Syfte: Syftet var att beskriva vilka icke-farmakologiska behandlingar som kan anvÀndas vid oro hos personer med demens samt att beskriva vilken inverkan studerade icke-farmakologiska behandlingar hade pÄ oro hos personer med demens. Vidare var syftet att kontrollera vilka datainsamlingsinstrument som anvÀndes vid mÀtning av oro i inkluderade studier samt om dessa testades i respektive studie gÀllande reliabilitet och validitet.Metod: Detta var en beskrivande litteraturstudie, litteratur eftersöktes i de vetenskapliga databaserna PubMed och Cinahl. 13 studier inkluderades, dessa omfattade fem olika icke-farmakologiska behandlingsmetoder. Författarna lÀste, översatte och sammanstÀllde först enskilt de valda studierna för att frÀmja ett objektivt förhÄllningssÀtt. Den metodologiska aspekten datainsamling kontrollerades i inkluderade vetenskapliga studier.Resultat: Det fanns varierande inverkan pÄ orosnivÄn hos personer med demens av de icke-farmakologiska behandlingsmetoderna, musik-, arom-massage-, djurassisterad-, ljusterapi och Peacefull mind.Slutsats: Majoriteten av inkluderade icke-farmakologiska behandlingsmetoder minskade orosnivÄn hos personer med demens.

För mÄnga kvinnor kan det vara en förlust att förlora det ena eller bÄda brösten. Detta kan leda till att kvinnornas upple-velse av den kvinnliga identitet förÀndras vilket Àven pÄver-kar kvinnornas psykiska vÀlbefinnande. Kvinnors psykiska behov blir inte alltid tillgodosedda i hÀlso- och sjukvÄrden. Syftet med studien var att belysa vad som pÄverkar kvinnor att uppnÄ ökat psykiskt vÀlbefinnande efter mastektomi. En litteraturstudie genomfördes dÀr 14 vetenskapliga artiklar bearbetades utifrÄn studiens syfte.

Bakgrund: Reumatoid artrit Àr en ledsjukdom som ca 60 000 personer i Sverige Àr drabbade av. Sjukdomen har pÄverkan pÄ det dagliga livet, detta leder ocksÄ till en kÀnslomÀssig pÄverkan för personerna med sjukdomen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur personer i medelÄldern med sjukdomen reumtoid artrit upplever det dagliga livet. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats. Artiklarna som anvÀndes granskades utifrÄn Graneheim och Lundmans tolkade innehÄllsanalys.

SammanfattningFunktionshinder Àr nÄgot som uppstÄr i mötet med ett otillgÀngligt samhÀlle. Personer med funktionsnedsÀttningar utesluts och marginaliseras som en följd av detta. Denna studie handlar om personer med förvÀrvade funktionshinder och deras erfarenheter av att möta en vÀrld genom deras "nya kroppar". Med utgÄngspunkt i Maurice Merleau-Pontys teori kring kroppens fenomenologi och den levda kroppen samt med en kompletterande identitetsteori frÄn Richard Jenkins nÀrmar vi oss fenomenet genom kvalitativa intervjuer med personer med förvÀrvade funktionshinder. Analysmetoden utgörs av Interpretative Phenomenological Analysis.

Enligt socialstyrelsen (2011) har barn och ungdomars psykiska ohÀlsa ökat och det Àr framför allt depressioner, Ängestsjukdomar och missbruk som har ökat inom denna grupp. TvÄngssyndrom, Àven kallad ?OCD?, Àr en av de fyra vanligaste diagnoserna i Sverige (Abramowitz, 2006). Begreppet OCD betyder ?Obsessive-Compulsive Disorder? och Àr den engelska betydelsen av ?TvÄngssyndrom? som anvÀnds internationellt.

Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur anhöriga till personer med demenssjukdom upplever vikten av stödÄtgÀrder frÄn sjukvÄrdspersonal. VÄra frÄgor var: Hur viktigt Àr det med stödÄtgÀrder frÄn sjukvÄrdspersonal för de anhöriga till personer med demenssjukdom och vilka konsekvenser kan det bli för de anhöriga om de inte fÄr det stöd de behöver frÄn sjukvÄrdpersonal. Vi anvÀnde oss av nio vetenskapliga artiklar som svarade pÄ vÄra frÄgestÀllningar. Resultatet visade att de stödÄtgÀrder som de anhöriga till personer med demenssjukdom ansÄg vara av stort vÀrde var psykiskt, fysiskt och socialt stöd, Àven den information som sjukvÄrdspersonal kunde ge var av stor betydelse. Resultatet visade Àven att brist pÄ stöd och information resulterade i att de anhöriga till personer med demenssjukdom upplevde stress, psykisk, fysisk och social ohÀlsa.

Studien syfte Àr att se om det finns nÄgot samband mellan de tre personlighetsegenskaperna; sjÀlvkÀnsla, riktighet, tillhörighet och konformitet. Studien undersöker Àven skillnaden i grad av konformitet i enklare och svÄrare bedömningssituationer. Metoden Àr att riktiga försökspersoner blandas med konfederater och utför tvÄ ansiktes minnestest, ett svÄrt och ett enkelt för att se om graden av konformitet skiljer sig mellan enklare och svÄrare uppgifter. Hypotesen Àr att personer med höga vÀrden av behov av tillhörandeskap och riktighet i högre grad konformerar till gruppens Äsikter och personer med höga vÀrden av sjÀlvkÀnsla konformerar i mindre grad. Hypotesen Àr Àven att fler personer konformerar pÄ det svÄrare testet Àn det enklare.

År 1995 trĂ€dde psykiatrireformen i kraft. Reformen syftar till att förbĂ€ttra psykiskt funktionshindrades livssituation och delaktighet i samhĂ€llet. Efter psykiatrireformen har dock problem uppstĂ„tt i den somatiska vĂ„rden av psykiskt funktionshindrade personer. Bakgrunden tar upp definitioner av psykiskt funktionshindrade, vanliga somatiska hĂ€lsoproblem i denna grupp, stigmatisering och omvĂ„rdnad. Som teoretisk referensram har Peplau valts, dĂ„ hon lyfter fram interaktionen mellan vĂ„rdpersonal och patient.

Syftet med den hÀr studien var att skapa en förstÄelse för och beskriva arbetsterapeuters erfarenheter och resonemang kring att motivera personer med Multipel skleros (MS) till aktivitet och delaktighet i vardagen.En kvalitativ ansats valdes för att besvara syftet, för att samla in data till studien genomfördes semistrukturerade intervjuer med sex arbetsterapeuter inom tvÄ olika organisationer. Data som samlades in analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys som resulterade i tre kategorier: Att underlÀtta utförande av aktivitet; Att sÀtta mÄl tillsammans med klienten; Att informera, bekrÀfta och skapa en relation.Resultatet visade att motivation till delaktighet i aktivitet kan variera beroende pÄ vad personer med MS sjÀlv anser vara viktigt, vad de har för förutsÀttningar och pÄ vilket sÀtt de kan utföra sina aktiviteter. Det framkom ocksÄ hur viktigt det Àr att kunna ha en överenskommelse med personer som drabbas av MS för att skapa ett bra samarbete och tillsammans strÀva mot samma mÄl. Vidare framkom det av resultatet att informera, bekrÀfta och skapa en bra relation med personer leder till att motivationen till delaktighet i aktivitet lÀttare kan skapas hos personer med MS.Genom att möta personen pÄ ett pedagogiskt sÀtt skapas en förstÄelse för de tankar, kÀnslor och beteende som kommer av den pÄfrestande situationen som sjukdomen innebÀr..

Vi har upplevt att nyanl?nda elevers l?s-och skrivutveckling ?r n?got m?nga pedagoger har sv?rt att f?rh?lla sig till n?r den inte f?ljer den f?rv?ntade normen. Handlar det om en sen andraspr?ksinl?rning eller r?r det sig om andra l?s- och skrivsv?righeter? H?r finns ett behov av f?rdjupade studier f?r att tydligg?ra var sv?righeterna finns och hur de kan uppm?rksammas och finna en l?sning p?. V?r f?rhoppning ?r att studien kan vara till hj?lp f?r pedagoger inom den svenska skolan att bli b?ttre p? att uppt?cka eventuella l?s- och skrivsv?righeter hos nyanl?nda elever.

