Abstract/Sammanfattning ProblemomrÄde FÄr elever med dyslexi det stöd som de har behov av och rÀtt till i en dyslexiskola? Syfte och preciserade frÄgestÀllningar Det övergripande syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka pedagogiska metoder för lÀrande i en dyslexiskola och om skolans metoder Àr överförbara till andra grund- och gymnasieskolor. Syftet Àr att fÄ svar pÄ vilka uppfattningar, upplevelser och erfarenheter som eleverna, specialpedagogerna samt rektor har. Vad som gagnar eleven bÀst i sitt lÀrande utifrÄn följande preciserade frÄgestÀllningar: ? Vilka strategier anvÀnder eleven för sitt lÀrande? ? Hur upplever eleven lÀrmiljön i skolan? ? Vilka erfarenheter har specialpedagogerna av metoder för elever med dyslexi? ? Upplever specialpedagogerna att deras metoder bygger pÄ beprövad erfarenhet? ? Vilken uppfattning har rektor om stöd för elever med dyslexi? Teoretisk ram Jag har valt att anvÀnda tre teorier som pÄverkar elevens villkor och förutsÀttningar för lÀrande nÀmligen: systemteoretiskt, specialpedagogiskt och sociokulturellt perspektiv.

Under vÄr utbildning har vi mött barn som uppvisar aggressiva beteenden. Eftersom vi inte visste mycket om dessa barn och hur skolan kan bemöta och stödja dem, valde vi att skriva examensarbetet om det. Syftet var att ta reda pÄ vilka metoder och arbetssÀtt nÄgra pedagoger anvÀnder sig av i arbetet med barnen. I undersökningen har vi anvÀnt oss av intervjuer med pedagoger inom olika rektorsomrÄden men inom en kommun, i avsikt att lyfta fram olika pedagogers och skolors arbetssÀtt och metoder inom kommunen. Vi tar upp olika orsaker till hur aggressiva beteenden kan utvecklas, vilka faktorer som pÄverkar beteendet samt hur det kan bemötas.

Ämnet för denna studie Ă€r skolkultur. Syftet Ă€r att analysera LĂ€roplanen för det svenska obligatoriska skolvĂ€sendet, Lpo 94, med sĂ€rskilt fokus pĂ„ den ideologi som gĂ„r att finna, samt hur skolans kultur - hĂ€r i frĂ„ga om individsyn, kunskapssyn och pedagogiska tradition pĂ„verkar synen pĂ„ elever och utformandet av undervisningen. Studien Ă€r en innehĂ„llslig idĂ©analys. Det empiriska materialet bestĂ„r av Lpo 94 och mediapresentationer dĂ€r det framgĂ„r hur Lpo 94 kan tolkas och förverkligas. Mediamaterialet Ă€r hĂ€mtat under hösten 2007 i en vĂ€stsvensk kommuns lokaltidning och frĂ„n den aktuella kommunens hemsida.

Syftet med följande arbete Àr att ta reda pÄ hur man kan underlÀtta för personalen i skolan nÀr det gÀller genus- och jÀmstÀlldhetsarbete. Arbetet ger en översikt över teorier och metoder som kan kopplas till detta. Med hjÀlp av dessa teorier och metoder konstruerar jag 10 budord som ska fungera som stöd i det praktiska arbetet i skolverksamheten. Sammanfattningsvis handlar mitt arbete om att sÀtta fingret pÄ de viktigaste sakerna i arbetet med genus och jÀmstÀlldhet. De 10 budorden finns som bilaga till arbetet..

Syftet med studien var att utveckla kunskap och förstÄelse för chefers och ledares uppfattningar av det egna pedagogiska ledarskapet under en större organisationsförÀndring. FrÄgestÀllningen formulerades som: Vilka kvalitativa skillnader i uppfattningen av sitt eget pedagogiska ledarskap finns hos chefer under en omorganisation? För att fÄ svar pÄ vÄr forskningsfrÄga utfördes en kvalitativ datainsamling medelst intervjuer med Ätta chefer pÄ omrÄdes- och sektorsnivÄ inom Göteborgs Stad. Studien har en fenomenografisk ansats vilket inneburit att teoribildningen i första hand var induktiv dÄ den utgÄr frÄn den funna empirin men för att göra det studerade fenomenet greppbart och möjligt att tolka har ett abduktivt förhÄllningssÀtt genomsyrat forskningen dÀr bÄde empiri och applikabla teorier presenterats och klargjorts för lÀsaren, teorier explicit kopplade till lÀrande och ledarskap. I resultatet framkommer ett flertal kvalitativa skillnader i chefernas uppfattningar av sitt eget ledarskap vilka presenteras under tre olika beskrivningskategorier: Att leda progressivt och utvecklingsinriktat, Att leda med stabilitet och trygghet samt Att leda fokuserat och mÄlinriktat.

