Under de senaste decennierna har anvÀndandet av matriser som ett betydelsefullt redskap i bedömningsarbetet, vuxit fram inom den svenska skolan. En konstruktivistisk kunskapssyn har stÀllt krav pÄ nya redskap för att möta förÀndringar i undervisningens innehÄll och kunskapskrav. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka pÄ vilka sÀtt lÀrare i grundskolan arbetar med bedömningsmatriser i slöjdÀmnet samt varför denna form av bedömningsarbete sker. Tre lÀrare har intervjuats med utgÄngspunkt frÄn en kvalitativ forskningsansats med mÄlsÀttningen att fÄ en sÄ mÄngsidig och djupgÄende uppfattning som möjligt om deras uppfattningar, erfarenheter och upplevelser av problemomrÄdet. UtifrÄn sina referensramar uppfattar och tolkar lÀrarna en del av sin yrkesmÀssiga verklighet.

Internet har i över 20 Är pÄverkat samhÀllets förutsÀttningar, sÄ Àven skolans arbetssÀtt och undervisningssituation. FörÀndringarna i samhÀllssektorn avspeglar sig inte minst i samhÀllskunskapsÀmnet bÄde gÀllande innehÄll, administration och kommunikation. Satsningarna pÄ internet som praktiskt redskap har varit stora men information om dess teoretiska aspekter har lyst med sin frÄnvaro. DÀrav arbetets relevans dÀr syftet har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt gymnasielÀrare i samhÀllskunskap beskriver internets pÄverkan pÄ samhÀllet och hur de undervisar om detta. Fyra kvalitativa intervjuer har gjorts, vilka samtliga har varit semistrukturerade för att kunna besvara arbetets syfte.Arbetets resultat har varit att det funnits stora privata skillnader i anvÀndande hos de intervjuade lÀrarna.

Det omrÄde som undersöks i detta examensarbete Àr pedagogisk anpassning inom idrott och hÀlsa för elever med ADHD (Attention Dificit Hyperactivity Disorder). Syftet med undersökningen Àr att genom anvÀndning av vetenskapsteoretiska utgÄngspunkten ?Grundad teori? undersöka vilka metoder, pedagogiska anpassningar, lÀrare sÀger att de anvÀnder för att fÄ elever med ADHD att lÀra sig i Àmnet idrott och hÀlsa i dagens skola. Detta empiriska material jÀmförs sedan med vad forskningen inom omrÄdet visar, för att pÄ sÄ sÀtt visa ifall forskningen nÄr ut till verksamma lÀrare eller inte. För att kunna göra dessa jÀmförelser, har vi intervjuat Ätta lÀrare i idrott och hÀlsa frÄn fyra olika rektorsomrÄden i en mellanstor stad i södra Sverige.

Bakgrund: Av den globala befolkningen, 2005, var 1,6 miljarder vuxna överviktiga och minst 400 miljoner vuxna led av fetma. Sjuksköterskor ska ha förmÄgan att uppfatta och förebygga hÀlsorisker och motivera till förÀndrad livsstil som till exempel viktminskning. Syfte: Att fÄ förstÄelse för patienter med övervikt samt att belysa sjuksköterskans pedagogiska funktion vid viktnedgÄng hos dessa patienter. Metod: Litteraturstudie med 18 klassificerade och vÀrderade vetenskapliga artiklar som analyserats och bearbetats. Resultat: Analysen gav tvÄ kategorier och fem subkategorier; den överviktige patientens upplevelser ? beslut, försvarsmekanismer och hinder, motivation samt sjuksköterskans pedagogiska funktion ? kommunikation och relation, stöd.

SmÀrtlindring av cancersjuka Àr ett komplext och mÄngfacetterat omrÄde dÄ cancer inte bara drabbar kroppen utan Àven sjÀlen. För att sjuksköterskan skall kunna smÀrtlindra patienter pÄ ett sÄ effektivt sÀtt som möjligt mÄste eventuella barriÀrer forceras genom pedagogik. Tio vetenskapliga artiklar har anvÀnts i denna litteraturstudie för att kartlÀgga en del av de barriÀrer en sjuksköterska kan stöta pÄ i sitt pedagogiska arbete vid smÀrtlindring av cancersjuka, samt pÄ vilka sÀtt dessa kan forceras. Resultatet visade att för att sjuksköterskan ska kunna fungera som pedagog i omvÄrdnaden av patienter sÄ mÄste han/hon ha goda baskunskaper samt förmÄgan att se vilka kunskapsbehov som finns hos patienten. Resultatet visar Àven vikten av att patienten har god kunskap om farmakologisk smÀrtlindring..

