Sök:

Sökresultat:

2707 Uppsatser om Pedagogiska möjligheter - Sida 54 av 181

Samordningsteamets rehabiliteringsinsatser : En kvalitativ intervjustudie av deltagares upplevelser av ett lokalt Samordningsteams insatser

Utsatta befolkningsgrupper som bland annat omfattar individer med la?g utbildning, la?g inkomst, arbetslo?sa a?r inom folkha?lsovetenskapen prioriterade ma?lgrupper att arbeta med eftersom de generellt har en sa?mre ha?lsa. Genom att bedriva olika interventioner fo?r att hja?lpa och sto?dja dessa individer a?r det o?vergripande syftet att reducera oja?mlikheter i befolknings ha?lsa. Studien tar sin utga?ngspunkt i en intervention fo?r individer med en komplex problematik ga?llande bland annat la?ngtidsarbetslo?shet och sjukskrivning som a?r i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser.

Laborera mera Kan laborativt arbetssÀtt under de tidiga skolÄren förebygga matematiksvÄrigheter?

Persson, K., Rooth, P., Sundblad, S. och Uthas, K. (20008). Laborera mera ? Kan ett laborativt arbetssÀtt i de tidiga skolÄren förebygga matematiksvÄrigheter? (Explore more ? Can difficulties in mathematics be prevented with laboratory work in the early school years?) Högskolan, Kristianstad.

Utmanande miljöer i förskolan- En jÀmförelse mellan tvÄ olika pedagogiska profiler

Linda Gustafsson & Johanna Friberg (2010). Utmanande miljöer i förskolan? Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola Uppsatsen handlar om hur tvÄ förskolor med olika pedagogiska profiler arbetar för att skapa utmanande miljöer för barn i förskolan. Den ena förskolan Àr en sÄ kallad uteförskola, som bedriver sin verksamhet i huvudsak utomhus och den andra förskolan Àr en traditionell förskola utan nÄgon speciell profil och som framför allt bedriver sin verksamhet inomhus. Uppsatsens syfte Àr att fÄ syn om det finns nÄgra skillnader eller likheter i pedagogernas arbetsÀtt nÀr det handlar om att skapa utmanande miljöer. Undersökningen har utgÄtt ifrÄn frÄgestÀllningarna: Hur arbetar pedagogen för att förÀndra barnens fysiska miljö pÄ en uteförskola respektive en traditionell förskola? Hur skapas utmanande miljöer pÄ en uteförskola respektive en traditionell förskola? Hur kan pedagogen skapa variation i de miljöer som barnen möter dagligen? Vilka möjligheter fÄr barnen för att förÀndra sin egen miljö pÄ de tvÄ olika förskolorna? För att besvara frÄgestÀllningarna har vi anvÀnt oss av olika metoder, exempelvis observationer av förskolans miljö och barns lek i denna miljö, samt intervjuer med bÄde vuxna och barn.

Manoritet : En grupp med fÀrre medlemmar och mera makt

I dagens arbetsliv har manliga chefer en o?verordnad sta?llning. Denna o?verordning bottnar dels i att ma?nnens ko?nstillho?righet utgo?r norm i en samha?llelig ko?nsmaktsordning och dels i att chefsbefattningen inneba?r en inflytelserik position. Intresseomra?det fo?r denna studie har varit att utforska manliga chefers tva?faldiga o?verordning na?r de utgo?r minoritet pa? en kvinnodominerad arbetsplats.

Hur p?verkar den socioekonomiska platsen kompensatoriska praktiker p? fritidshemmet?

Syftet med studien har varit att unders?ka hur l?rarnas praktiker ser ut i relation till fritidshemmets kompensatoriska uppdrag i olika socioekonomiska omr?den. Vi ville identifiera vilka m?jligheter och hinder som l?rarna st?ter p? i sin vardag f?r att uppfylla fritidshemmets kompensatoriska uppdrag. Vidare ville vi synligg?ra l?rarnas syn p? det kompensatoriska uppdraget p? fritidshem och hur de arbetar med uppdraget p? olika socioekonomiska platser.