I datalager samlas information frÄn flera olika system och sparas pÄ ett gemensamt sÀtt. Informationen i ett datalager ger en holistiskbild över organisation och bör anvÀndas som beslutsstöd. För att utvinna information ur datalager finns flera olika metoder och informationen kan sedan anvÀndas inom flera olika omrÄden.Syftet med studien Àr att undersöka vilka metoder som anvÀnds för att utvinna informationen ur datalager inom industribranschen samt inom vilka anvÀndningsomrÄden informationen anvÀnds.För att besvara frÄgestÀllningen genomfördes fem intervjuer med företag i industribranschen. Resultatet visar pÄ att vissa metoder för att utvinna information ur datalager anvÀnds framför andra och inom datautvinning anvÀnds inte den förutsÀgandekategorin alls. Framförallt anvÀnde sig företagen av informationen pÄ kundsidan och sÄg det som ett levande projekt som skall tÀcka in hela processen i framtiden..

Det kommande innehÄllet i detta examensarbete kommer att handla om min frÄgestÀllning som berör integrering av 3D objekt i en verklig miljö: ?Vad finns det för metoder att integrera 3D objekt med en verklig miljö och hur gör man??.Arbetet och efterforskningen har utförts i Söderhamn, dÀr jag har arbetet hos 3D animationsföretaget Magoo 3D Studios. Med hjÀlp av anstÀllda pÄ Magoo har jag genomfört experiment för att sjÀlv prova pÄ de olika metoder som ska kunna besvara min frÄgestÀllning.Som resultat sÄ har jag kommit fram till att alla divisioner inom 3D, som modellering, texturering, ljussÀttning och compositing kan bidra till realistisk integrering pÄ sitt eget vis, dock i olika utstrÀckningar. Mina experiment har alla varit lyckade och jag kÀnner att de Àr pÄ rÀtt vÀg mot fotorealistiska resultat.I slutÀndan sÄ upplever jag att de metoder som bidrar mest till en realistisk integrering Àr en bra ljussÀttning med en Image Based Lighting metod, samt att ha bra vetskap om hur en kamera fungerar för att sedan kunna efterlikna dess typiska drag samt artefakter sÄ bra som möjligt.Kombinerar man dessa metoder sÄ Àr man en bra bit in pÄ vÀgen till fotorealism dÀr man inte lÀngre Àr sÀker pÄ om datorgenererade bilder Àr riktiga eller inte..

Syftet med den hÀr studien Àr att tydliggöra och fÄ insikt i hur förskollÀrare och lÀrare kan arbeta med den förberedande och tidiga lÀs- och skrivinlÀrningen i förskoleklass och skolÄr 1, samt fÄ insikt i hur samarbetet mellan förskoleklass och skolÄr 1 kan se ut pÄ de skolor dÀr studien Àr utförd. Studien Àr baserad pÄ fem intervjuer med tvÄ förskollÀrare och tre lÀrare i skolÄr 1 pÄ fyra skolor i StockholmsomrÄdet. Resultatet av studien visar att samtliga lÀrare och förskollÀrare som ingÄr i studien arbetar utifrÄn olika metoder och anpassar dem efter elevers behov, vilket Àr viktigt dÄ en metod inte bör utesluta en annan. (Frost, 2002,s 10) LÀrarnas och förskollÀrarnas val av metoder kan Àven förklaras utifrÄn vilket synsÀtt som var gÀllande under respektive lÀrares och förskollÀrares utbildningsÄr. PÄ tvÄ skolor beskriver informanterna att samarbetet mellan förskoleklass och skolÄr 1 Àr i stort sett obefintligt medan samarbetet i de Äldersintegrerade klasserna fungerade pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt..

Syftet med min studie Àr att se hur lÀrare arbetar med elever som har dyslexi med anknytning till skönlitterÀr lÀsning. Studien Àr en fördjupning i vad motivation Àr och hur lÀrare kan arbeta med hjÀlp av sina pedagogiska verktyg till att uppnÄ mÄlet att motivera till lÀsning. Tre djupgÄende intervjuer stÄr i fokus i uppsatsen som visar hur det kan se ut ute i skolverksamheten. Mina frÄgestÀllningar som ligger till grund för arbetet Àr: hur motiverar svensklÀrarna elever med dyslexi till att Àgna sig Ät skönlitterÀr lÀsning? och hur kan lÀrare utveckla sitt lÀrarskap för att skapa en trygg och intressevÀckande relation mellan eleverna och skönlitteraturen? Resultatet av min studie visar att pedagogernas uppfattning om elevernas instÀllning till skönlitterÀr lÀsning Àr negativ men att lÀrarna arbetar aktivt för att motivera dem genom olika pedagogiska strategier som korta texter, humor, diskussioner, tekniska hjÀlpmedel med mera.

Detta Àr en kvalitativ studie med syfte att studera och analysera specialpedagogers och speciallÀrares uppfattningar om det pedagogiska mötets betydelse för lÀrande och utveckling, i relation till de elever som de möter i behov av stöd.Undersökningen bygger pÄ 6 intervjuer, med 4 specialpedagoger och 2 speciallÀrare som arbetar med specialundervisning i tvÄ kommuner i mellersta Sverige. Resultatet visar en ganska lika uppfattning om vad informanterna i studien upplever och innefattar i ett pedagogiskt möte. De beskriver ett pedagogiskt möte som situationer och möten med elever i sin verksamhet som genererar lÀrande. I mötet med eleven har kommunikationen och samspelet en stor, och mÄnga gÄnger avgörande betydelse för hur en elevs lÀrande och utveckling blir, menar pedagogerna. Vidare visar resultatet att en god relation mellan pedagog och elev Àr grunden för att ett gott lÀrande ska utvecklas.