Intresset för vÄrt undersökningsomrÄde har kommit ur den verksamhetsförlagda utbildning som vi har genomfört vid lÀrarutbildningen i VÀxjö. Vi har sett att samlingen verkar ha ett starkt fÀste i förskolan och dÀrför började vi fundera över vad det beror pÄ och vad som Àr det pedagogiska syftet med samlingen. Ett syfte med vÄrt arbete Àr dÀrför att undersöka vad som Àr pedagogernas syfte med samlingen i förskolan. Ytterligare syften Àr att undersöka vilka normer pedagogerna ger uttryck för och vilket innehÄll som prioriteras. Vi har anvÀnt en kvalitativ metod med observationer och semi-strukturerade intervjuer.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ pedagogers och förÀldrars uppfattningar om utomhuspedagogik, för- och nackdelar med det samt pÄ vilka sÀtt det pedagogiska arbetet skiljer sig mellan I Ur- och skur förskolor och förskolor som inte har utomhuspedagogik som inriktning. Vi gjorde en kvalitativ studie dÀr vi anvÀnde oss av semistrukturerade intervjuer med Ätta pedagoger och Ätta förÀldrar frÄn fyra olika förskolor. Resultatet visade att pedagoger och förÀldrar har olika uppfattningar om utomhuspedagogik och att det finns ett antal olika för- och nackdelar med utomhuspedagogik enligt dem. Resultatet visade ocksÄ att det fanns skillnader i det pedagogiska arbetet mellan förskolorna som profilerat sig som I Ur- och skur och de förskolor som inte har denna profilering. En del av resultatet visade Àven att I Ur- och skur förskolorna skiljer sig med avseende pÄ hur mycket de vistas utomhus. .

Syftet med detta examensarbete Àe att försöka ta reda pÄ vad lÀrare har för uppfattning angÄende ledarrollen i sitt yrke, vad de anser vara ett gott pedagogiskt ledarskap och hur olika ledarstilar kan pÄverka gruppen och den mentala klassrumsmiljön. Arbetet bestÄr av litterarturstudie och empirisk studie. Den empiriska studien bestÄr av sex intervjuer med lÀrare och litteraturstudien presenterar det pedagogiska ledarskapet och ledarskap mer generellt.I diskussionen jÀmförs svaren frÄn de intervjuade lÀrarna med arbetets syfte och litteraturstudien. Resultatet visar att ledarskap innebÀr att vara tydlig, det ska inte finnas nÄgot tvivel om vem som Àr ledrare. Man ska vara en auktoritet utan att vara auktoritÀr.

Den pedagogiska verksamheten pÄverkas av ljudmiljön som antingen kan frÀmja eller motverka kommunikationsmöjligheter. DÄ tidigare forskning genomfört objektiva mÀtningar efterlyses mer subjektiva studier, vilket denna studie syftar till. Syftet i denna studie Àr att undersöka hur de medverkande förskollÀrarna uppfattar att ljudmiljön pÄverkar den pedagogiska verksamheten. Studien Àmnar Àven undersöka vad förskollÀrare uppfattar sig göra för att frÀmja en god ljudmiljö. För att besvara syftet har följande frÄgestÀllningar anvÀnts:Hur uppfattar förskollÀrarna att ljudmiljön pÄverkar verksamheten?Vad uppfattar förskollÀrarna vara en god ljudmiljö?Hur uppfattar förskollÀrarna sig arbeta för att frÀmja en god ljudmiljö?Den teoretiska utgÄngspunkten för studien Àr von Glasersfelds (1995; 2000) radikal konstruktivism och kvalitativa intervjuer har genomförts.

I den föreliggande forskningsöversikt och densamma uppsats Ă€r syftet att skildra hur ett fenomen kan bemötas pĂ„ olika sĂ€tt. För att uppnĂ„ detta syfte presenteras olika metoder med en utgĂ„ngspunkt i fem vetenskapliga artiklar. I de fem vetenskapliga artiklarna skildras respektive fem olikartade studier inom vilka vardera studien presenterar olika metoder som pĂ„ varierande tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt bemöter rasism. Även tillkommande i uppsatsen presenteras och appliceras en teori som pĂ„visar den avgörande betydelsen som utvecklingen av en medvetenhet har, för att lyckas inom problemomrĂ„det. Samtliga metoder prövas pĂ„ ett teoretiskt plan mot den svenska skolan och Ă€mnet samhĂ€llskunskap. DĂ€r del-syftet i forskningsöversikten visar resultatet att en integrering av det vetenskapliga metoderna till skolans sfĂ€r Ă€r möjlig.

