Bakgrund: I Sverige Àr kÀrnfamiljen Àn sÄ lÀnge den vanligaste familjeformen men det blir allt vanligare med separationer och dÀrmed bildas nya familjekonstellationer. Familjer bryter upp och nya par flyttar samman. Hur pÄverkar de nya strukturerna barnen?I samtal med pedagoger i verksamheten har det kommit till vÄr kÀnnedom att Àmnet skilsmÀssa Àr ?tabubelagt?. Pedagogerna vet inte riktigt hur man ska nÀrma sig problemet, personalen vill vara ett stöd men Àr rÀdd för att ?lÀgga sig i?.Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagoger anser att barn, vars förÀldrar skilt sig, borde bemötas samt att se om det finns nÄgon skillnad i synen pÄ bemötandet, pedagogkategorier emellan.Metod: För att uppnÄ syftet har vi valt att göra en kvantitativ enkÀtundersökning med 13 pÄstÄenden med fasta svarsalternativ, varav sju stycken redovisas i uppsatsen, samt en öppen frÄga.Resultat: Vi har kommit fram till att pedagogerna anser att det Àr viktigt att förÀldrarna meddelar om att de ska separera för att enklare kunna anpassa elevens individuella planering.

Syfte: Syftet med studien Àr att belysa pedagoger och rektorers uppfattningar om samverkan vid övergÄngen mellan förskola till förskoleklass med fokus pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd. I studien undersöks Àven frÄgan om vilka möjligheter det finns för utveckling inom omrÄdet. Centrala frÄgestÀllningar i studien Àr: hur beskriver förskolans rektor och pedagoger övergÄngen frÄn förskola till förskoleklass för barn i behov av sÀrskilt stöd? Vilka hinder och möjligheter beskriver rektor respektive pedagoger för barn i behov av sÀrskilt stöd vid övergÄngen frÄn förskola till förskoleklass? Vad finns det för vilja och önskan om samverkan hos pedagoger i förskolan?Teori och metod: Forskningsansatsen Àr etnografiskt inspirerad och tolkningsansatsen för studien utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet. De metoder som anvÀnts i studien Àr ljudinspelade fokusgruppsintervjuer med förskolans rektor och pedagoger, samt deltagande observation vid överlÀmningssamtal med pedagoger och rektor i förskola samt pedagoger i förskoleklass.

LÀrare Àr dagligen samtalsledare i sina klassrum. Det Àr mÄnga impulser och val att hantera. Den studerande ska bli utmanad att reflektera i dialog med andra. FlerstÀmmig-heten ska frÀmjas. Tid och planering ska följas.

Sammanfattning Denna uppsats handlar om synen pĂ„ arbetet med skola och hem sĂ„som det uttrycks i relevanta studier samt i kvalitetsredovisningar frĂ„n skolor i Örebro kommun. Syftet med vĂ„r studie Ă€r att undersöka hur arbetet med förĂ€ldrar och skola karaktĂ€riseras och vĂ€rderas. Metoden vi anvĂ€nt oss av i vĂ„r undersökning Ă€r kvalitativ textanalys med inslag av diskursanalys. För att fĂ„ svar pĂ„ vĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar har vi granskat olika studier samt forskning inom kunskapsomrĂ„det FörĂ€ldrar och skola för att se hur relationen mellan skola och hem karaktĂ€riseras. DĂ€refter har vi analyserat kvalitetsredovisningar frĂ„n 12 kommunala grundskolor i Örebro kommun för att se hur diskursen om förĂ€ldrar kommer till uttryck.

Uppsatsens mÄl Àr att beskriva planeringsmetoder och arbetssÀtt för att planera för barn i Sverige idag. Planering för barn kan ha mÄnga olika betydelser. Historiskt sett har planering för barn inneburit att vuxna planerat efter vad de upplevt vara barns behov. Idag har fokus flyttat till barns rÀtt att uttrycka sina Äsikter och delta i planeringsprocessen. Med det synsÀttet kan planering för barn bÄde innebÀra metoder för hur barn kan delta i planeringsprocessen, men ocksÄ metoder att kontrollera att barnperspektivet och barns perspektiv tagit hÀnsyn till. Planering för barn skapas pÄ olika nivÄer i samhÀllet.

Aquatic organisms are usually not exposed to single substances but rather to mixtures of toxicants in streams located in agricultural areas. The transport of pesticides used in the agricultural area in Sweden is monitored with continuous environmental supervision every year. During 2002-2008 an average of 10 pesticides were found in each sample and 40% of the samples contained substances with concentrations higher than the Water Quality Standards. Chemical risk management is normally based on single-test evaluations. A problem when assessing mixture toxicities is that the constituents and concentrations of pollutants in the environment vary greatly.