Agila metoder blir allt vanligare bland IT företag i hela vÀrlden. I dagslÀget Àr de vanligare Ànde traditionella metoderna inom utveckling. Bland dessa metoder Äterfinns Scrum som denvanligaste metoden.Detta arbete har som syfte att analysera hur Scrum tillÀmpas inom organisationer för attfungera pÄ ett praktiskt plan, eftersom alla företag inte ser likadana ut och inte stöter pÄsamma problem. Till grund för analysen har en litteraturstudie utförts gÀllande de olika agilametoderna för att hitta likheter och olikheter. Baserat pÄ resultaten frÄn denna studie harintressenter identifierats och intervjuats för att sedan göra en jÀmförande analys pÄ metodenoch litteraturen.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka faktorer förskollÀrare beskriver som centrala för kvalitén i förskolans pedagogiska arbete.Studiens empiri har samlats in genom fokusgrupper dÀr sammanlagt Ätta förskollÀrare deltagit. Resultatet visar att förskollÀrarna inte ser barngruppens storlek som en isolerad faktor med vilken möjligheten att uppnÄ mÄlen för verksamheten stÄr eller faller. IstÀllet ser de barngruppens storlek som en av mÄnga faktorer som gemensamt bildar verksamheten, och det Àr hur förskollÀrarna tar sig an de olika faktorerna som avgör kvalitéten. Resultatet tar upp olika faktorer som förskollÀrarna anser pÄverkar verksamheten i förskolan, exempelvis organisation, miljö, förhÄllningssÀtt och balansgÄngen mellan individen och gruppen.Vi tror att studien kan ge en djupare men samtidigt bredare förstÄelse för förskollÀrares uppfattningar kring verksamhetens kvalitét, och vad som pÄverkar den. Genom att visa pÄ olika aspekter som pÄverkar kvalitéten i förskolan, och dÀrmed ocksÄ pÄverkar möjligheten att uppnÄ mÄlen för verksamheten, tror vi det finns större möjligheter att förbÀttra verksamheten i stort..

Uppsatsen anlÀgger ett dilemmaperspektiv pÄ specialpedagogik samt Àr skriven utifrÄn sociokulturell teori. SvensklÀrare respektive matematiklÀrare med specialpedagogisk erfarenhet intervjuas pÄ tvÄ olika skolor.  Syftet med intervjuerna Àr att öka kunskapen om vilka metoder eller positiva pÄverkansfaktorer som nÄgra pedagoger pÄ högstadiet framhÄller nÀr det gÀller att utveckla elevers lÀsförstÄelse inom matematikÀmnet sett ur ett dilemmaperspektiv.Undersökningen resulterade i att ett antal dilemman, samt metoder för att överbrygga dessa, kunde identifierades i analysverktygets tre nivÄer. Dels i den sociala kontexten som innefattar arbetsformer, men ocksÄ nÀr det gÀller elevens kognitiva processer och den matematiska uppgiftstexten.Ett dilemma som alla respondenterna uppmÀrksammade var dilemmat mellan att tillgodose gruppens behov kontra individens behov av stöd för att kunna nÄ kunskapsmÄlen. Pedagogernas metoder för att överbrygga aktuella dilemman redovisas och kopplas till forskning pÄ respektive omrÄde.Resultatet gÄr inte att generalisera pÄ grund av undersökningens ringa omfattning, men det pekade tydligt pÄ att dilemmaperspektivet har ett starkt berÀttigande utifrÄn pedagogernas uppfattningar samt att pedagogerna har en uppsÀttning metoder för att förhÄlla sig till aktuella dilemman vilket ocksÄ exemplifieras i diskussionsdelen..

Diskriminering förekommer inom flera olika omrÄden i samhÀllet. Rekryterare befinner sig dagligen i situationer dÀr diskriminering kan förekomma och har det huvudsakliga ansvaret för att motverka detta. Syftet med undersökningen var att fÄ en förstÄelse över vilka metoder rekryterare anvÀnder sig av för att motverka diskriminering samt att fÄ en inblick i hur rekryterare upplever att egna vÀrderingar spelar in i rekryteringsarbetet. I studien genomfördes Ätta kvalitativa individuella intervjuer med rekryterare pÄ Ätta olika rekryteringsföretag. Intervjuerna var halvstrukturerade och det insamlade materialet bearbetades med hjÀlp av en induktiv tematisk analysmetod.

Bakgrund: Integritet ?r ett viktigt och relevant begrepp inom v?rden som b?de omfattas av svensk och internationell lag. Det ?r ?ven n?got som sjuksk?terskans etiska kod inneh?ller och ska respekteras i arbetet. Begreppet ?r brett och n?ra sammankopplat till autonomi och patientdelaktighet.