Tanken att sĂ€rskilja de elever som avviker frĂ„n det som anses normalt Ă€r ingalunda en ny företeelse inom skolans vĂ€rld. Hur vĂ€lmenande Ă€n tanken i grunden mĂ„ vara, kan den dock leda till stigmatisering av den sĂ€rskiljda eleven i frĂ„ga. Norrköpings kommun anvĂ€nder sig, i dagslĂ€get, av resursgrupper för att möta elever med neuropsykiska funktionshinders behov. MĂ„let med denna studie Ă€r att genom anvĂ€ndandet av intervjuer sĂ„vĂ€l som observationer se hur elevernas pedagogiska förutsĂ€ttningar samt förutsĂ€ttningar för Ă„tergĂ„ng till skolan skapas inom denna specifika resursgrupp. Ämnet inkludering inom skolan Ă€r innehavare av en komplexitet dĂ€r eleven pĂ„verkas av ett flertal aspekter förutom det reella funktionshindret.

Syftet med denna undersökning Àr att finna inspiration och utveckla kunskap om arbete med barns berÀttande och dÀrmed skapa större förstÄelse för det pedagogiska arbetet med estetiska sprÄk. I verksamheterna ville jag undersöka det kulturskapande barnets möjligheter att skapa mening och Àven en lust att lÀra. För att nÄ detta syfte anvÀnde jag mig av kvalitativa intervjuer och observationer i tre skilda pedagogiska verksamheter i Valparaíso, Chile. Undersökningen omfattar sju intervjuer samt fem observationer. Resultatet visar att i barnens berÀttande spelar dialogen, mottagandet och kontexten stor roll.

Etiska frÄgor griper in i varje mÀnniskas liv och det blir allt viktigare för individens sjÀlvkÀnnedom att fÄ bearbeta dessa frÄgor. För att klara av det behövs kunskap och redskap att utveckla vÄr förmÄga till kritiskt tÀnkande. OsÀkerheten Àr stor idag och det Àr inte lika sjÀlvklart vilka vÀrderingar och normer vi ska leva efter. Forskning visar ocksÄ att barns intresse för etik och livsfrÄgor ökar, samtidigt som de kÀnner en vÀxande vilsenhet. Vi lÀrare blir allt viktigare personer som tillsammans med hemmet ska pÄverka och ansvara för elevernas framtid.

BakgrundVi har valt att undersöka om samlingens funktion och innehÄll i förskolan. UtgÄngspunkten har varit Bernsteins teori dÀr vi bearbetat hans begrepp kring samlingens praktik. Vidare har Àven litteratur och forskning behandlats kring Àmnet.SyfteSyftet med undersökningen Àr att undersöka hur pedagoger uppfattar samlingens funktion och innehÄll. Det vi nÀrmare vill undersöka Àr:Vad har pedagoger för pedagogiska mÄl med samlingen?MetodVi har valt att anvÀnda oss av intervju som metod dÀr sex pedagoger i förskolan har inter-vjuats.

BAKGRUND: Forskning tyder pÄ att arbetslaget Àr av mycket stor vikt för skolutveckling. Arbetslaget har möjlighet att utforma arbetet och att lÀra av varandra genom samtal och diskussion, men detta sker inte alltid i en ideal utstrÀckning. Det finns mÄnga teorier och forskning kring hur arbetslaget ska nÄ utveckling. Det kan dock finnas ofördelaktiga förutsÀttningar, bÄde praktiska och sociala.SYFTE: Syftet Àr att undersöka hur pedagoger upplever att och pedagogisk diskussion, bÄde inom och utanför avsatt tid för möten, anvÀnds som redskap för att utveckla förskolans pedagogik och verksamhet.METOD: Vi har anvÀnt kvalitativ metod med intervju som datainsamlingsredskap, eftersom undersökningen handlar om pedagogernas uppfattningar och livsvÀrld. Sex pedagoger intervjuades frÄn olika förskolor.RESULTAT: Alla pedagoger i undersökningen upplever att den pedagogiska diskussionen Àr av stor vikt.