Med utgÄngspunkt i det lokala skolutvecklingsprojektet Den Tionde Dagen studeras grundlÀggande vÀrde- och normprinciper. Studien har fokus pÄ den kollektiva moralen (normerna), praxisteorin (normerna och vÀrderingarna) samt vÀrdebasen (vÀrdegrunden) inom kontexten lokal skolutveckling. VÀrdebasen jÀmförs med vad som framkommer i de nationella styrdokumenten inom diskursen vÀrden. I ett större perspektiv handlar studien om att förstÄ essensen i lokal skolutveckling. Studien stödjer sig pÄ den vÀrdeobjektivistiska teorin.

AbstractFörfattare: Margareta Lööf och Annika JönssonTitel: Pedagogisk dokumentation ? begrÀnsningar och digitala möjligheterEngelsk titel: Pedagogical documentation ? limitations and digital possibilitiesAntal sidor: 28Syftet med detta examensarbete Àr att via kvalitativa intervjuer med öppna frÄgor, undersöka hur pedagoger i förskolan har förstÄtt att den pedagogiska dokumentationen ska genomföras, hur man stÀller sig till den och vad man anser krÀvs för att den ska bli en mer naturlig del av den dagliga verksamheten i förskolan. Utöver dessa frÄgor kommer arbetet Àven att innehÄlla pedagogers tankar om att anvÀnda sig av digitala verktyg i den pedagogiska dokumentationen.Nya och förÀndrade krav pÄ att det ska finnas systematisk dokumentation i förskolan gör att det nu Àr mÄnga som anser sig arbeta med arbetsverktyget pedagogisk dokumentation. Om man inte fullt ut förstÄtt tankarna bakom den Reggio-Emilia inspirerade pedagogiska dokumentationen, finns det en risk att dokumentationen i allt för stor grad lÀgger fokus pÄ enskilda barns lÀrande och utveckling, utan att detta sÀtts i relation till den verksamhet som erbjuds. Det finns dÄ en risk att bedömning av barn i förskolan ökar, vilket gÄr helt emot lÀroplanens intentioner.

Syfte: Studiens huvudsyfte var att undersöka rektorers syn pÄ pedagogiskt ledarskap i grundskolan och fÄ kunskap om hur rektorerna tillÀmpar detta i praktiken. Syftet var ocksÄ att fÄ kunskaper om rektorers uppfattningar om vad det innebÀr att vara pedagogisk ledare och deras möjligheter att utöva det.Teori: I den teoretiska bakgrunden presenteras de mest vÀsentliga statliga och kommunala kraven pÄ rektorsuppdraget. Vidare presenteras, utifrÄn tidigare forskning, tre huvudbegrepp; svensk ledarskapstradition, teorier om skolledarskap och pedagogiskt ledarskap. Genom en litteraturgenomgÄng inom skolomrÄdet har nÄgra teoretiska utgÄngspunkter angÄende ledarskap och definitionen av pedagogiskt ledarskap belysts. Metod: Det empiriska materialet Àr baserat pÄ intervjuer.

Arbetet handlar om förskolemiljöns utformning och pedagogernas tankar kring den. De frÄgor vi vill ta reda pÄ Àr hur den pedagogiska miljön pÄverkar barns förmÄga att interagera med rummet. Vilka uppfattningar har pedagogen om miljöns utformning och vilken barnsyn speglas i dessa? VÄr teoretiska utgÄngspunkt i arbetet Àr Reggio Emilia filosofin samt ett postmodernistiskt synsÀtt. I vÄr studie har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer och ostrukturerade observationer för att fÄ en inblick i hur pedagogerna vÀljer att strukturera den pedagogiska miljön och dess tankar kring den.

Undersökningens syfte Àr att utröna vilka hinder elever pÄ högstadiet möter nÀr de ska skriva en text och hur man metodiskt kan gÄ tillvÀga för att utveckla deras skrivkompetens samt om det dialogiska begreppet kan innefatta Àven bilden? Med det dialogiska begreppet avses dialogen i en klassrumssitutation, som utgÄr frÄn elevernas texter och som pÄgÄr mellan lÀrare ? elev och elev ? elev. Forskningsförankring och teori grundar sig pÄ Dysthe (1987, 1996), Sandström Madsén (1996) och Molloy (1996) samt Skolverkets rapport LÀs- och skrivprocessen som ett led i undervisningen (2000). Samtliga behandlar skrivandets betydelse i skolÀmnena och i dialogen. Undersökningen utfördes pÄ tvÄ högstadieskolor i Är 8.