Under 1900-talet har synen pÄ ideella organisationer och deras roll i samhÀllet skiftat. FrÄn att ha varit de som i stort sett stod för samhÀllets sociala omsorg till att ha en marginal roll under vÀlfÀrdsstatens storhetstid Àr de nu Äter pÄ framfart. I slutet av 1990-talet och början av 2000-talet har det frÄn regeringens sida lagt allt mer fokus pÄ att stÀrka kommunernas stöd till anhöriga som vÄrdar Àldre och sjuka, och framförallt pÄ att ge de frivilliga en roll i detta. Det har avsatts stimulansmedel för ett utvecklat anhörigstöd och ett krav för att fÄ del av pengarna Àr att kommunerna ska anvÀnda minst en femtedel av bidraget till försöksverksamhet med nya eller fördjupade former för samverkan med frivilliga och ideella krafter. I en av SkÄnes kommuner bedrivs det sedan Är 2005 ett sÄdant projekt och uppsatsens syfte Àr att kartlÀgga hur kommunen och de frivilliga upplevt samarbetet i just detta projekt. Dessutom kommer samarbetet att analyseras utifrÄn teorier om frivilligsektorns roll och samverkan.

Landets tjugoen polismyndigheter arbetade tidigare vÀldigt mycket pÄ egen hand nÀr det gÀllde brottsförebyggande arbete. Men nÀr den dÄvarande Rikspolischefen Stefan Strömberg lÀmnade direktiv om att ett samverkansavtal skulle framtas mellan Polis och kommun öppnades nya möjligheter, men Àven krav pÄ Polismyndigheterna att utveckla samarbetet med kommunerna för att gemensamt kunna se över deras problemomrÄden och pÄ sÄ sÀtt fÄ ett effektivare brottsförebyggande arbete samt en bra dialog med alla berörda parter i samverkansavtalet, och Àven med samhÀllet i stort. Denna rapport analyserar hur samarbetet fungerar rent praktiskt i Haparanda kommun med deras brottsförebyggande arbete gÀllande ungdomar som Àr i en sÄ kallad riskzon för framtida narkotikamissbruk, och hur berörda personer inom olika myndigheter och samhÀllsorgan gemensamt arbetar mot ett och samma mÄl för ett tryggare samhÀlle. Samtliga personer som medverkat i rapporten har bara goda ord om samarbetet, men det finns trots detta farhÄgor om att arbetet med tiden kommer att rinna ut i sanden och att vissa kommuner kommer att dela pÄ resurserna och inte arbeta gemensamt. Samverkansavtal mellan Polis och kommun Àr dock ett steg i helt rÀtt riktning för att tillsammans kunna arbeta brottsförebyggande i ett samhÀlle som stÀndigt utvecklas och förÀndras..

ÖvergĂ„ngen mellan gymnasiesĂ€rskolan och arbetslivet Ă€r det undersökningsproblem som fokuseras i denna studie. Syftet Ă€r att studera olika aktörers uppfattningar om samverkan mellan skola och arbetsliv. Skolan, StudievĂ€gledare, Kommunen, Arbetsförmedlingen och FörsĂ€kringskassan har alla del i denna process. Hur samverkar man kring elever som gĂ„r ut gymnasiesĂ€rskolans nationella program för att möjliggöra att de kan nĂ„, fĂ„ och behĂ„lla ett arbete?För att analysera det empiriska materialet har anvĂ€nts Nirjes normaliseringsprincip och Antonssons studie om stödets betydelse i allmĂ€nhet och metoden supported employment i synnerhet.Jag har valt en fenomenografisk orienterad studie med mĂ„lsĂ€ttningen att fĂ„ en förstĂ„else för hur skolan och de olika aktörerna tolkar sitt uppdrag ? att förbereda och möjliggöra för eleverna att fĂ„ ett arbete.

Detta arbete behandlar metodmaterial för normkritisk undervisning och vÀrdegrundsarbete. FrÄgestÀllningen Àr huruvida vÀrdegrund och normkritik tenderar att bli negativt normerande nÀr de görs till en specifik undervisningsmetodik. En argumentationsanalys av tvÄ metodmaterial visade att sÄdana tendenser finns, bÄda materialen uppvisade exempel pÄ förmedlande av problematiska normer trots att deras syfte Àr att minska problematiskt normbildning inom skolan. Studien diskuterar problematiken med att dessa material till viss del motsÀger sitt syfte. Den diskuterar Àven svÄrigheten i att tillhandahÄlla specifika metoder nÀr det kommer till normkritik.

