Förskolan har vuxit sig allt större de senaste Ären och majoriteten av alla barn gÄr i förskolan.1998 skedde en stor förÀndring dÄ ansvaret för förskolan överfördes frÄn Socialdepartementet tillUtbildningsdepartementet och förskolan blev en del av skolvÀsendet. Vi har i denna studieundersökt hur pedagogens roll i förhÄllande till barnen skrivs fram i Det pedagogiska programmet förförskolan frÄn 1987 och i LÀroplanen för förskolan frÄn 1998/2010 samt vilken barnsyn som ligger tillgrund för detta. Vi har utgÄtt frÄn Faircloughs kritiska diskursanalys som teori och metod. Teorinbygger pÄ en uppfattning om att diskursen pÄverkar och pÄverkas av den diskursiva och socialapraktiken den Àr en del av (och Àven andra). Vi har genom en kvalitativ textanalys och med hjÀlpav analysverktyg hÀmtat frÄn Fairclough analyserat texterna för att söka svar pÄ vÄrafrÄgestÀllningar.

Syftet med studien var att fÄ en djupare inblick i hur ensemblepedagoger ser pÄ Time samt hur de didaktiskt arbetade med detta. Vi avsÄg att fÄ djupare inblick i olika förhÄllningssÀtt som ensemblepedagoger kan ha till Time i en undervisningssituation, samt vad begreppet Time innebÀr. Studien har sin teoretiska utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv med fokus pÄ hur mÀnniskor anvÀnder olika redskap för att kommunicera med sin omgivning.Vi anser att vi har fÄtt en bredare ingÄng i Àmnet genom att alla pedagoger spelar olika instrument. Den gemensamma faktorn Àr att de undervisar i ensemble pÄ folkhögskola. I undersökningen anvÀnder vi oss av den kvalitativa forskningsintervjun för att söka svar pÄ vÄra frÄgor.

Studiens mÄl Àr att se om det rÄder skillnader pÄ det pedagogiska bemötandet i förskolan utifrÄn ett genusperspektiv. Valet av att benÀmna det som pedagogiskt bemötande Àr pÄ grund av pedagogens professionella agerande inom förskolan som institution. Studien Àr avgrÀnsad till morgonens överlÀmning eftersom det Àr dagens första möte mellan barn och pedagog, och dÄ det ocksÄ Àr en situation som Àr viktig för att skapa en trygg och bra stÀmning för barnet, för att resten av dagen skall fungera (Broberg, 2012). Studien var en kvalitativ undersökning dÀr mÄlet var att fÄ en sÄ bred undersökning som möjligt, detta genom intervjuer och observationer. Pedagogerna som medverkat i studien Àr frÄn fyra olika förskolor i en storstad, 2-3 pedagoger frÄn varje förskola . Studien jÀmförde Àven huruvida det fanns skillnad pÄ det pedagogiska bemötandet mellan pojkar respektive flickor beroende vilken förskola pedagogerna arbetade pÄ. Hirdmans teori om genussystemet ligger till grund för att analys och diskussion av resultatet.

Uppfattningen om Àldre och Äldrandet pÄverkar synen pÄ behov och problem samt hur omvÄrdnad och bemötande sker mot Àldre. Olika Äldrandeteorier pÄverkar omvÄrdnadspersonalens synsÀtt pÄ Äldrandet, vilket i sin tur pÄverkar de Àldre. Gerotranscendens Àr en Äldrandeteori som beskriver Äldrandet som nÄgot positivt.Syftet med studien var att presentera teorin om gerotranscendens för omvÄrdnadspersonal pÄ ett sÀrskilt boende och undersöka om de anser att kunskap om gerotranscendens förÀndrar deras synsÀtt gentemot Àldre.Studien har utförts genom semistrukturerade intervjuer med 12 omvÄrdnadspersonal pÄ ett sÀrskilt boende. Data har analyserats med en kvalitativ innehÄllsanalys.Denna studie tyder pÄ att kunskap i teorier om Äldrandet ger en ökad förstÄelse för Äldrandet och en medvetenhet hos omvÄrdnadspersonalen hur de kan kÀnna igen tecken pÄ gerotranscendens och dÀrmed frÀmja Àldres vÀg mot gerotranscendens. Studien tyder Àven pÄ att kunskapen om gerotranscendens har gett omvÄrdnadspersonalen andra redskap att anvÀnda i omvÄrdnaden av de Àldre.OmvÄrdnadspersonalen har genom kunskap i teorin om gerotranscendens fÄtt en medvetenhet om att de genom förÀndrade arbetsmetoder och annan samtalsteknik med de Àldre kan frÀmja de Àldres vÀg mot gerotranscendens..