Undersökningens syfte Àr att utröna vilka hinder elever pÄ högstadiet möter nÀr de ska skriva en text och hur man metodiskt kan gÄ tillvÀga för att utveckla deras skrivkompetens samt om det dialogiska begreppet kan innefatta Àven bilden? Med det dialogiska begreppet avses dialogen i en klassrumssitutation, som utgÄr frÄn elevernas texter och som pÄgÄr mellan lÀrare ? elev och elev ? elev. Forskningsförankring och teori grundar sig pÄ Dysthe (1987, 1996), Sandström Madsén (1996) och Molloy (1996) samt Skolverkets rapport LÀs- och skrivprocessen som ett led i undervisningen (2000). Samtliga behandlar skrivandets betydelse i skolÀmnena och i dialogen. Undersökningen utfördes pÄ tvÄ högstadieskolor i Är 8.

Syftet med arbetet Àr att försöka fÄ förstÄelse för hur pedagoger dokumenterar inför skrivandet av en individuell utvecklingsplan (IUP), samt resonera kring orsaker till eventuella skillnader. Metoden för undersökningen har varit en kvalitativ forskningsmetod, dÀr vi anvÀnt intervjuer med pedagoger. Intervjuerna har tolkats utifrÄn den hermeneutiska tolkningsmetoden och satts i relation till litteraturgenomgÄngen. Undersökningen visar att det finns smÄ skillnader i hur pedagoger dokumenterar. Likheter och skillnader beror till viss del pÄ vilken syn pÄ inlÀrning pedagogen besitter, men Àven pÄ skolans ekonomiska förutsÀttningar och statens givna direktiv kring utformandet av IUP.

AbstraktEn avgörande faktor för att kunna förebygga, avhjÀlpa eller lindra matematiksvÄrigheter Àr ifall pedagoger har kompetens att genomföra en kartlÀggning, som ger vÀgledning för fortsatta pedagogiska insatser (Lundberg & Sterner, 2009). Med detta som utgÄngspunkt var syftet med studien att undersöka yrkesverksamma specialpedagogers syn pÄ kartlÀggning och yngre elevers rÀknesvÄrigheter samt hur de gÄr till vÀga vid en pedagogisk kartlÀggning i matematik. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerad intervju som metod. Deltagarna i undersökningen Àr tvÄ specialpedagoger med gedigen utbildning och erfarenhet inom omrÄdet. Resultatet av undersökningen visar att informanterna har en formativ syn pÄ kartlÀggning.

Den svenska förskolan styrs av LÀroplan för Förskolan. Denna lÀroplan Àr mycket tydlig nÀr det gÀller huruvida bedömning av det enskilda barnet ska fÄ förekomma i verksamheterna. Enligt lÀroplanen (Lpfö- 98) sker bedömning och utvÀrdering endast nÀr det gÀller verksamheten i sig. Bedömning av det enskilda barnet Àr nÄgot som hör skolan till, inte förskolan. Detta stÀllningstagande stÀller yrkesverksamma förskollÀrare i en situation dÀr uppgiften blir att se individen utan att bedöma.

Fo?religgande uppsats handlar om den tysta kommunikationen som gestaltas i klassrum av la?rare och elever i skolan. Syftet har varit att utifra?n tre valda aspekter; tyst kunskap, tysta relationer och tysta redskap analysera och kartla?gga den tysta kommunikationens uttryck. Genom en systematisk litteraturstudie besvaras fra?gesta?llningar ro?rande vardera ovan na?mnda aspekter na?mligen; Hur kan tyst kunskap komma till uttryck hos la?rare, vad kan ske i tysta relationer mellan la?rare ? elev och elev ? elev samt vad kan kropp respektive miljo? som redskap ha fo?r betydelse fo?r kommunikationen.

