Syftet med detta examensarbete var att studera hur unga arbetslösa individers personliga utveckling kan främjas av coaching. I studien ingick 28 arbetslösa unga individer mellan 16 och 24 år, varav 16 deltog i projektet Kubik vars mål var att coacha och stödja deltagarna i deras individuella utveckling och reducera risken för att de ska hamna i utanförskap. Metoden bestod av en kombination av intervjuer och ett kvasiexperiment utformade utifrån teorier om coaching av Johansen & Oestrich (2005), McDermott & O'Connor (1998) och Stelter (2003). De specifika beteende- och tankebeskrivningarna som studerades handlade om respondenternas upplevelser och uppfattningar om framtiden, självförtroende och sociala färdigheter och hur de eventuellt kan förändras genom coaching. Intervjuerna var av semistrukturerad karaktär och analyserades med hjälp av IPA (Interpretative phenomenological analysis).

Syftet med arbetet var att barnen skulle bli medvetna om sina känslor och hur det påverkar deras handlande. Barnen fick därför arbeta med sina känslor för att de skulle bli medvetna om hur, var och varför de får dessa känslor. Tanken var även att barnen skulle försöka sätta sig in i andra individers perspektiv. Vi använde oss av aktionsforskning och det är en metod som innebär ett förändringsarbete. Barnen fick utföra några övningar som utgick från olika känslor, då gavs barnen möjlighet att reflektera över sina känslor.

Bakgrund: Personer som söker asyl i Sverige har ofta ackumulerat hälsoproblem innan, under och efter flykten från hemlandet och asylprocessen kan innebära att ytterligare stressfaktorer adderas till deras redan problematiska situation. Metod: Den här studien är en litteraturöversikt där datainsamlingen genomfördes på databaserna PubMed, Cinahl och SUMMON. Resultat: Resultaten berör asylsökandes hälsa och hur asylprocessen, hälsoundersökningar, sjuksköterskors kulturella kompetens samt språkbarriärer och vårdrelationer kan påverka skapandet av hälsa. Diskussion: Sjuksköterskor kan främja asylsökandes hälsa genom att holistiskt bidra till KASAM och etablera en god vårdrelation där den asylsökandes friskfaktorer tas till vara. Genom kulturell kompetens kan sjuksköterskor säkerställa ett gott bemötande där den asylsökandes behov kan synliggöras och därmed ocskå uppfyllas..

Fritid beskrivs av ungdomar som na?got som skapar mening i tillvaron. Musiken a?r en stor del av denna fritid. Ma?nga ungdomar lyssnar pa? musik, och en del la?gger fritiden pa? att sja?lva musicera.

Syftet med studien är att undersöka klasslärares utsagor om deras undervisningsmetod och analysera hur den kan påverka behovet av specialpedagogisk kompetens..

This degree projekt deals with Skanska´s safety at the construction site with focus on personal safety equipment. The purpose of this dissertation is to examine how the rules of personal safety equipment are applied and experienced at Skanska´s construction sites.In October 2004 Skanska started a projekt to make the construction sites more safe. With use of a questionnaire we have made a survey at different construction sites. 80 questionaires have been handed out to Skanska´s employees in the southeast region. While they were handed out we conrolled if the employees at Skanska´s construction sites used head protection, easy visible clothing, safety shoes and identification cards.The result of the survey shows how the rules are applied.

Inom alla verksamheter och organisationer finns det idag någon form av informationssystem. För att effektivisera, förändra och stödja verksamheten har allt fler företag valt att anskaffa ett standardsystem som hjälpmedel. Tyvärr innebär detta även att ett antal problem kan uppstå. Ett av de mest kritiska problemen som bör försöka undvikas är utebliven användaracceptans. Syftet med detta arbete var att undersöka vilka insatser som bör vidtas i arbetet med att anskaffa ett standardsystem, för att förbättra användaracceptansen.

SammanfattningSyfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för hur företag arbetar med rekrytering av kundorienterad personal med avseende på individens sociala förmåga, kompetens och drivkrafter för ett kundorienterat beteende. Metod: Studien utgår från att uppnå en förståelse och tillämpar därför en kvalitativ metod. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tio anställda från olika fastighetsföretag i Sverige. Materialet analyserades sedan utifrån analysmetoden well-grounded theory. Resultat & slutsats: Studiens resultat visar att sociala förmågor, kompetens och drivkrafter är viktiga faktorer vid bedömning av kundorienterade egenskaper vid rekrytering, men att företagen lägger olika tyngdpunkt vid dessa faktorer. Resultatet visar att drivkrafter som motivation, engagemang, värderingar och attityder är av stor betydelse för företagen vid rekryteringstillfället. Ytterligare slutsats i studien är att individens sociala förmåga är av betydelse för företagen vid rekrytering, men att synen på vad som kännetecknar social förmåga skiljer sig mellan respondenterna.

I den här uppsatsen undersökts det hur rekryteringsprocessen av inköpsassistenter ser ut i teori och praktik och vilka kompetenser yrket efterfrågar. Ämnet är aktuellt då yrkesrollen som inköpsassistent är svår att definiera och teori har påvisat att rekrytering försvåras av det faktum. Det kan i sin tur leda till felrekryteringar som kan ge stora konsekvenser i ett företag. Ämnet är också relevant då förändringar inom modebranschen har påverkat yrkesrollerna inom branschen i hög takt vilket resulterat i att samma yrkesroll har olika innebörd på olika företag. Förändringar ställer högre och delvis helt nya krav på rekryterare inom branschen.