BAKGRUND: I bakgrunden redogörs Äsikter frÄn forskning kring inlÀrning av svenska som andrasprÄk samt skolans/förskolans ansvar via styrdokument. Jag har valt att ta med olika sprÄkteorier, dÀribland Vygotskij, samt behaviorismens tankar om sprÄkinlÀrning. SYFTE: Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ vilka metoder som pedagoger ser som gynnande för elever/barn i inlÀrning av ett andrasprÄk. Samtidigt vill jag se om pedagoger anser att de har tillrÀckligt med resurser sÄ som fortbildning, ekonomi och andra hjÀlpmedel för att tillgodo se elever/barn med svenska som andrasprÄk. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ om de ser textil som ett hjÀlpmedel till inlÀrningen av svenska som andrasprÄk.

LEKÖ Ă€r en förvaringslösning för leksaker och redskap för utomhusbruk inom barnomsorgoch skola. Förvaringen av leksakerna och redskapen sker i en förvaringsbĂ€nk pĂ„ ergonomiskhöjd för barnen. Konceptet för lösningen baseras pĂ„ att nĂ€ra och lĂ€ttillgĂ€nglig förvaringförenklar anvĂ€ndning. LEKÖ Ă€r ett redskap för fri lek. Den fria leken Ă€r en förutsĂ€ttning förmognad hos barn och bidrar till gynnsam miljö för lĂ€rande.

Dagens unga Àr skapare av en kommunikationskultur som prÀglar hela deras sÀtt att leva och lÀra, en ny kultur dÀr Internet spelar en central roll vÀxer fram. Detta nÀt tillhandahÄller oss med fakta, information, diskussion, virtuella vÀrldar och communities. Arbetet belyser de förmÄgor ungdomar utvecklar genom sitt InternetanvÀndande, kompetenser de tycker sig utveckla genom att vistas pÄ nÀtet och hur det genom Internet gÄr att skapa nya lÀrandeformer dÀr eleverna möts pÄ ett omrÄde som intresserar dem. Arbetet visar ocksÄ exempel pÄ hur det gÄr att anvÀnda sig av Internet i undervisningen och vilken instÀllning lÀrare i vÄr undersökning har till detta. FrÄgestÀllningarna vi arbetat med Àr: Vilka kompetenser skaffar sig unga genom sitt InternetanvÀndande? Hur anvÀnds datorer och Internet i undervisningen? Hur ser lÀrare pÄ Internet i undervisningen? Vilka anvÀndningsomrÄden finns det för Internet i undervisningen? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har vi bland annat gÄtt ut med enkÀtundersökningar till elever och lÀrare i olika högstadieskolor vilka vi sedan kompletterat med en lÀrarintervju.

Detta examensarbete lyfter fram sju olika lÀrares kunskap om höglÀsning och pÄ vilket sÀtt de medvetet anvÀnder sig av höglÀsning i sin undervisning. Avsikten Àr att lyfta fram hur pedagoger som undervisar yngre barn arbetar med att lÀsa högt för sina elever.Aktuell forskning kring grundlÀggandet av lÀs- och skrivutvecklingen pÄvisar betydelsen av att lÀsa högt för smÄ barn. Undersökningens resultat visar att lÀrare upplever höglÀsning som ett bra och mÄngsidigt pedagogiskt redskap. Det framgÄr dock att de pedagoger med lÀngst yrkeserfarenhet och högst utbildning Àr de som anvÀnder sig av höglÀsning pÄ ett mer medvetet och komplext sÀtt. DÀrigenom synliggörs vikten av att pedagoger har kunskap om höglÀsningens anvÀndningsomrÄden.Pedagogernas insikter som kom fram under undersökningen har relaterats till forskning i ett jÀmförande perspektiv.

Arbetet belyser frĂ„gan om huruvida konstnĂ€rer som Ă€ven Ă€r pedagogiskt verksamma anvĂ€nder sig av sitt konstnĂ€rskap i den pedagogiska verksamheten. Syftet Ă€r att reda ut hur personer som Ă€r bĂ„de konstnĂ€rer och pedagoger tĂ€nker kring problematiken att kombinera dessa tvĂ„ yrken, men Ă€ven att skapa en digital story kring resultatet och processen i form av bilder och tal. Begreppet konstnĂ€r diskuteras, samt om konst Ă€r en slags vetenskap. Även Reggio Emilia-pedagogiken och dess syn pĂ„ konstnĂ€rligt arbete i förskolor berörs. Metoden som anvĂ€nds i undersökningen Ă€r kvalitativa intervjuer.

Denna kvalitativa underso?kning handlar om fotografi vilket anva?nds som pedagogisk dokumentation i fo?rskola. Studien problematiserar det som synliggo?rs i fotografierna genom pedagogernas samtal och fotograferande.Da?rmed underso?ks hur medlet fotografi, kan formuleras in i ett pedagogiskt sammanhang och vilka specifika funktioner detta medium har na?r det anva?nds som dokumentation i fo?rskolan. Studien underso?ker ocksa? vad som avgo?r sorteringen och urvalet av dessa fotografier.Resultatet visar att a?terkommande drag i de tagna fotografierna kan ses i relation till pedagogernas fo?rha?llningssa?tt.

