Bakgrund Personer med en psykisk funktionsneds?ttning och som bor p? boende med s?rskild service har l?gre energi, motivation och sj?lvf?rtroende ?n personer utan en psykisk funktionsneds?ttning. De har en l?gre delaktighet i sociala, fysiska och meningsfulla aktiviteter ?n ?vrig befolkning. St?dassistenter st?ttar personer med en psykisk funktionsneds?ttning i vardagliga aktiviteter som st?dning, handla mat, f?lja med p? l?karbes?k eller n?gon fritidsaktivitet.

För att ta reda pÄ hur ett verk kan framhÀva sin egen fiktionalitet och hur ett verk kan förhÄlla sig till andra texter gjorde jag en nÀrlÀsning och tolkning av Fight Club. Syftet med undersökningen var att försöka undersöka verkets pedagogiska möjligheter att matcha och utmana elevernas litterÀra och allmÀnna repertoar, med fokus pÄ textens möjligheter att göra motstÄnd mot förhÄllningssÀttet att lÀsa litteratur som empirisk avbildning av verkligheten, samt hur jag som pedagog kan anvÀnda detta verk för att illustrera hur den som fiktiv text skapar sin betydelse genom sitt förhÄllande till andra texter och klassiska teman.Det som jag fick fram, var bl.a. att genom sin opÄlitlige berÀttare och luckor i texten sÄ framhÀvde Fight Club sin egen fiktionalitet. Tillsammans med dess tendenser och intertextuella relationer sÄ vill jag hÀvda att Fight Club utgör ett lÀmpligt lÀromedel och stöd i att forma kritiska och estetiska lÀsare.

Var fjÀrde patient som genomgÄr cytostatikabehandling (cellgiftsbehandling) upplever illamÄende och krÀkningar av olika grad, i fortsÀttningen kallat N/V, Nausea and Vomiting. MÄnga patienter upplever att N/V Àr det mest plÄgsamma och försvagande med cancersjukdomen under pÄgÄende behandling. Behandling av N/V ges i förebyggande syfte, men innebÀr inte ett garanterat skydd för alla patienter. KomplementÀra metoder anvÀnds bÄde för behandling och i förebyggande syfte av N/V. RÀdsla för N/V innebÀr att mÄnga patienter vÀljer att avstÄ eller avbryter sin cytostatikabehandling i förtid.

Jag Àmnade att undersöka pÄ vilket sÀtt lÀrare praktiskt bemöter frÀmlingsfientlighet. Vilka metoder anvÀnds? VarifrÄn kommer dessa metoder? Hur upplever lÀrare att dessa metoder fungerar? För att ta reda pÄ detta har jag genomfört en kvalitativ studie med intervju som metod. Jag genomförde fem oberoende intervjuer med fem olika lÀrare frÄn olika skolor. Det jag fick ut av dessa fem intervjuer har jag sedan jÀmfört, analyserat och kopplat till tidigare forskning samt litteratur som önskar att vÀgleda lÀrare i arbetet mot frÀmlingsfientlighet.

Korta aktieaffÀrer och spekulationer i derivat har blivit allt vanligare. Vi har undersökt studenter frÄn LuleÄ Tekniska Universitet och deras beteenden och metoder nÀr de handlar med vÀrdepapper. Vi har konstaterat att mÄnga medvetet höjer risken maximalt för att öka chansen till hög avkastning. MÄnga ökar risken genom derivathandel, andra genom sÄ kallad ?daytrading?.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur idrottslÀrares habitus pÄverkar synsÀttet och arbetssÀttet inom Àmnet Idrott och HÀlsa. Habitus Àr ett begrepp vilket behandlar individens tankesÀtt och handlingsmönster relaterat till den bakgrund och livsstil som individen bÀr med sig. Studiens utgÄngspunkter har varit definitionen av hÀlsobegreppet, dess plats i undervisningen samt pedagogiska val angÄende fysiska moment inom Àmnet. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med idrottslÀrare. Den empiri som samlats in har sedan transkriberats och analyserats.

 Trender i samhÀllet har gett medarbetarna större utrymme i arbetslivet dÀr engagemang, delaktighet och medarbetarnas pÄverkan betonas. Inom medarbetarskapet har ledarens roll fÄtt ett mindre fokus. Studiens syfte har dÀrmed varit att undersöka medarbetarskapet utifrÄn ledarens perspektiv och hur de upplever att deras roll tar sig i uttryck.   Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer, dÀr Ätta ledare med innefattande personalansvar deltog. Data analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys dÀr resultatet visade pÄ tre huvudteman: Synen pÄ medarbetarskap, organisationens pÄverkan samt den pedagogiska ledaren. Resultatet visade att begreppet medarbetarskap Àr svÄrdefinierat och upplevdes olika bland ledarna.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur anstÀllningen av personal inom Àldreomsorgen gÄr tillvÀga samt vilka personer söker enhetscheferna. För att klargöra syftet har vi anvÀnt oss av tvÄ frÄgestÀllningar. Vilka metoder och strategier anvÀnder enhetschefen för att hitta lÀmpliga personer, samt vilka kvalifikationer söker enhetscheferna hos de personer som ska anstÀllas?VÄr studie baseras pÄ kvalitativa intervjuer med sex enhetschefer inom Àldreomsorgen. Det resultat som efter bearbetning och analys framkommit har vi valt att redovisa i olika kategorier.

