursen Datorkunskap sker i olika studieinriktningar utifrÄn styrdokumenten.

HÀlsosam planering och hÀlsokonsekvensbeskrivning Àr tvÄ arbetsmetoder i planerings- och beslutsprocesser som har uppmÀrksammats inom folkhÀlsopolitiken. SkÄne har anammat diskussionerna kring detta och utvecklat en vÀlarbetad regional strategi inom ramen för de elva nationella folkhÀlsomÄlen. Ett projekt pÄgÄr nu med att undersöka hur hÀlsokonsekvensbeskrivningen ska implementeras i beslutsprocesser pÄ kommunal- och regionalnivÄ. Metoden har svÄrigheter i form av otillrÀckliga kunskaper och bristfÀlliga datainsamlingar. Risken finns att intresset för hÀlsokonsekvensbeskrivning faller pÄ grund av det.

Forskning visar att svenska barns lÀsförmÄga sjunkit ordentligt i internationella jÀmförelser. Vilken roll kan samverkan mellan lÀraren och skolbibliotekarien spela i det pedagogiska skolarbetet? En intressant frÄga som Àr vÀldigt aktuell i dagens debatt om skolbibliotekets vara eller inte vara. Kanske kan vÄr studie ge en inblick i vikten av att bemannade skolbibliotek Àr en nödvÀndighet för elevernas lÀsutveckling i dagens skolor.Syftet med denna uppsats har varit att undersöka skolbibliotekets betydelse i undervisningen hos en grupp lÀrare i svenska som undervisar pÄ grundskolan. VÄra frÄgestÀllningar behandlar hur lÀraren uppfattar sin samverkan med skolbibliotekarien och skolbibliotekets roll i svenskundervisningen.Resultatet av denna studie Àr baserad pÄ 8 intervjuer som gjorts med lÀrare i svenska i tvÄ grundskolor dÀr vi haft det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande som vÄr teoretiska utgÄngspunkt.Sammanfattningsvis visar resultaten att de deltagande lÀrarna menar att skolbiblioteket och skolbibliotekarien spelar en viktig roll för elevernas inspiration och lÀslust, att det saknas tillgÄng till datorer och internetsökning pÄ skolbiblioteken samt lÀrarens önskan om en mer utvecklad samverkan med skolbibliotekarien.

FÀltsÀljare har alltid kÀnnetecknats av att ha ett mobilt arbetssÀtt dÀr kundkontakt tillhör vardagen och god planering Àr vitalt. HILTI Àr ett verktygstillverkande företag som nyligen infört ett mobilt IS-stöd i förhoppning om att underlÀtta med bland annat planering för fÀltsÀljarna. En explorativ undersökning av företaget har genomförts för att fÄ en uppfattning, utifrÄn fÀltsÀljarens perspektiv, hurvida denna upplever att yrkesrollen förÀndrats vid införandet av ett mobilt informationssystem. Insamling av data har utförts med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer för att fÄ en tydlig bild av de förÀndringar som försÀljaren upplever anmÀrkningsbara. Resultatet visar att systemet bidragit till direkta förÀndringar i försÀljarens yrkesroll.

I takt med att den offentliga vÀlfÀrden fÄtt snÀvare ekonomiska ramar har de idéburna organisationerna fÄtt en större roll inom socialt arbete. Utvecklingen har skett pÄ sÄvÀl europeisk som nationell nivÄ och uppmÀrksammats av bÄde EU och den svenska regeringen. FrÄn EU: s sida har olika ÄtgÀrder tagits för att stÀrka den sociala ekonomin stÀllning. Den svenska regeringen har ocksÄ tagit flera steg i samma riktning. Under 2008 har regeringen trÀffat en överenskommelse med de idéburna föreningarna som Àr verksamma inom socialt arbete och Sveriges Kommuner och Landsting. Eftersom samverkan kring socialt arbete sker pÄ det lokala planet, har studiens syfte varit att försöka identifiera olika faktorer som bidrar till eller hindrar utvecklingen av den.

HuvudÀmne: Att studera operativa chefers förmÄga att samverka med sina medarbetare och anstÀllda samt att i anslutning till detta undersöka hur de olika hinder som tenderar att uppstÄ hanteras för att fÄ denna samverkan att fungera optimalt. Bakgrund: Sedan ett par Är tillbaks har vi bÄda arbetat inom organisationen vi studerat. Detta gav oss god access till samtliga avdelningschefer vilket medförde goda förutsÀttningar för att fÄ till en bra analys. Syfte: Det huvudsakliga syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka hinder för samverkan som tenderar att uppstÄ chefer emellan samt undersöka hur dessa hinder hanteras. Metod: Vi har valt att anvÀnda oss av intervjuer av frÀmst operativa chefer pÄ olika avdelningar inom samma organisation för att besvara vÄrt syfte.

