Om unga kulturkonsumenter och icke-linjära texter på bibliotek.
En fallstudie av bibliotekarierna i Unggruppen och deras arbete med ett vidgat textbegrepp.
Folkbibliotek - SverigeFallstudierUngdomarLäs- och skrivkunnighetNew LiteraciesDigitala medierMultimediaKreativitet
I uppsatsens inledning påtalas att medier influerar samhället och därigenom människors sätt att vara och känna. För att utveckla arbetsmetoder som svarar mot samhällets syn på text framhålls att dagens bibliotekarier bör ta detta i beaktan. Syftet med undersökningen är att studera bibliotekariers arbetsmetoder i samband med lässtimulerande arbete i ett samhälle som ses stå inför ett nytt textlandskap. Resultatet är en kvalitativ fallstudie som undersöker bibliotekarierna i tvärgruppen Unggruppen på Uppsala Stadsbibliotek och deras upplevelser av fenomenet. I kapitlet ?Bakgrund och tidigare forskning? presenteras forskning om samtida text, lässtimulerande arbete för barn och unga och bibliotekariers arbete mot unga på folkbibliotek.Det teoretiska ramverket består av ett sociokulturellt perspektiv så som det beskrivs av Roger Säljö. Teorierna lyfter fram tankar om att människan kommunicerar och tänker inom en social kontext med hjälp av kulturella redskap. För att analysera de kulturella redskap som framträder används begrepp ur Colin Lankshear och Michele Knobels teorier inom forskningsfältet New literacies.Metodens analysmaterial består av sex kvalitativa intervjuer, en observation och en dokumentanalys. Undersökningen svarar mot frågeställningar om hur ett vidgat textbegrepp uppfattas, hur Unggruppen agerar genom sina kulturella redskap och om bibliotekets kontext påverkar Unggruppens arbetsmetoder.Slutdiskussionen visar på att Unggruppen anser att ett vidgat textbegrepp kan leda till att stärka ungas självförtroende och läslust. Slutsatsen förklaras via en metafor där ett vidgat textbegrepp liknas vid ett kretslopp som ses gynna både individ och medium. En institutionalisering av ett vidgat textbegrepp sätts i relation till Uppsala Stadsbiblioteks möjlighet att fungera som en kommersiellt neutral zon för samtida text. Resultatet visar även att Unggruppen främst medierar eller förmedlar nya kulturella redskap genom andras kompetenser varvid följderna av en sekundär eller direkt mediering behandlas. För att folkbiblioteket som fysiskt rum och kontext ska kunna erbjuda en plats för ungas literacyaktiviter framhålls avslutningsvis vikten av att utgå från innehållet i aktiviteten och den sociala handling som uppstår.