Uppsatsens övergripande syfte Àr att designa ett projektarbete dÀr elever i Ärskurs nio gör egna filmer om rymdgeometri. Ambitionen med uppsatsen Àr att motivera filmprojektet utifrÄn didaktiska frÄgestÀllningar och att göra en planering för hur arbetet kan organiseras. Bakgrunden till projektidén Àr bland annat att skolans styrdokument framhÄller att eleverna behöver utveckla en mediekompetens, att undervisningsmetoderna bör skapa förutsÀttningar för kreativitet och lust i lÀrandet och att nya arbetsformer behöver utvecklas. En bakomliggande tanke Àr ocksÄ att sammanförande av estetisk verksamhet, teknik och matematik ger ett mervÀrde utöver de enskilda Àmnenas innehÄll. LÀroprocesser kan förstÄs utifrÄn olika pedagogiska teorier.

Det hÀr Àr en kvalitativ undersökning om hur grundskolerektorernas psykosociala arbetsmiljö ser ut i Bodens kommun. Totalt Àr 12 kvalitativa intervjuer gjorda. IntervjufrÄgorna Àr utformade utifrÄn KarasekŽs teori om krav, kontroll och socialt stöd samt MaslachŽs teori om vÀrdegrundens betydelse för hÀlsan. Detta Àr sammanvÀvt med de arbetsuppgifter/uppdrag som rektorerna har: pedagogiska, ekonomiska och sociala (Viggosson). Resultatet visar att rektorerna upplever att de har en vÀldigt hög arbetsbelastning.

I denna uppsats har jag undersökt metoder för förvaltande av kunskap samt lÀrande pÄ arbetsplatsen genom att utgÄ ifrÄn personalens expertkunskaper inom sitt arbete och hur företag kan ta tillvara dessa. Den samlade kunskapen som finns pÄ företag Àr ett vÀrdefullt verktyg. Om den skulle varit möjligt att ta tillvara den pÄ ett effektivt sÀtt skulle bÄde medarbetare och företagets utveckling kunna dra stor nytta av det. Jag har undersökt hur denna kunskap skulle kunna förvaltas för att de anstÀllda ska kunna fÄ mer ansvar och möjlighet att förbÀttra sin arbetsplats med hjÀlp av olika metoder. Detta har jag gjort i samarbete med företaget Jidoka Innovation och deras metoder under samlingsnamnet HelpMe.

Syftet med studien Àr att belysa lÀrares och rektorers tankar kring diagnostisering av elever i de tidiga skolÄren vid anvÀndande av Skolverkets diagnosmaterialDiamant, som riktar in sig pÄ den förberedande aritmetiken.Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerad intevju som metod. Deltagarna i undersökningen Àr fyra lÀrare samt tvÄ rektorer med erfarenhet och utbildningen inom omrÄdet.Resultatet visar att informanterna anser att de fÄr betydelsefull information om var barnen befinner sig i den grundlÀggande taluppfattningen via diagnosen och dÀrmed kan barn med behov av hjÀlp och stöd uppmÀrksammas. Informanterna har en formativ syn pÄ diagnostisering. De fokuserar pÄ hur resultatet följs upp, hur de finner pedagogiska och organisatoriska lösningar. Rutiner för detta Àr olika pÄ de enheter dÀr informanterna Àr verksamma.

Följande frÄgor ligger till grund för vÄrt arbete: - Har eleverna förstÄtt No-undervisningen pÄ det sÀtt lÀraren undervisat? - Vilka metoder Àr bÀttre Àn andra för att eleverna ska tillgodogöra sig undervisningen? Vi har dels gjort en litteraturgenomgÄng dels en enkÀtstudie för att fÄ svar pÄ frÄgorna. Vi har kommit fram till att majoriteten av eleverna har förstÄtt lÀrarens undervisning och att laborationer i kombination med diskussioner har gett bra resultat..

Med den globala fetmaepidemin, har forskning visat att tidiga förebyggande metoder Àr viktigast. En av strategierna för att frÀmja sunda matvanor Àr genom att öka konsumtionen av grönsaker hos barn. I detta examensarbete ges en inblick i tidigare forskning som beskriver de olika sÀtt pÄ vilka förskole pedagoger kan uppmuntra barn att konsumera mer grönsaker under lunchen. Med hjÀlp av kvalitativ metodobservation, har tvÄ grupper av barn under en pedagogisklunch observerats nÀr de suttit med tvÄ olika pedagoger. De teoretiska utgÄngspunkterna för detta examensarbete Àr baserat pÄ Goffmans dramaturgiska perspektiv och Merleau-Ponty livsvÀrldsteori.

Under min utbildning har jag mÀrkt att det förekommer ett missnöje med lÀrarutbildningen pÄ LTU och ville dÀrför undersöka detta nÀrmare. I denna C-uppsats i samhÀllskunskap var mitt syfte att fÄ ökad kunskap om lÀrarrollens betydelse för studenternas attityder till lÀrarutbildningen pÄ LuleÄ tekniska universitet (LTU). Tidigare forskning tyder pÄ brister i lÀrarutbildningen och media framstÀller en mörk bild av den svenska skolan. SamhÀllet vi lever i förÀndras stÀndigt liksom lÀrarrollen och synen pÄ vad en god lÀrare Àr. Regering och riksdag beslutar vilka pedagogiska rön som ska ligga till grund för de lagar, förordningar och styrdokument som ska forma den svenska skolan.