Genom kvalitativa intervjuer med en klasslĂ€rare, en speciallĂ€rare samt fyra elever har syftet med denna studie varit att undersöka pĂ„ vilket sĂ€tt skapande i bild och illustration till text kan verka som stöd och motivation i sprĂ„kliga lĂ€rprocesser samt om elevernas uppfattningar skiljer sig Ă„t pĂ„ grund av deras olika sprĂ„kförmĂ„gor. Ambitionen har ocksĂ„ varit att synliggöra goda inlĂ€rningsstrategier med skapande i bild och illustration som verktyg samt pĂ„ vilket sĂ€tt dessa strategier kan utveckla den sprĂ„kliga förmĂ„gan hos eleven med dyslexi. Elever med dyslexi Ă€r i behov av multisensoriska lĂ€rprocesser för gynnsam sprĂ„kutveckling. Det framkommer i studien att pedagogerna tycker det Ă€r betydelsefullt att eleverna anvĂ€nder sig av skapande i bild och illustration för att komma Ă„t sin metakognition. Även eleverna upplever detta viktigt, sĂ€rskilt eleven med dyslexi.

Syftet med arbetet Àr att försöka fÄ förstÄelse för hur pedagoger dokumenterar inför skrivandet av en individuell utvecklingsplan (IUP), samt resonera kring orsaker till eventuella skillnader. Metoden för undersökningen har varit en kvalitativ forskningsmetod, dÀr vi anvÀnt intervjuer med pedagoger. Intervjuerna har tolkats utifrÄn den hermeneutiska tolkningsmetoden och satts i relation till litteraturgenomgÄngen. Undersökningen visar att det finns smÄ skillnader i hur pedagoger dokumenterar. Likheter och skillnader beror till viss del pÄ vilken syn pÄ inlÀrning pedagogen besitter, men Àven pÄ skolans ekonomiska förutsÀttningar och statens givna direktiv kring utformandet av IUP.

Denna studie handlar om individualisering i en-till-en-baserad undervisning. Syftet med denna undersökning Àr att undersöka pÄ vilka sÀtt en-till-en-baserad undervisning kan bidra till en ökad individualisering. I undersökningen redovisas de pedagogiska modeller och tankar som ligger till 2 grund för det en-till-en-baserade undervisningssÀttet i syfte att hitta faktorer som kan förklara hur denna undervisning kan höja graden av individualisering. Undersökningen baserades pÄ enkÀter till lÀrare och pÄ observationer av lektioner pÄ tre olika skolor som arbetar med en-till-en-baserad undervisning. LÀrarnas handlingar under observationerna tolkades utifrÄn ett pragmatiskt perspektiv dÀr handlingarnas förstods utifrÄn vilken ideologisk utgÄngspunkt lÀraren hade i sin undervisning, huruvida lÀraren hade fokus pÄ lektionen och det planerade, ett punktuellt perspektiv, eller om fokus lÄg pÄ mötet med eleverna och deras förstÄelse och upplevelse av det som lektionen handlade om, ett relationellt perspektiv.

Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ hur förskollÀrarna arbetar och resonerar kring barns sprÄkutveckling i förskolan. Syftet var Àven att utforska estetiska redskaps betydelse för barns sprÄkutveckling. För att fÄ svar och nÄ syftet med denna uppsats gjordes fem intervjuer frÄn tvÄ olika förskolor och undersöktes med observationer förskollÀrarnas arbetssÀtt i tvÄ barngrupper. Det vi kom fram till i intervjuer och observationer kopplades sedan till olika referenser, detta för att komplettera den information som togs fram. I resultatet framkom det att alla intervjupersoner var ense om att barn utvecklar sprÄket nÀr de lekar, detta dÄ leken leder till fantasi, kommunikation och dialog.

Denna studie handlar om bilder i matematikböcker, hur de kan medföra bÄde möjligheter och hinder för eleverna, hur de vÀljs ut och hur de samspelar med texten i den uppgift de tillhör.LÀroboken Àr det hjÀlpmedel som överlÀgset dominerar matematikundervisningen och bilderna i lÀroboken har med tiden blivit bÄde större och fler. Bilder har visat sig ha betydelse för lÀrandet, pÄ bÄde positiva och negativa sÀtt. Det har bland annat konstaterats att inlÀrningen optimeras dÄ text kompletteras med relevanta bilder.Syftet med uppsatsen Àr att besvara vÄra tre frÄgestÀllningar: UtifrÄn nÄgra utvalda matematikböcker, hur skiljer sig bilder Ät ifrÄga om sin pedagogiska funktion för tillhörande matematikuppgift? Vilka pedagogiska möjligheter och hinder ser nÄgra lÀromedelsförfattare med bilder i matematikböcker? Vad anser nÄgra lÀromedelsförfattare kan pÄverka valet av bilder till ett matematiklÀromedel?Studien Àr gjord i tvÄ delar. Dels en analys av relationer mellan bild och text i nÄgra utvalda matematikböcker för grundskolans senare Är, dels som kvalitativa intervjuer med tre författare av matematiklÀromedel.Analysen av matematikböcker resulterade i en indelning av bilder i sju kategorier utifrÄn lika mÄnga funktioner.