Varför tillfÀllig landskapsarkitektur?Jag var nyfiken pÄ vad det innebÀr och det var inget som hade nÀmnts under utbildningen utan det var nÄgot som jag sjÀlv hade kommit i kontakt med via hemsidor, böcker och magasin. Jag var nyfiken pÄ vad det kunde vara samtidigt som jag trodde att det var nÄgot som kunde genom föras ganska snabbt och enkelt. Steget frÄn idé till nÄgot fÀrdigt var betydligt kortare Àn vid ett traditionellt landskapsarkitekturprojekt.Ju mer jag lÀrde mig och gick in i projektet desto mer upptÀckte jag att de oÀndliga möjligheter som jag först trodde mig se i verkligheten var nÄgot helt annat. Exempelvis begrÀnsningarna som de rent ekonomiska, eller att markÀgaren ska godkÀnna ens idé eller frÄgor om hÄllbarhet och sÀkerhet i det offentliga rummet.Det som hade attraherat mig i de flesta av de projekt jag tittat pÄ var bland annat en tillsynes frihet i dem.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur lÀrare gÄr tillvÀga dÄ de planerar sin undervisning och dÄ de sÀtter betyg i Ärskurs nio i fysik, samt vilka förutsÀttningar detta ger för rÀttvisa betyg. Vi ville med detta arbete fördjupa vÄr förstÄlese för och vÄr kunskap om hur man som lÀrare uppnÄr rÀttvis betygssÀttning. Vi Àr inte ute efter att generalisera eller göra nÄgra jÀmförelser mellan de utvalda lÀrarna, utan snarare att visa pÄ likheter och skillnader i deras arbetssÀtt och tankegÄngar kring planering av undervisning och betygssÀttning. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra utvalda lÀrare, verksamma pÄ högstadiet. Det Àr deras uttalanden samt relevant litteratur som ligger till grund för detta arbete.

Ämnet för studien var hur sjuksköterskor ser pĂ„ kuratorsfunktionen pĂ„ sjukhus. Syftet med studien var att försöka ta reda pĂ„ vad sjuksköterskor anser om samarbetet med kuratorer, vilka faktorer som ligger till grund för god samverkan samt hur sjuksköterskorna uppfattar kuratorsfunktionen. Den övergripande problemformulering var: Vilka förestĂ€llningar och förvĂ€ntningar har sjuksköterskor av kuratorns funktion pĂ„ ett sjukhus samt hur anser de att samarbetet fungerar? Tre teman undersöktes; arbetsuppgifter, förestĂ€llningar och samarbete. Studien följde en kvalitativ metod, dĂ€r en intervju gjordes med universitetslektor Birgitta Wikander om samarbete utifrĂ„n hennes nyligen publicerade studie samt genom tvĂ„ fokusgruppsintervjuer med totalt sju sjuksköterskor.

Högskoleförordningen (SFS 2006:173) föreskriver akademiska krav i kursplan och kursmÄl för bÄde grund- och avancerad nivÄ i sjuksköterskeutbildningar. I svensk sjuksköterskeförening, pÄ lÀrosÀten och i klinisk verksamhet pÄgÄr diskussioner om hur dessa teoretiska krav ska förenas i klinisk praktik. Syftet var att belysa faktorer av betydelse för handledarskapet pÄ grund och avancerad nivÄ och undersöka handledningsstrategier som kan förenar teori och verksamhetsförlagd utbildning för sjuksköterske- och specialistsjuksköterskestuderande. Metoden var en litteraturstudie som baserades pÄ 11 vetenskapliga artiklar som kritiskt grans-kades och analyserades. Resultatet visar att det förutsÀtts ett vÀl fungerande samarbete mellan fakultet och klinisk verksamhet med tydligt formulerade kursplaner, mÄl och riktlinjer för handledning och stöd till handledare frÄn fakultet och verksamhet.

Syftet med detta arbete Àr att studera ur olika synvinklar vad som gör en plats attraktiv och tillgÀnglig. Arbetet utgÄr frÄn en fallstudie av det planerade kajstrÄket BorgmÀstarebryggan i Karlskrona. Genom analyser av resultaten frÄn inventeringar, observationsstudier, intervjuer, dokumentsanalyser och beprövad praktik undersöks de bakomliggande faktorerna till BorgmÀstarebryggan, planens överensstÀmmelse med kommunens mÄl för att skapa en attraktiv och tillgÀnglig plats. DÀrefter kommer en kritisk lÀsning av planförslaget att utföras med grund i forskning och teorier om attraktivitet och tillgÀnglighet. BorgmÀstarebryggans tÀnkta utformning skapar mÄnga goda förutsÀttningar för att bli en attraktiv och tillgÀnglig plats för allmÀnheten.

AbstractFörfattaren analyserar i denna uppsats texter om kris, samhÀlle och sÀkerhet, vilka producerats och distribueratsmed stöd frÄn Krisberedskapsmyndigheten.Författaren problematiserar att hotet om potentiella, liksom farorna med förverkligade, kriser anses vara sÄ överhÀngande att en sÀrskild myndighet inrÀttas med syftet att stÀrka hela samhÀllets krisberedskap. Krisberedskapsmyndighetens arbete med samhÀllets sÀkerhet betraktas i uppsatsen som en formav riskhantering varmed riskerna med krisen ska lindras eller elimineras. Med ett diskursanalytisktförhÄllningssÀtt till texterna och genom att anvÀnda governmentality-teorin söker författaren analysera hurmyndigheten beskriver dagens samhÀlle och dess behov av vissa politiska ÄtgÀrder. En avKrisberedskapsmyndighetens centrala uppgifter Àr att bistÄ med kunskap och stöd för initierandet av privat-offentlig samverkan. Författaren beskriver och analyserar dÀrför ocksÄ vad texterna om samverkan mellan detoffentliga och det privata innebÀr för förebyggande krisberedskap och samhÀllelig sÀkerhet.