Syftet för den kvalitativa undersökningen Àr att undersöka om och hur lÀrare kan stödja rektorns pedagogiska ledarskap. Undersökningen framförs ur rektorns perspektiv.Följande frÄgestÀllningar anvÀnds för att hitta svar pÄ denna studie:Vad rektorer tycker om det pedagogiska ledarskapet (abstrakta svar, kÀnslor, icke materiellt):Tycker rektorer att det Àr svÄrt att klara av det pedagogiska ledarskapet?Hindrar lÀrare rektorer att klara av det pedagogiska ledarskapet?Vilket stöd skulle rektorer vilja ha av lÀrare i sitt pedagogiska ledarskapet? Vilket stöd rektorerna fÄr (konkreta svar, ej kÀnslomÀssiga, materiellt):Vilket stöd fÄr rektorer av lÀrare i sitt pedagogiska ledarskap?Vilka brister finns det i lÀrarnas stöd till rektorers pedagogiska ledarskap?Arbetets teoretiska ramverk bestÄr av kapitel som handlar om rektorns juridiska, administrativa och ekonomiska ansvar. Det bestÄr av kapitel som handlar om rektorns pedagogiska ledarskap men ocksÄ om relationen mellan rektor och lÀrare. Relationen Àr vÀldigt viktig eftersom ledarskapet inte existerar utan relationer och i relationen Àr i sin tur kommunikationen central.Undersökningen visar att rektorer ofta nÀmner ord som diskussion, gemenskap och förtroende.

Denna studie tar sin utgÄngspunkt i ett historiografiskt perspektiv och undersöker anvÀndningen av myter i historiska pedagogiska texter i lÀromedel för gymnasieskolan som behandlar det antika Grekland mellan 1980 ? 2012. Tidigare forskning visar pÄ att lÀromedel har en central roll i undervisningen och att innehÄllet i pedagogiska texter pÄverkas av de tolkningar som författarna gör. De tolkningar som författarna i sin tur gör kan vara fÀrgade av ideologiska intressen enligt forskning pÄ omrÄdet. Forskning lyfter Àven fram att innehÄllet i historiska pedagogiska texter kan förÀndras som ett resultat av att historieskrivningen Àr i en stÀndig utvecklinsprocess och pÄverkas av sin samtid.

Uppsatsen granskar Ätta pedagogiska modeller för att hjÀlpa lÀraren till ett bra klassrumsklimat. Fokus ligger frÀmst pÄ vad det ögonblickliga bemötandet av konflikter. Det görs Àven en jÀmförelse mellan modellerna för att se om det skett nÄgon förÀndring i synen pÄ bemötandet av konflikter under de senaste decennierna. Mot bakgrund av detta besvaras söks det svar pÄ följande problempreciseringar: Vad skrivs om det ögonblickliga hanterandet av konflikter i de pedagogiska modeller som finns beskrivna i C M Charles bok Ordning och reda i klassen (1984) och den pedagogiska modell som beskrivs i Treating Explosive Kids (2006), samt har nÄgon utveckling skett i synen pÄ bemötandet av konflikter under de senaste decennierna? Undersökningen bygger pÄ en litteraturstudie.

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda pÄ vilket sÀtt tron kan vara ett redskap för att ta sig ur ett missbruk. Detta har skett genom intervjuer med personer som har genomgÄtt tolvstegsprogrammet och har personliga erfarenheter av pÄ vilket sÀtt tron har anvÀnds för att ta sig ur ett missbruk. De har beskrivit tron som en högre makt som alltid Àr med i vardagen, ger inre kraft och styrka att fortsÀtta kÀmpa, en kraft som vÀrmer inombords, vill vÀl och som inger lugn. Tron pÄ att det finns en mening med allt som sker har ingett hopp och tro pÄ en framtid utan alkohol. Denna tro har haft stor betydelse och utan detta redskap sÀger de sig inte ha klarat av att ta sig ur missbruket.

Syftet med vÄr undersökning var att undersöka om elevernas studiemotivation förbÀttrades med hjÀlp av pedagogiska dataspel och rörelse i grundskolan gÀllande rÀttstavning i Àmnet svenska. I vÄr undersökning anvÀnde vi oss av det pedagogiska dataspelet ?TrÀdet?, rörelseövningarna innefattade s k Sherborneövningar som genomfördes i klassrummet. Totalt omfattade vÄrt arbete 56st elever i grundskolans Är 4 fördelade pÄ tvÄ skolor. Undersökningen genomfördes genom en sk triangulering bestÄende av observationer dÀr vi observerade 3 elever i varje klass, ett diktamenstest och en enkÀtundersökning.

