Syftet med mitt arbete har varit att undersöka pedagogers strategier att bemöta barns olik­heter. Hur gÄr de tillvÀga för att göra den pedagogiska verksamheten meningsfull för alla barn? Jag vill genom undersökningen ocksÄ skaffa mig redskap för mitt kommande yrkesliv genom att ta del av verksamma pedagogers erfarenheter. Genom studien kan jag ocksÄ knyta ihop teorin frÄn min utbildning med verksamheten pÄ fÀltet.I lÀroplanen stÄr att förskolan har i uppdrag att bemöta och ta tillvara alla barns individu­ella behov samt att de skall göra verksamheten meningsfull för alla barn. Jag har stÀllt mig följande frÄgor.

Syftet med denna studie Àr att skapa en förstÄelse för hur musik kan anvÀndas i specialförskolans arbete med barn som har flerfunktionsnedsÀttningar samt vilket betydelse detta har för barnens utveckling och lÀrande. Studien utgÄr frÄn frÄgestÀllningarna: Hur anvÀnds musiken i specialförskolans pedagogiska miljöer? Vilka metoder anvÀnds för att gynna lÀrandet genom musik i specialförskolan? Hur ser pedagogerna pÄ betydelsen av den pedagogiska miljön, pedagogerna samt metoderna för barnens lÀrande genom musik?Denna kvalitativa studie har utförts pÄ tvÄ olika specialförskolor i skilda delar av landet dÀr sex observationer samt sex intervjuer med pedagoger har gjorts. Resultatet visar att lÀrandet genom musik utgÄr frÄn en tydlig struktur med en vÀl markerad början och ett tydligt slut i aktiviteterna samt mycket sinnestimulering. Den ?tysta kunskapen? dÀr pedagogerna anvÀnder sig sjÀlv som ett redskap i arbetet med barnen har stor betydelse.

VÄr studie handlar om pedagogers uppfattningar om hur arbetet kring barn/elever som blir utsatta för sexuella övergrepp gÄr till i den pedagogiska verksamheten. Vi har stÀllt tre forskningsfrÄgor: Hur kan pedagoger medvetet arbeta förebyggande i den pedagogiska verksamheten nÀr det gÀller barn som utnyttjas sexuellt, enligt pedagogerna? Hur upptÀcks tecken pÄ sexuella övergrepp enligt pedagogerna? Hur gÄr arbetet vidare i den pedagogiska verksamheten efter eventuell upptÀckt pÄ sexuellt övergrepp, enligt pedagogerna? Vi genomförde en kvalitativ intervjustudie. Intervjupersonerna var sju pedagoger i olika verksamhetsformer. Det vi kom fram till var att mÄnga av de pedagoger vi intervjuade ansÄg att de inte hade nog med kunskap för att kunna tyda tecken hos barn som blir sexuellt utnyttjade.

Arbetet handlar om pedagogikens roll för att underlÀtta bemötandet mellan vÄrdare och patient och dÀrigenom Ästadkomma lÀrande i riktning mot en förbÀttrad hÀlsa. I detta fall begrÀnsas undersökningen till tandvÄrden och mötet mellan tandhygienist och patient. Förutom att ha en god kunskap om tandvÄrd och munhÀlsa krÀvs det att tandhygienister lyckas nÄ ut med sin information och i visa fall fÄ patienten att Àndra pÄ sitt beteende. Det Àr dÄ det pedagogiska bemötandet ett viktigt redskap..

Detta examensarbete Àr en studie i Reggio Emilia - inspirerade förskolors fysiska pedagogiska inomhusmiljöer. Syftet med arbetet Àr att utveckla förstÄelse vad som ligger till grund för den pedagogiska miljöns utformning. Min undersökningsmetod har varit kvalitativa intervjuer med fyra förskolelÀrare frÄn olika förskolor samt observationer och dokumentation av förskolornas inre miljöer. Det insamlade materialet ligger till grund för en gestaltning i form av en mÄlning. I en analys av mÄlningen kopplar jag bilden till de faktorer och tankar som jag i min undersökning funnit relevanta avseende den pedagogiska miljöns utformning.

