Vi har utfört en kvalitativ studie vars syfte Àr att belysa vad kÀnslan av hem och hem som fysisk plats har för betydelse för personer som Àr eller har varit bostadslösa. Vi har utfört sju intervjuer med individer som passar den beskrivningen. VÄr utgÄngspunkt har varit Nattcaféet i Halmstad som Svenska kyrkan driver för att hjÀlpa och ge stöd Ät personer som pÄ olika sÀtt Àr i behov av det. Det kan vara bostadslösa personer som t.ex. behöver klÀder, men det kan Àven vara personer som Àr ensamma som kommer dit för att de uppskattar sÀllskapet.FrÄgestÀllningen vi syftade att besvara: Vilken emotionell och praktisk betydelse har kÀnslan av hem och hemmet som fysisk plats för bostadslösa och f.d.

Studiens syfte var att undersöka hur personer med ohÀlsa och lidande orsakat av sektmedlemskap upplever mötet med den psykiatriska vÄrden. Studien hade en fenomenologisk hermeneutisk ansats och byggde pÄ fem intervjuer med personer frÄn fyra olika sekter som i samband med processen att lÀmna sekten kommit i kontakt med den psykiatriska vÄrden. Resultatet beskrivs pÄ tre tolkningsnivÄer; naiv förstÄelse, strukturanalys och tolkad helhet. Den naiva analysen visade att personer med ohÀlsa och lidande orsakat av sektmedlemskap upplevde att mötet med den psykiatriska vÄrden prÀglades av missförstÄnd och brist pÄ kunskap om problematiken och vilka konsekvenserna blev nÀr en person valde att lÀmna en sekt. Strukturanalysen resulterade i elva subteman, tre teman och ett huvudtema.

Fysisk aktivitet Àr betydelsefullt, dÄ det bÄde har positiva psykiska och fysiska effekter pÄ mÀnniskan. De senaste Ären har antalet aktiva unga minskat, denna trend behövs brytas. Det finns mÄnga olika faktorer som pÄverkar barn och ungdomar och deras motivation till fysisk aktivitet. De mest Äterkommande faktorerna Àr dock att ha kul och kÀnna sig kompetent..

Teknikens roll i samhÀllet ökar och större delen av befolkningen behöver hantera olika föremÄl och tjÀnster, vilket kan medföra svÄrigheter vid anvÀndning. Syftet med studien var att beskriva relevans och svÄrigheter i anvÀndning av vardagsteknik i dagliga aktiviteter hos personer i Äldrarna 45-64 Är. Studien designades med kvantitativ ansats. Undersökningsgruppen bestod av 40 personer frÄn landsbygd och storstad. Datainsamling genomfördes med det standardiserade bedömningsinstrumentet Everyday Use Technology Questionnaire (ETUQ II), bearbetades i dataprogram och redovisades med deskriptiv statistik.

Denna studie unders?ker samverkan mellan l?rare i fritidshem och klassl?rare och utforskar huruvida det finns en balans i utbytet av st?d mellan de b?da verksamheterna. Genom att analysera de semistrukturerade intervjuerna vi gjort med l?rare fr?n b?da grupperna med hj?lp av relevant litteratur och tidigare forskning, unders?ks olika aspekter av samverkan mellan de olika yrkesrollerna. Intervjuerna som pekar p? bristande samverkan kan ha att g?ra med brist p? gemensam planeringstid, samt att l?rare i fritidshem ofta f?r fungera som resurspedagoger i klassrummet, vilket m?nga g?nger ing?r i deras tj?nster. Detta kan j?mf?ras med L?roplanen f?r grundskolan, f?rskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22, 2022, s.16) som betonar vikten av samverkan mellan olika akt?rer f?r att fr?mja elevernas utveckling och l?rande.

Syftet med studien Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt vÀgledare bemöter personer med psykisk ohÀlsa samt pÄ vilket sÀtt dessa ger stöd för att hjÀlpa individen att gÄ vidare till sysselsÀttning. Dessutom vill vi undersöka pÄ vilket sÀtt personer med psykisk ohÀlsa upplever bemötandet och stödet vid vÀgledningssamtal. Arbetet utgÄr utifrÄn tvÄ perspektiv för att fÄ en sÄ bred bild som möjligt om bemötande samt stöd vid vÀgledningssamtal med personer som lider av psykisk ohÀlsa. Detta Àr av intresse för oss dÄ psykisk ohÀlsa ökar och Àr idag det nÀst största hÀlsoproblemet i Sverige. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat tre vÀgledare som i sin profession möter personer med psykisk ohÀlsa och tre personer som lider av psykisk ohÀlsa.

Demenssjukdomar Àr ett vÀxande samhÀllsproblem. Antalet personer med en demensdiagnos ökar i takt med en globalt allt högre medellivslÀngd. VÄrdpersonal upplever en kÀnsla av otillrÀcklighet och stÀlls inför svÄrigheter i den kommunikativa interaktionen med dementa individer. Vidare upplevs patientgruppens liv som tomt och innehÄllslöst. Det finns behov av att implementera en ÀndamÄlsenlig och relevant terapeutisk arbetsmodell i omvÄrdnaden av demensdiagnostiserade personer.