Thomsen, C & Karlsson, P (2008). Barndemokrati pÄ grÀsrotsnivÄ - En fallstudie om barns delaktighet angÄende sin utemiljö Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola Examensarbetet Àr en fallstudie av en process som beskriver hur barns tankar om sin utemiljö tas omhand. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur barn kan ges möjlighet att pÄverka sin nÀrmsta miljö och hur barns perspektiv anvÀnds för att skapa det demokratiska lÀrandet i processen. Detta gör vi genom att studera och intervjua pÄ en förskola dÀr barnen varit involverade. De frÄgor som arbetet utgÄtt ifrÄn Àr: Vilka pedagogiska fördelar respektive nackdelar finns det att lÄta barnen vara med i processen vid planering av sin utemiljö? Hur gÄr det till rent konkret? Hur upplever barnen sig delaktiga? Hur vill barn att miljön ser ut? De metoder som anvÀnts för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har varit samtalsintervjuer med tvÄ av de deltagande pedagogerna, telefonintervju med ansvarig rektor, barnintervjuer, rundtur och dokumentanalys.

Syftet med studien var att beskriva och analysera dokumentationen som pedagoger inom förskolan genomför. Dagens lÀroplan framhÄller den pedagogiska dokumentationen som ett verktyg i den vardagliga verksamheten. Hur och i vilket syfte utförs dokumentationen och hur kan den bidra till den pedagogiska verksamhetens utveckling? Det empiriska materialet har inhÀmtats genom en enkÀtundersökning utförd bland pedagoger pÄ förskolor i en kommun i Norrbotten. Resultatet visar att dokumentation förekommer pÄ alla förskolor, om och hur den dÀremot anvÀnds för att bidra till pedagogisk utveckling varierar.

Resultatet visar, att det fanns en stor medvetenhet i intervjugruppen om lekens betydelse för den kognitiva utvecklingen. Detta var för mig en glÀdjande upptÀckt. Vidare kom det fram att det pÄgick olika utvecklingsarbeten, inget var direkt kopplat till lek, men leken fanns hela tiden med i tankarna hos respondenterna. Kompetensutveckling, samtal och handledning var viktiga redskap för att utveckla verksamheterna. Samtliga respondenter menade att man kan anvÀnda lek som specialpedagogisk metod och att det gagnar alla barnen i gruppen.

I uppsatsens inledning pÄtalas att medier influerar samhÀllet och dÀrigenom mÀnniskors sÀtt att vara och kÀnna. För att utveckla arbetsmetoder som svarar mot samhÀllets syn pÄ text framhÄlls att dagens bibliotekarier bör ta detta i beaktan. Syftet med undersökningen Àr att studera bibliotekariers arbetsmetoder i samband med lÀsstimulerande arbete i ett samhÀlle som ses stÄ inför ett nytt textlandskap. Resultatet Àr en kvalitativ fallstudie som undersöker bibliotekarierna i tvÀrgruppen Unggruppen pÄ Uppsala Stadsbibliotek och deras upplevelser av fenomenet. I kapitlet ?Bakgrund och tidigare forskning? presenteras forskning om samtida text, lÀsstimulerande arbete för barn och unga och bibliotekariers arbete mot unga pÄ folkbibliotek.Det teoretiska ramverket bestÄr av ett sociokulturellt perspektiv sÄ som det beskrivs av Roger SÀljö.

BAKGRUND: I vÄr bakgrund beskriver vi Reggio Emilias pedagogiskafilosofi genom litteratur, vÄr resa till Italien samt aktuellforskning inom förskolan och svenska förskolans lÀroplan.SYFTE: Syftet med undersökningen Àr att beskriva arbetssÀtt ochtankesÀtt hos sex pedagoger och hur fyra rektorer stödjerverksamheten utifrÄn Reggio Emilias pedagogiska filosofi.METOD: Undersökningen omfattar tio kvalitativa intervjuer med sexpedagoger och fyra rektorer pÄ sex förskolor dÀr Àven sexmiljöobservationer har genomförts. Datainsamlingen harbearbetats genom en kvalitativ analys.RESULTAT: Resultatet har visat pedagogernas tankesÀtt och arbetssÀtt,vilket utgÄr ifrÄn deras barnsyn. MiljönsanvÀndningsomrÄden har framkommit genommiljöobservationer. Genom intervjuer med rektorerframkom det hur de stödjer, uppmuntrar och erbjuderpedagogerna fortbildning..