Bakgrund: Personer som lever med demenssjukdom ökar runt om i vÀrlden. Den förlÀngda medellivslÀngden gör att allt fler hinner insjukna i en demenssjukdom. Antalet personer som lever med demenssjukdom pÄ vÄra sÀrskilda boenden vÀxer och kravet pÄ att vÄrdpersonalen kan förstÄ sjukdomens yttringar blir allt större. I matningssituationen uppstÄr ofta svÄrigheter för vÄrdpersonalen, mycket beroende pÄ svÄrigheterna med att kommunicera med den sjuka personen. Syftet: Syftet med studien var att belysa vÄrdpersonalens erfarenhet av att mata personer med demenssjukdom pÄ sÀrskilda boenden.

Tandhygienistyrket Àr ett relativt nytt yrke. I Sverige har yrket funnits i cirka 40 Är och har under denna tid genomgÄtt stora förÀndringar. Tandhygienister behandlade frÄn början enbart patienter som remitterades av tandlÀkare. Dessa faktorer kan ha bidragit till att personer som besöker tandvÄrden idag inte alltid kÀnner till vad en tandhygienist gör.Syftet med studien var att undersöka om personer som besöker en folktandvÄrdsklinik vet vad en tandhygienist gör.En studie med empirisk och kvantitativ design genomfördes med anvÀndning av enkÀter, bestÄende av 22 frÄgor med fasta svarsalternativ. Sammanlagt besvarades 150 vÀntrumsenkÀter av personer som besökte tre folktandvÄrdskliniker i Landstinget Blekinge.

Bakgrund: Patienter inom dialysvÄrd fick lite information om pÄverkan pÄ sexualitet och samliv som en komplikation av njurarnas bristande funktion. Sexualitet och samliv pÄverkade individen och dennes livslust i stor utstrÀckning. Syfte: Syftet var att belysa dialyspatienters sexuella dysfunktion (SD), prevalens, symtom, orsak och bidragande faktorer. Vi ville belysa SD:s pÄverkan pÄ det psykiska mÄendet samt i vilken mÄn patienter sökte och fick behandling. Metod: Vi anvÀnde oss av kvantitativa artiklar frÄn Pubmeds databas.

Bakgrund: VÄld mot kvinnor i partnerrelationer Àr ett stort samhÀllsproblem och varje Är dör ungefÀr 17 kvinnor till följd av vÄldet. NÀr kvinnorna besöker hÀlso- och sjukvÄrden kan en unik möjlighet ges att upptÀcka partnervÄldet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur kvinnor som blivit vÄldsutsatta av en manlig partner upplever vÄrdpersonalens bemötande. Metod: En allmÀn litteraturstudie gjordes som baserades pÄ 14 vetenskapliga artiklar. Resultat: Kvinnorna upplevde att vÄrdpersonalen inte vÄgade stÀlla frÄgan om partnervÄld, dock hade de flesta positiva upplevelser av att vÄrdpersonalen satt ner och lyssnade pÄ dem.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka behov och upplevelser av stöd personer som drabbats av hjÀrtinfarkt och deras nÀrstÄende har. En litteraturstudie har genomförts, vilket har inneburit granskning och sammanvÀgning av resultat frÄn vetenskapliga publikationer. Resultatet visar att personer som drabbats av hjÀrtinfarkt och deras nÀrstÄende har stort behov av information, psykosocialt stöd och tillgÀnglighet av hÀlso- och sjukvÄrdspersonal. Det behovs fortfarande forskning kring personer som drabbats av hjÀrtinfarkt och deras nÀrstÄendes behov av stöd speciellt ur ett genusperspektiv. Framförallt finns kunskapsbrist om hjÀrtinfarktens inverkan pÄ relationen dÄ en man förvÀntas vÄrda sin hustru.