Syftet med studien var att beskriva de erfarenheter personer med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar har att anvÀnda vardagsteknologi i vardagliga aktiviteter. För att studera detta intervjuades Ätta personer. Data analyserades utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visade att det fanns svÄrigheter att anvÀnda vardagsteknologi hos intervjupersonerna samt att de hade egna strategier för att anvÀnda vardagsteknologi i vardagliga aktiviteter. SvÄrigheterna var relaterade till funktionsnedsÀttningarna samt till att vardagsteknologin inte var anvÀndarvÀnlig pÄ grund av svÄra funktioner samt att vardagsteknologin i offentliga lokaler varierade.

Syftet var att beskriva förekomst av risk för eller undernÀring samt vanligast insatta och typav förebyggande ÄtgÀrder bland personer i sÀrskilt boende samt att undersöka om det fannsskillnader i förekomst av risk för eller undernÀring hos personer med neuropsykologiskaproblem jÀmfört med personer utan sÄdana problem. Studien hade en beskrivande ochjÀmförande design med kvantitativ ansats. Datat inhÀmtades frÄn kvalitetsregistret Senioralert. Deltagarna i studien utgjordes av 341 personer frÄn en kommun i Mellansverige.Resultatet visade att 41,9 % hade risk för eller var undernÀrda enligt MNA-SF. BMI <22poÀng hade 23,5 %.

Att drabbas av schizofreni kan leda till konsekvenser som innebÀr att upplevelsen av livskvalitet drastiskt förÀndras. Syftet med studien var att belysa faktorer som pÄverkar upplevelsen av livskvalitet bland personer som drabbats av schizofreni, och som vÄrdas inom en öppenvÄrd. Metoden var en kvalitativ litteraturstudie med sju vetenskapliga artiklar. Datamaterialet analyserades och granskades med hjÀlp av en manifest innehÄllsanalys. Resultatet visade pÄ fyra faktorer som kan pÄverka den drabbades upplevelse av livskvalitet: Sjukdomens uttryck och behandling, Stigma, Social förlust och Stöd.

Studiens syfte var att underso?ka om fo?rutsa?ttningar fo?r empati i form av personlig disposition och aktuell situation samverkar med empatiska processer fo?r att ge ett emotionellt utfall.Blivande behandlare (n=90) och specialpedagoger / specialla?rare (n=50) fick se filmer och besvara fra?geformula?r baserade pa? IRI och MACL. Stiganalys gjordes med hja?lp av SEM i SPSS/AMOS. Resultaten visade att empatisk disposition och empatiska processer tillsammans predicerar medka?nsla.

Personer som lider Àr i behov av tröst. I denna studie definierades tröst som handlingar vilka tillfredsstÀller ett behov, förebygger/lindrar obehag och lidande, hjÀlper mÀnniskor till en positiv syn pÄ livet i svÄra situationer, inger hopp och uppmuntran. Att ha kunskap om tröst Àr viktigt för att inte riskera att öka ett befintligt lidande. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vad personer i behov av vÄrd upplever som tröst. Litteratursökningen resulterade i sju kvalitativa vetenskapliga artiklar som analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.

Bakgrund: I Sverige lever cirka 20000-25000 personer som genomgÄtt en tarmstomioperation, varav 1/3 Àr permanenta och 2/3 Àr tillfÀlliga lösningar. Att leva med en kirurgiskt konstgjord öppning pÄ magen, det vill sÀga en tarstomi för att tömma avföringen, kan ha en negativ inverkan pÄ livskvaliteten. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskruva livskvaliteten hos vuxna personer med tarmstomi. Metod: Studien var en allmÀn litteraturstudie med deskriptiv design. Studien innefattade nio vetenskapligt granskade artiklar.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstÄ hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utstrÀckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vÄrden. Dessutom var syftet att fÄ en uppfattning om betydelsen av komplementÀr och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrÄn olika bedömningsformulÀr. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvÄrden. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvÄrden samt den information de fick hade stora brister.

Detta arbete behandlar vÀgledares arbete med att motivera personer med funktionsnedsÀttning att ta sig ut pÄ arbetsmarknaden. Syftet med arbetet Àr delvis att undersöka vÀgledares kunskaper om de riktlinjer och insatser som finns för att underlÀtta för personer med funktionsnedsÀttning pÄ arbetsmarknaden. Syftet Àr Àven att undersöka hur vÀgledare anvÀnder sig av motivationsteorier och modeller för att motivera personer med funktionsnedsÀttning. VÄra frÄgestÀllningar lyder: ?Vilka arbetsmarknadspolitiska riktlinjer och insatser, för personer med funktionsnedsÀttning, kÀnner de vÀgledare vi intervjuat till? ?Hur arbetar dessa vÀgledare med teorier och metoder för att motivera personer med funktionsnedsÀttning? Vi har anvÀnt oss av teorier som behandlar motivation, till exempel teorin om MI och lösningsfokus.