Studiens inneh?ll redog?r hur f?rskoll?rare arbetar f?r att bem?ta barn i behov av s?rskilt st?d utifr?n deras individuella f?ruts?ttningar med avstamp i specialpedagogiken som teoretisk utg?ngspunkt. De fr?gest?llningar som vi har valt att utg? fr?n f?r att besvara syftet fokuserar p? hur f?rskoll?rare arbetar f?r att s?kerst?lla en likv?rdig utveckling f?r barn som ?r i behov av extra st?d, vilka f?rh?llningss?tt som f?rskoll?rare anv?nder sig av i m?tet med barn i behov av s?rskilt st?d samt hur arbetet med inkludering lyfts fram som gynnsamma f?r barn som ?r i behov av s?rskilt st?d. Studien har utg?tt fr?n en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som k?lla f?r insamling av empiri.

Detta examensarbete har sitt fokus pÄ förskolebarnens lek och dess olika former med handdockan. Syftet med denna studie var att undersöka hur barnen intregerar med handdockan och hur de anvÀnder dem som medierande redskap. Undersökningen var utförd som en observationsstudie av barnen pÄ en förskola i Äldern 3-5 Är.De resultat som framkommit pekar pÄ att en handdockas nÀrvaro i barnens lek kan te sig pÄ skilda sÀtt. Barns möte med handdockan kan bÄde inspirerea, utmana och försvÄra leken. De lekformer som synliggjorts i denna studie visade att imitation och transformation stod i centrum.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka om förskolans/skolans kvalitetsredovisningar kan anvÀndas av specialpedagogen som ett redskap för att synliggöra behovet av den specialpedagogiska kompetensen i verksamheterna, utifrÄn examensordningen. I vÄrt arbete har vi anvÀnt oss av dokumentanalys som metod. Vi har lÀst kvalitetsredovisningar frÄn tvÄ olika kommuner frÄn förskola och och skola F-6. Dessa har bearbetats enskilt av var och en utifrÄn kriterier som vi innan bestÀmt. Vi har dels analyserat innehÄllet och dels gjort en jÀmförelse mellan kvalitetsredovisningarna frÄn förskolor och skolor i kommunerna.

Syftet med denna studie Àr att skapa en förstÄelse för hur musik kan anvÀndas i specialförskolans arbete med barn som har flerfunktionsnedsÀttningar samt vilket betydelse detta har för barnens utveckling och lÀrande. Studien utgÄr frÄn frÄgestÀllningarna: Hur anvÀnds musiken i specialförskolans pedagogiska miljöer? Vilka metoder anvÀnds för att gynna lÀrandet genom musik i specialförskolan? Hur ser pedagogerna pÄ betydelsen av den pedagogiska miljön, pedagogerna samt metoderna för barnens lÀrande genom musik?Denna kvalitativa studie har utförts pÄ tvÄ olika specialförskolor i skilda delar av landet dÀr sex observationer samt sex intervjuer med pedagoger har gjorts. Resultatet visar att lÀrandet genom musik utgÄr frÄn en tydlig struktur med en vÀl markerad början och ett tydligt slut i aktiviteterna samt mycket sinnestimulering. Den ?tysta kunskapen? dÀr pedagogerna anvÀnder sig sjÀlv som ett redskap i arbetet med barnen har stor betydelse.

Syftet med den hÀr undersökningen har varit att undersöka om lÀrare kartlÀgger elevers lÀsutveckling, vilka redskap de anvÀnder sig av och hur de anvÀnder sig av kartlÀggningsresultatet.Undersökníngen Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med 10 verksammma lÀrare pÄ lika mÄnga skolor.I undersökningen har det kommit fram att kartlÀggning av elevers lÀsutveckling ser mycket olika ut mellan de olika lÀrarna. De flesta av de intervjuade lÀrarna anser att det Àr viktigt med att kartlÀgga sina elever men att det Àr svÄrt att veta vilka redskap man ska anvÀnda sig av.Redskapen som lÀrarna anvÀnder sig av bestÄr bÄde av lÀsutvecklingsscheman och olika tester och diagnoser. Hur man anvÀnder sig av resultatet ser mycket olika ut, vissa avvaktar med att sÀtta in extra stöd medan nÄgra intensivtrÀnar redan i skolÄr 1. MÄnga av de intervjuade lÀrarna framförde att det saknades tid för att hinna med kartlÀggningen..