Syftet med studien i mitt examensarbete Àr att ta reda pÄ om det finns nÄgra pedagogiska ÄtgÀrdsmetoder för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Litteraturstudierna visar att det finns ett antal sÄdana, men frÄgan blev dÄ om de anvÀnds i praktiken av speciallÀrarna i vÄra skolor. För att ta reda pÄ den saken, intervjuades tre personer som pÄ olika sÀtt kommer i kontakt med elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter. TvÄ av intervjuerna utfördes pÄ respektive arbetsplats och bandades, medan den tredje var en mailintervju. Resultatet av bÄde mina litteraturstudier och intervjuer visar att det finns ett antal olika pedagogiska ÄtgÀrdsmetoder.

Syftet med arbetet var att undersöka vilka pedagogiska strategier olika lÀrare tillÀmpar för att frÀmja elever i komplicerad lÀrandesituations sociala och kunskapsmÀssiga utveckling. Undersökningen syftade Àven till att belysa diagnosens betydelse och huruvida elevernas diagnos eller problematik pÄverkar val av ÄtgÀrd. I vÄr studie anvÀnde vi oss av en kvalitativ forskningsstrategi. Vi valde att genomföra nio intervjuer med lÀrare i den traditionella skolan och inom specialanpassade verksamheter för elever med varierande behov av sÀrskilt stöd. Resultatet visade att samtliga lÀrares pedagogiska strategi och val av ÄtgÀrd utgick frÄn ett individanpassat arbetssÀtt dÀr motivation, struktur och material var viktiga utgÄngspunkter.

De lÀrare som Àr sjÀlvkritiska och kontinuerligt ifrÄgasÀtter sitt arbete samt Àr öppna för förÀndringar har alla möjligheter till att levandegöra arbetet med den individuella utvecklingsplanen. Tanken Àr att den individuella utvecklingsplanen ska vara ett aktivt och levande verktyg i elevens kunskapsutveckling. För att eleverna ska bli en aktör med egen vilja och kapacitet att lÀra mÄste de uppleva att de har kontroll över sin situation. NÀr elevens mÄl Àr realistiska och tydliga, vet de vart de Àr pÄ vÀg och hur de ska ta sig dit vilket leder till ökad motivation och lust att lÀra. Syftet med vÄrt arbete har varit att lyfta fram de fördelar aktörerna i den pedagogiska verksamheten kan vinna nÀr de aktivt arbetar med den individuella utvecklingsplanen.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka om DLS LÀsförstÄelsetest Àr ett bra redskap för att upptÀcka elever i behov av sÀrskilt stöd nÀr det gÀller lÀsförstÄelse. Detta undersöks genom att sambandet mellan DLS LÀsförstÄelsetest och det nationella provets lÀsförstÄelsedel studeras. Studien görs pÄ 59 elever i Är 9. Studiens resultat visar pÄ ett visst samband mellan testen men mÄnga elever med lÄgt resultat pÄ DLS LÀsförstÄelsetest klarar ÀndÄ det nationella provets lÀsförstÄelsedel. Elever med högt resultat pÄ DLS LÀsförstÄelse fÄr i studien Àven högt resultat pÄ det nationella provet.

Denna uppsats behandlar rektorns pedagogiska ledarskap utifrÄn ett rektor- och lÀrarperspektiv. Syftet med den genomförda studien Àr att undersöka och försöka förtydliga hur rektor sjÀlv och lÀrarna idag uppfattar rektorns pedagogiska ledarskap representerat av situationen pÄ kommunala skolor. UtifrÄn detta syfte formulerades tre frÄgestÀllningar som behandlar vad begreppet rektorns pedagogiska ledarskap innebÀr formellt, hur rektorn utövar pedagogiskt ledarskap samt vilka ramar som pÄverkar rektorns pedagogiska ledarskap. Metoden som anvÀndes för att samla in datamaterial var halvstrukturerade intervjuer med tvÄ rektorer och Ätta lÀrare pÄ tvÄ kommunala skolor (F-6). Datamaterialet kategoriserades utifrÄn intervjuer och frÄgestÀllningar.