Uppsatsens syfte var att via intervjuer med behandlingspersonal vid en barnpsykiatrisk klinik undersöka deras syn på behov av att erbjuda familjebehandling/familjeterapeutiska insatser samt hur man, om behov föreligger, ska gå tillväga för att stärka familjeperspektivet utifrån förändrad prioritering. Det visade sig att alla respondenter, både nya och mer erfarna, såg ett tydligt behov av att behandla hela familjer då barnet är en del av detta sammanhang och inte själva kan bära ansvar för förändring. Respondenterna såg både ett behov av familjekompetens hos alla behandlare, men även behov av familjeterapi för mer komplexa ärenden. Tre betydelsefulla åtgärder kunde identifieras för att förstärka familjeperspektivet. Dels framkom ett behov av utbildningsinsatser.

Organisationer får svårare att rekrytera personer med efterfrågad kompetens. För att attrahera kompetenta personer behöver organisationer vara öppna för nya rekryteringskanaler, sociala medier är ett alternativ. Det pedagogiska problemområdet är kompetensbaserad rekrytering. Undersökningen är avgränsad till sociala medier som en metod för att rekrytera personer och studerar sökprocessen hos sex organisationer. Undersökningen görs ur ett organisations- och ledningsperspektiv.

Arbetet med att utveckla informationssystem organiseras ofta som ett projekt, och därmed kan projektstyrningen ses som ett hjälpmedel i systemutvecklingen. Innan projektgruppen startar är det även viktigt att rätt användarrepresentanter väljs till den projektgrupp som arbetet ska bedrivas i. De användare som ska delta i projektgruppen måste vanligtvis friställas från sina ordinarie arbetsuppgifter just för att kunna delta i projektgruppen. Om en användare med de egenskaper som efterfrågas i projektgruppen inte friställs, kanske risken finns att projektgruppen saknar nödvändig kompetens för att projektet ska kunna uppfylla det förväntade resultatet. Det ansågs därför intressant att undersöka om det förekom några organisatoriska motståndsfaktorer vid val av särskilda användare, samt om detta kunde generera några konsekvenser för fortsatt arbete och resultat.

Ungefär 50% av de revisorer som avlägger revisors- och högre revisorsexamen blir godkända, vilket ledde till att syftet med uppsatsen var att undersöka hur kompetensen byggs upp hos revisorer från högskole-/universitetsexamen fram till högre revisorsexamen. Därigenom var förhoppningen att kunna hitta faktorer som påverkar kompetensen för att bidra till att revisorer klarar revisors- och högre revisorsexamen.I uppsatsens teoriavsnitt behandlas olika kompetensutvecklingsfaktorer nämligen utbildning, socialisationsprocess, mentorskap, uppdragsfördelning, feedback och plats samt även faktorer som en individ besitter nämligen kön, etnicitet och ålder. Storleken på revisionsbyråer finns också med som en faktor som kan påverka revisorers kompetensutveckling. En auktoriserad revisors kompetens kan bestå av kunskaper, färdigheter, förmågor och nätverk.Undersökningen genomfördes genom 17 kvalitativa intervjuer samt kompletterande information om hur många som blir godkända på revisors- och högre revisorsexamen av Revisorsnämnden.I analysen jämfördes kompetensutvecklingsmodellen som utvecklades i teoriavsnittet med de kompetensutvecklingsmodeller som fanns i de undersökta revisionsbyråerna. Kompetensutvecklingsmodellen visade sig i stora drag stämma överens med hur revisionsbyråerna utvecklar kompetensen hos sina revisorer, vilket innebär att faktorerna som beskrevs i teoriavsnittet påverkar revisorers kompetens på olika sätt..

För att kunna leva ett så självständigt liv som möjligt ses brukarens rätt till självbestämmande och inflytande över assistansens utformning och innehåll som en ofrånkomlig utgångspunkt enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Syftet med denna studie var att undersöka personliga assistenters uppfattning om hur brukarens rätt till självbestämmande och inflytande påverkade deras arbetssituation. Metoden för studien utfördes i form av intervjuer med fem personliga assistenter. I denna studie framkommer det hur arbetsinnehållet, både praktiskt och relationellt, ofta utgör oklarheter där det som personlig assistent kan var svårt att veta vilka arbetsuppgifter ska ingå i assistansen samt hur de ska förhålla sig i olika situationen för att det ska bli rätt. Det visar sig hur personliga assistenters förhållningssätt gentemot brukaren ofta består av gränssättningar av olika slag (organisatoriska gränser, personliga gränser och gemensamma gränser).

Återigen har ett betänkande om en s.k. "civilkuragelag" gjorts i Sverige, och resulterat i samma slutsats som tidigare: En dylik lagstiftning skulle göra mycket liten skillnad i verkliga livet. Vad som sällan diskuteras från offentligt håll är däremot de bakomliggande faktorer som inverkar på vårt mod att stå upp för moraliska värden eller att säga ifrån vid missförhållanden trots personlig risk. I detta sammanhang är begreppet socialt kapital av särskild betydelse för att belysa påverkande faktorer. Studiens syfte var att mäta attityder kring civilkurage hos en grupp gymnasieungdomar och yrkesarbetande vuxna genom skalan personligt risktagande /mod kopplat till skalor om tillit, social ångest och samhälleligt engagemang, liksom att identifiera attityder till straffsanktionerad lagstiftning på området.