Syftet med studien Àr att undersöka vilka faktorer förskollÀrare beskriver som centrala för kvalitén i förskolans pedagogiska arbete.Studiens empiri har samlats in genom fokusgrupper dÀr sammanlagt Ätta förskollÀrare deltagit. Resultatet visar att förskollÀrarna inte ser barngruppens storlek som en isolerad faktor med vilken möjligheten att uppnÄ mÄlen för verksamheten stÄr eller faller. IstÀllet ser de barngruppens storlek som en av mÄnga faktorer som gemensamt bildar verksamheten, och det Àr hur förskollÀrarna tar sig an de olika faktorerna som avgör kvalitéten. Resultatet tar upp olika faktorer som förskollÀrarna anser pÄverkar verksamheten i förskolan, exempelvis organisation, miljö, förhÄllningssÀtt och balansgÄngen mellan individen och gruppen.Vi tror att studien kan ge en djupare men samtidigt bredare förstÄelse för förskollÀrares uppfattningar kring verksamhetens kvalitét, och vad som pÄverkar den. Genom att visa pÄ olika aspekter som pÄverkar kvalitéten i förskolan, och dÀrmed ocksÄ pÄverkar möjligheten att uppnÄ mÄlen för verksamheten, tror vi det finns större möjligheter att förbÀttra verksamheten i stort..

Uppsatsen anlÀgger ett dilemmaperspektiv pÄ specialpedagogik samt Àr skriven utifrÄn sociokulturell teori. SvensklÀrare respektive matematiklÀrare med specialpedagogisk erfarenhet intervjuas pÄ tvÄ olika skolor.  Syftet med intervjuerna Àr att öka kunskapen om vilka metoder eller positiva pÄverkansfaktorer som nÄgra pedagoger pÄ högstadiet framhÄller nÀr det gÀller att utveckla elevers lÀsförstÄelse inom matematikÀmnet sett ur ett dilemmaperspektiv.Undersökningen resulterade i att ett antal dilemman, samt metoder för att överbrygga dessa, kunde identifierades i analysverktygets tre nivÄer. Dels i den sociala kontexten som innefattar arbetsformer, men ocksÄ nÀr det gÀller elevens kognitiva processer och den matematiska uppgiftstexten.Ett dilemma som alla respondenterna uppmÀrksammade var dilemmat mellan att tillgodose gruppens behov kontra individens behov av stöd för att kunna nÄ kunskapsmÄlen. Pedagogernas metoder för att överbrygga aktuella dilemman redovisas och kopplas till forskning pÄ respektive omrÄde.Resultatet gÄr inte att generalisera pÄ grund av undersökningens ringa omfattning, men det pekade tydligt pÄ att dilemmaperspektivet har ett starkt berÀttigande utifrÄn pedagogernas uppfattningar samt att pedagogerna har en uppsÀttning metoder för att förhÄlla sig till aktuella dilemman vilket ocksÄ exemplifieras i diskussionsdelen..

Diskriminering förekommer inom flera olika omrÄden i samhÀllet. Rekryterare befinner sig dagligen i situationer dÀr diskriminering kan förekomma och har det huvudsakliga ansvaret för att motverka detta. Syftet med undersökningen var att fÄ en förstÄelse över vilka metoder rekryterare anvÀnder sig av för att motverka diskriminering samt att fÄ en inblick i hur rekryterare upplever att egna vÀrderingar spelar in i rekryteringsarbetet. I studien genomfördes Ätta kvalitativa individuella intervjuer med rekryterare pÄ Ätta olika rekryteringsföretag. Intervjuerna var halvstrukturerade och det insamlade materialet bearbetades med hjÀlp av en induktiv tematisk analysmetod.

Syftet med arbetet Àr att undersöka barnlitteraturens skildring av kost och mÄltidsvanor samt förskolans arbete med en ökad kostmedvetenhet hos barnen. Vidare Àr tanken att se hur barnlitteraturen kan anvÀndas som ett verktyg i verksamheten, för att tydliggöra sunda kostvanor. Metoder som anvÀnds Àr enkÀtundersökning, kvantitativ litteraturundersökning samt kvalitativa intervjuer. Sammanfattningsvis visar resultatet att majoriteten av barnlitteraturen skildrar nÄgon form av mÄltidsvanor och kost kopplad till mÄltidsvanor samt att den hÀlsosamma kosten skildras i större omfattning Àn den ohÀlsosamma kosten. Resultatet av de kvalitativa intervjuerna visar att alla förskolor som deltog i intervjun har pedagogiska mÄltider dÀr personalen deltar samt att tre av fyra förskolor tycker att de anvÀnder barnlitteraturen mycket i verksamheten, dock arbetar ingen av förskolorna medvetet med barnlitteraturen som ett verktyg i verksamheten, för att tydliggöra sunda kostvanor.