OmvÄrdnadsÄtgÀrder vid preoperativ Ängest : En litteraturstudie

Introduktion:A?ngest info?r operation a?r vanligt och kan bero pa? ra?dsla fo?r operationen, sma?rta, att vakna upp under anestesin och do?den. A?ngesten a?r pa?frestande fo?r patienten och kan leda till olika postoperativa komplikationer. Fo?r att lindra preoperativ a?ngest anva?nds oftast lugnande la?kemedel och information till patienten.Syfte:Syftet med denna litteraturstudie a?r att underso?ka om det finns omva?rdnadsa?tga?rder som har god effekt vid preoperativ a?ngest, vilket skulle kunna ge mo?jligheter att individanpassa va?rden.Metod:En litteraturstudie da?r vetenskapliga artiklar so?ktes i databaserna PubMed och CINAHL.

KÀnsla av sammanhang (KASAM) ett verktyg att anvÀnda för att praktiskt iscensÀtta det pedagogiska och didaktiska i idrottsundervisningen?

I mitt examensarbete har jag undersökt hur mellanstadieelever i Ärskurs 4-6 ser pÄ och upplever sin idrottsundervisning idag och om de pÄ idrottslektionerna kan se nÄgon begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet med det som de gör i Àmnet Idrott och hÀlsa. Syftet Àr att se om en teori som KASAM kan underlÀtta införlivandet och öka individens förstÄelse för Àmnet Idrott och hÀlsa samt hur man kan tillÀmpa dessa kunskaper för ett praktiskt och didaktiskt genomförande pÄ idrottslektionerna..

Ett Àmne i tiden? : En studie över hur Àmnet biblisk historia och katekes utvecklades till att bli Àmnet religionskunskap

Uppsatsen Ett Àmne i tiden? - En studie över hur Àmnet biblisk historia och katekes utvecklades tillatt bli Àmnet religionskunskap, har syftet att undersöka hur sekulariseringsprocessen samt depedagogiska tanketraditionerna har pÄverkat religionsÀmnets kursplaner och mÄl.För att uppnÄ syftet har följande frÄga besvarats:Hur har Àmnet biblisk historia och katekes förÀndrats och utvecklats frÄn 1842 till 1994?Metoden som anvÀnts Àr en deskriptiv litteraturstudie. Litteratur som anvÀnts Àr bland annatAlgotsson FrÄn katekes till religionsfrihet - Debatten om religionsundervisning i skolan under 1900-talet, Almén, Furenhed, Hartman och Skogar Livstolkning och vÀrdegrund- Att undervisa omreligion, livsfrÄgor och etik, Forsell, Svedberg och Zaar Boken om pedagogerna samt GustafssonTro, samfund och samhÀlle. Sociologiska perspektiv.Resultatet av min undersökning visar att religionsÀmnet har anpassats och formats i takt med tiden.FrÄn att pÄ 1800-talet endast innehÄlla den evangelisk-lutherska lÀran har religionsÀmnet kommit attomfatta en stor del som berör religion och livsÄskÄdning. Den röda trÄden i undervisnings ochlÀroplaner har varit etik.

Den digitala arbetsterapeuten En kvalitativ studie

Bakgrund: Sverige har som m?l att bli v?rldens b?sta land inom E-h?lsa 2025. Det finns begr?nsad forskning kring arbetsterapeuters erfarenheter att arbeta med digitala patientm?ten. Digitala patientm?ten kr?ver digital kompetens och att arbetsterapeuter kontinuerligt f?ljer utvecklingen. ?r 2020 fick prim?rv?rden drastiskt g? fr?n en traditionell och fysisk v?rd till en mer digital v?rd n?r pandemin br?t ut.

Varför vÀljer elever byggprogrammet?

Syftet med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ varför elever vÀljer byggprogrammet. Arbetet kan anvÀndas i utveckling av programmet eller pedagogiska samtal. Jag har Àven försökt att belysa vad det Àr som pÄverkar ungdomarna nÀr de vÀljer byggprogrammet. För att nÄ syftet har jag gjort en enkÀtundersökning som omfattat 32 elever frÄn Ärskurs 2 och en intervjustudier med fyra elever. Resultatet som jag kom fram till Àr att friheten i yrket, trygg anstÀllning och bra lön Àr de starkaste skÀlen till att elever vÀljer byggprogrammet..