Gott snack ? en kulturanalys i jakten pÄ det pedagogiska samtalet Àr författat av Sebastian Aggestam och Hanna Persson och behandlar det pedagogiska samtalets funktion och plats i skolan. Med pedagogiska samtal menas det reflekterande och kunskapsutvecklande samtalet mellan lÀrare. Med kulturanalytiska metoder granskas samverkansformer och det kollegiala samarbetet pÄ en grundskola i SkÄne. UtifrÄn teorier av framförallt Andy Hargreaves och Gunnar Berg om hur kulturer formas och styrs identifieras tre kodbÀrare; kommunen, rektorn och lÀrarna, vilka genom dokumentanalys och kvalitativa intervjuer utgör det empiriska materialet.

VÄrt syfte var att beskriva, kritiskt granska samt dra slutsatser över vilka pedagogiska strategier det finns att tillÀmpa vid en AD/HD-diagnos. Detta för att skapa en god utvecklings- och lÀrandemiljö i klassrummet. I bakgrunden behandlas tidigare forskning, historik och viktiga begrepp inom omrÄdet. Olika perspektiv belyses, bÄde pedagogiskt och samhÀllskritiskt, kring diagnosen AD/HD. Kapitlet avslutas med pedagogiska strategier och miljöns betydelse för en god utvecklings- och lÀrandemiljö i klassrummet.

VÄrt syfte med undersökningen Àr att fÄ en fördjupad bild av ett pedagogiskt förhÄllningssÀtt och vad det betyder för lÀrandet. Metod: Vi har gjort en kvalitativ fallstudie med observationer och intervjuer av pedagoger pÄ den aktuella förskolan. Observationerna gjordes före intervjuerna för att vi skulle fÄ en sÄ klar bild av de pedagogiska rummen som möjligt. Resultat: VÄrt resultat av studien visar att omorganisationen bland annat lett till att personalen anser att de har mer tid för barnen tack vare de olika rummen samt fÄtt större tilltro till varandra. Allas olika kompetenser tas numera tillvara och verksamheten Àr inte sÄ tidsstyrd.

Syftet med studien var att undersöka huruvida det fanns en relation mellan kvalitetsredovisningarnas resultat och rektors pedagogiska ledarskap. Jag anvÀnde mig av kvalitativa intervjuer som metod och analyserade intervjuerna i tre steg genom att anvÀnda en modell "LÀrstegen" som raster för att söka finna vilken nivÄ rektor lÄg i sin reflektion över kvalitetsredovisningar och det pedagogiska ledarskapet. DÀrefter sökte jag i min analys relationer mellan kvalitetsredovisningarna och det pedagogiska ledarskapet genom att anvÀnda en ledarskapsmodell över pedagogiskt ledarskap, för att sedan, som sista steg, tolka resultatet utifrÄn de utsagor rektor lÀmnat och söka efter utsagor som pÄvisar att rektors reflektion över det egna ledarskapet har lett till nÄgon form av handling i, eller efter, kvalitetsredovisningarna. Mitt resultat visar att det finns en relation mellan kvalitetsredovisningarna och det pedagogiska ledarskapet hos de rektorer som ligger pÄ den femte och högsta av de nivÄer som finns i " LÀrstegen", samt att relationen saknas pÄ de tvÄ lÀgre förekommande nivÄerna..

Syftet med studien var att pÄ en förskoleavdelning belysa den kommunikation och interaktion som sker mellan pedagoger och barn. Studien hade sin utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet dÀr dom centrala delarna i studien var att observera den miljö och kommunikation som finns pÄ avdelningen. Detta ledde till följande frÄgestÀllningar för studien: Hur arbetar pedagoger i förskolan med lÀrande utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv, Hur ser kommunikationen och interaktionen ut mellan pedagogerna och barnen, Hur anvÀnds den pedagogiska miljön i förskola ur ett sociokulturellt perspektiv? Med videoobservationer som genomförts pÄ en förskoleavdelning med totalt 18 barn och 4 vuxna sÄ har jag kunnat observera kommunikationen och interaktionen i den pedagogiska miljön pÄ en djupare nivÄ. Det visade sig att tidigare forskning om barns kommunikation och samspel med vuxna var till stor hjÀlp för att belysa de resultat som innefattas i studien.