Individanpassning Àr ett begrepp som har blivit Àn mer aktuellt i takt med rÄdande samhÀllsförÀndring. Syftet med denna studie var att synliggöra gymnasieelevers tankar och funderingar kring begreppet och arbetsmetoderna individanpassat lÀrande samt att intensifiera utvecklingsarbetet med detsamma genom att ge förslag pÄ hur pedagoger konkret kan arbeta individanpassat i skolmiljö. Via en fenomenografisk kvalitativ intervju har 7 elever pÄ ett NV-program intervjuats med avsikt att identifiera deras uppfattning om vad individanpassning kan vara och hur den bör utformas. Elevernas tankar har sedermera satts i relation till diverse teorier med syftet att förstÄ och problematisera desamma. Konstateras kan att ett individanpassat arbetssÀtt Àr ett aktivt val i en lÀrandeprocess och kan innebÀra olika tillvÀgagÄngssÀtt beroende pÄ vilka individer som Àr involverade.

FrÄgestÀllningen för den hÀr studien Àr: ?Hur fungerar samverkan inom rÀddningstjÀnsten vid en rÀddningsinsats i Stockholms lÀn??. Intervjuer av kvalitativ art har genomförts med personer pÄ olika ledningspositioner vilka arbetar inom de olika rÀddningstjÀnsterna i omrÄdet. Resultatet av intervjuerna presenteras utifrÄn en modell som Àr framtagen av en hÀndelseprocess av en tÀnkt olycka (Figur 9). Att kunna larma varandras styrkor kortar sannolikt larmhanteringstiden.

This thesis concerns the term contemporary history and its role in landscape architecture. Today?s contemporary history is defined as the planning and architecture connected to the 60s and 70s, in Sweden carried out as a large scale planning project called ?Miljonprogrammet?, which set out to build one million new residences in ten years. Initially, the term contemporary history and its complex of problem are examined. To deepen the picture of today?s situation, a historical review has been made, starting in early 1900s ending in 2000s concerning how different planning and architectural influences has varied through the years.

Att bygga hus Àr en lÄng och komplicerad process som börjar med planering och avslutas med en slutbesiktning. Det Àr ett av de största projekten som görs i livet, dÀrför Àr det viktigt att vara ytterst noggrann vid bland annat planering, budgetering och val av entreprenör. Det Àr mÄnga aktörer under byggprocessen dÀr de viktigaste Àr arkitekten, stadsbyggnadskontoret och byggnadsentreprenörerna. Syftet med denna rapport Àr att göra en undersökning hur vÀl samarbetet mellan aktör och konsument fungerar under byggprocessen. MÄlsÀttningen Àr att försöka hitta orsakerna till varför dessa vanliga problem uppstÄr och om det finns möjlighet att begrÀnsa eller helt ta bort dessa problem I rapporten har vi anvÀnt oss av en kvalitativ undersökningsmetod just eftersom att vi vill fÄ fram enskilda individers tolkning av hur de upplevde husbyggnadsprocessen. Av den orsaken att varje fall Àr unikt sÄ lÀmpar sig dÀrför inte en kvantitativ metod för att fÄ svar pÄ vÄr undersökningsfrÄga. Resultatet visar att privatpersoner hellre lÀgger pengar pÄ sjÀlva huset Àn en vÀl utformad planering.

Syftet med studien Àr att förstÄ vad det finns för uppfattningar kring psykisk ohÀlsa i tvÄ olika elevhÀlsoteam samt hur dessa samverkar och ser pÄ ansvaret som skola för att arbeta med och förebygga psykisk ohÀlsa. Studien Àr av kvalitativ karaktÀr och insamlandet av empiri har skett genom individuella intervjuer med medlemmar i tvÄ elevhÀlsoteam. Empirin har analyserats med hjÀlp av en innehÄllsanalys. Resultatet har visat pÄ att oklarheter finns i arbetet kring psykisk ohÀlsa och hur svÄrt det Àr att veta hur lÄngt skolans ansvar strÀcker sig. Det har framkommit delade Äsikter om synen pÄ psykisk ohÀlsa och hur samverkan ska fungera vilket visar att elevhÀlsoteamen har olika uppfattningar om hur de ska samverka och arbeta med psykisk ohÀlsa.