SJUKSK?TERSKORS UPPLEVELSER AV ATT GE PALLIATIV V?RD INOM AKUTSJUKV?RD En litteratur?versikt

Bakgrund: Palliativ v?rd syftar till att f?rb?ttra livskvalitet, v?rdighet och v?lbefinnande f?r patienter med livshotande sjukdomar och deras familjer. Inom akutsjukv?rden uppst?r s?rskilda utmaningar eftersom fokus ofta ligger p? livr?ddande insatser, vilket kan f?rsv?ra m?jligheten att ge en v?rdig v?rd i livets slutskede. Syfte: Att unders?ka sjuksk?terskor erfarenheter av att ge palliativ v?rd inom akutsjukv?rden. Metod: En litteratur?versikt genomf?rdes baserad p? nio kvalitativa studier publicerade under de senaste tio ?ren. Databaserna PubMed och Cinahl anv?ndes f?r att s?ka artiklar.

Att bo och arbeta som handlÀggare i en liten kommun : En kvalitativ studie om den geografiska och sociala nÀrheten till klienten

Syftet med denna studie Àr att undersöka om det finns nÄgra mönster och samband i hur förskolepedagoger upplever förutsÀttningar för barns lÀrande beroende pÄ ÄlderssammansÀttningen i gruppen. Studien Àr kvantitativ med webbenkÀt som metod för insamling av data frÄn pedagoger. Undersökningen omfattar alla förskolor inom en kommun i VÀrmland, totalt 55 kommunala avdelningar och 144 pedagoger. Följande ÄlderssammansÀttningar ingÄr i studien: Äldersindelade grupper, smÄbarnsavdelningar (1-3), avdelningar för Àldre barn (3-5) och syskonavdelningar (1-5).Studien har sin utgÄngspunkt i interaktionistiska teorier, vilket innebÀr att förskolans verksamhet studeras utifrÄn olika samspelade aspekter, faktorer och nivÄer. I studien ses förutsÀttningar för barns lÀrande i förhÄllande till förskolans kvalitet, vilken i sin tur tolkas som ett komplext fenomen som skapas i samspel mellan olika faktorer pÄ struktur-, process- och resultatnivÄer.

Lojalitet i resebranschen : En studie om hur svenska researrangörer arbetar med att skapa lojalitet och starka relationer pÄ Internet

Dagens researrango?rer mo?ts sta?ndigt av en ha?rd konkurrens pa? resemarknaden. Homogena varor och likartad marknadsfo?ring go?r det inte la?ttare da? konsumenterna blir alltmer fokuserade pa? priser. Internets uppkomst har inneburit ma?nga mo?jligheter fo?r researrango?rerna att erbjuda sina kunder en mer la?ttillga?nglig service, men har ocksa? o?kat konkurrensen ytterligare.

Implementering av assisterande AI i straffprocessr?tten ? En analys kring m?jligheter och sv?righeter f?r AI g?llande bed?mningen av vittnesutsagor

Uppsatsen klarg?r m?jligheterna till att inf?ra ett assisterande AI-verktyg f?r att hj?lpa till i bed?mningen av vittnesutsagor i brottm?l i den svenska straffprocessr?tten. Uppsatsen fastst?ller att det finns ett r?ttsligt utrymme med m?jlighet f?r detta dels utifr?n den nuvarande lagstiftningen och den fria bevispr?vningen samt nya lag?ndringar och reformer. Tekniskt sett ?r skapandet av ett AI-verktyg av det slag som uppsatsen f?resl?r m?jligt, men det kr?ver en komplex ML-modell med omfattande tr?ning.

Rummet Àr ocksÄ en pedagog : Vilka faktorer anser pedagoger styr den fysiska miljön?

Det finns all anledning till att synliggöra hur förskolor organiserar och strukturerar sin fysiska miljö eftersom bÄde pedagoger samt barn ska lÀra och utvecklas i den miljö de befinner sig i. Med undersökningen vill vi Àven fÄ vetskap om pedagogernas syn pÄ barns inflytande i miljön. Genom kvalitativa intervjuer med diktafon samt dokumentation av verksamhetens rum synliggörs inte bara pedagogernas förhÄllningssÀtt utan Àven hur verksamheten egentligen ser ut. Undersökningen Àr avgrÀnsad till de avdelningar dÀr de Àldre barnen hÄller till, barn mellan tre till sex Är.  Motivering Àr att utformningen ska vara annorlunda beroende pÄ deras Älder. Dokumentationen koncentreras pÄ denna Älderskategoris rum samt pÄ vad som finns och inte finns dÀr.

<- FöregÄende sida 54 NÀsta sida ->