Syftet var att fördjupa mig i den pedagogiska filosofin som ligger bakom arbetssÀttet i Reggio Emilias förskoleverksamhet samt att försöka ta reda pÄ om man har lyckats att i den svenska grundskolan arbeta utifrÄn Reggio Emilias pedagogiska filosofi och förhÄllningssÀtt. Reggio Emilia ser barnet som aktivt och kompetent. Jag gjorde en empirisk studie, med observation och intervjuer, pÄ en Reggio Emilia-inspirerad friskola. Genom arbetet kom jag fram till att det inte finns nÄgra direkta motsÀttningar att inom grundskolan försöka arbeta utifrÄn Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Vid jÀmförelsen Àr det viktigt att ta hÀnsyn till Äldersskillnaden förskole- och grundskolebarnen.

Syftet med vÄr studie var att nÄ förstÄelse av vad som avses med pedagogiska verktyg i lÀrares arbete med elever i socioemotionella svÄrigheter.För att kunna nÄ en förstÄelse anvÀnde vi oss av kvalitativ intervju. Vi intervjuade fyra lÀrare i skolÄr 1-3 om hur de vÀljer och motiverar arbetssÀtt och innehÄll i arbetet med elever i socioemotionella svÄrigheter.VÄrt resultat visar att kommunikationen Àr ett viktigt pedagogiskt verktyg i samverkan med kollegor och förÀldrar i arbetet med elever i socioemotionella svÄrigheter. LÀrarna i vÄr studie ansÄg ocksÄ att förmÄgan till samspel Àr av stor betydelse för att kunna skapa bra förutsÀttningar för dessa elever. Resultatet visar ocksÄ att nÄgra lÀrare upplever att de saknar pedagogiska verktyg efter avslutad lÀrarutbildning. Andra upplever att de har verktyg men saknar ?mandat? för att anvÀnda dem..

Syftet med vÄr undersökning Àr att bilda oss en uppfattning om hur elever i Ärskurs nio arbetar med och tolkar kartan nÀr de Àr sammansatta i grupp. I undersökningen har vi anvÀnt oss av kvalitativa metoder i form av videoobservationer samt lÀst in oss pÄ relevant litteratur kring Àmnet. VÄra resultat frÄn undersökningen visade att eleverna klarar av att anvÀnda kartan som redskap i skolan och ett flertal av eleverna visade prov pÄ verklighetsanknytning i sina resonemang. Vidare sÄg vi att endast ett fÄtal elever lyckades anvÀnda sig av nÄgon form av termsprÄk i sina diskussioner. NÀr vi studerade samarbetet eleverna emellan visade det sig att deras roller Àr vÀl utstakade och lÀtta att följa.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka lekens betydelse fo?r barns la?rande och utveckling. Studien bygger pa? en kvalitativ metod da?r vi har intervjuat sju stycken fo?rskolla?rare. Resultatet visar att fo?rskolla?rarna anser att leken a?r grunden till la?rande och leken beskrivs som en grundpelare i fo?rskolan.

Syfte: Studiens syfte Àr att beskriva vilka pedagogiska strategier nÄgra lÀrare i trÀningsskolan anvÀnder i sprÄk- lÀs- och skrivundervisning. Studien tar sin utgÄngspunkt i följande frÄgestÀllningar:? Hur anvÀnds alternativa kommunikationssÀtt i undervisningen?? Hur och nÀr framtrÀder interaktion i undervisningen?? Hur motiveras eleverna i skolarbetet kring sprÄk- lÀs- och skrivundervisningen?Teori: Studiens teoretiska ramverk Àr hÀmtat frÄn det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande. Inom det sociokulturella perspektivet ses lÀrande ses som nÄgot som sker interaktivt, i samspel med andra. Metod: Studien Àr utformad som en fallstudie med inspiration frÄn den etnografiska forskningstraditionen.