MÄnga av de klassiska sjökrigsteoretiker som vi idag studerar, levde och verkade i entid, dÄ striden till sjöss bedrevs pÄ ett till stor del annorlunda sÀtt och med annanutrustning. Kan deras beskrivna metoder fortfarande anses tillÀmpliga idag, eller kan vise en tendens till förÀndring? Syftet med denna uppsats har varit att undersöka i vilkenutstrÀckning som det moderna sjökriget anvÀnder de sjökrigsmetoder somsjökrigsteoretikern och historikern, Sir Julian Corbett, tecknade ner i början av 1900-talet. Som empiriskt fall för att pröva hans metoder anvÀnds Falklandskriget 1982. Föratt uppfylla uppsatsens syfte kommer följande frÄgestÀllningar att besvaras: Vilkasjökrigsmetoder finns i den teoretiska litteraturen skriven av Corbett? TillÀmpasfortfarande dessa metoder i moderna krig? Kan man eventuellt urskilja nÄgra nyametoder? En av uppsatsens slutsatser Àr att Corbetts sjökrigsmetoder fortfarandeanvÀnds i moderna krig om Àn med en nÄgot annorlunda tillÀmpning.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare i grundskolans tidigare Är uppfattar den pedagogiska principen att anknyta till elevers erfarenhet, samt hur de uppfattar att ett mÄngkulturellt klassrum pÄverkar möjligheten att anknyta till elevers er­far­enhet. Det em­pi­riska materialet bestÄr av en gruppintervju och fem enskilda inter­vjuer med lÀrare i grundskolans tidigare Är, samt fyra observationer av arbetspass. Den teoretiska utgÄngs­punkten tas i John Deweys syn pÄ kunskap och erfarenhet som en process, kompletterat med element frÄn interkulturell pedagogik. Resultaten visar att den pedagogiska prin­cip­en om att anknyta till elevers erfarenhet Àr vÀl förankrad hos lÀrarna, och att de synlig­gör och visar intresse för elevernas erfarenheter i klassrummet. Samtidigt skulle ett yt­ter­ligare fokus pÄ erfaren­hetens dynamiska aspekt bÀttre överens­stÀmma med Deweys kunskapssyn samt möjliggöra ett djupare och mer meningsfullt lÀrande för eleverna.

SammanfattningNÀr en rörledning skall dimensioneras mÄste den designas för att tÄla de tryck som uppstÄr under stationÀra förhÄllanden. Ledningen mÄste ocksÄ klara de tryck som kan uppstÄ under instationÀra förhÄllanden, t ex dÄ en ventil stÀnger eller öppnas. Om en ventil stÀnger och flödet minskar sÄ omvandlas vÀtskans rörelseenergi till tryckenergi. Om detta sker snabbt sÄ kallas detta för tryckslag. De tryck som uppstÄr dÄ kan leda till skador pÄ rörledningar och annan utrustning i ett system.Dessa tryck kan simuleras med hjÀlp av datorprogram.

Syftet i denna studie Àr att fÄ ökad förstÄelse för hur förskollÀrare anvÀnder sagoberÀttandet i relation till barnens sprÄkutveckling. Vi har utgÄtt frÄn frÄgestÀllningarna: PÄ vilket sÀtt frÀmjas barnens sprÄkutveckling genom sagoberÀttandet enligt förskollÀrarna samt vilka metoder sÀger de sig anvÀnda för att gynna barnens sprÄkutveckling?I den teoretiska bakgrunden har vi belyst sagans struktur och sagoberÀttandets möjligheter för sprÄkutvecklingen. Vi har under arbetets gÄng haft ett sociokulturellt perspektiv, vilket hör ihop med vÄrt sÀtt att se pÄ lÀrandet. Med det sociokulturella perspektivet menas att miljö och samspel med andra har betydelse i lÀrandet.

Borseman, P & Stintzing, M. (2010).Dramapedagogik och Dynamisk pedagogik. En komparativ undersökning av tvÄ pedagogiska inriktningar. C-uppsats i dramapedagogik, Akademin för utbildning och ekonomi, Högskolan i GÀvle. AbstractStudien belyser tvÄ olika pedagogiska inriktningar ? Dramapedagogik med fokus i Upplevelsens pedagogik samt Dynamisk pedagogik.

Syftet med denna studie har varit att undersöka och jÀmföra vilka metoder inom addition och subtraktion som förekommer i tvÄ matematiklÀrobokserier. Vi har sökt svar pÄ frÄgorna: vilka metoder för addition och subtraktion som lÀroböckerna ger, hur dessa behandlas och bygger vidare pÄ varandra samt hur böckerna förhÄller sig till gÀllande lÀro- och kursplaner.Den metod vi har anvÀnt oss av Àr en innehÄllslig idéanalys, eftersom vi tittat pÄ dels vad, men ocksÄ hur det tas upp. Materialet vi anvÀnt denna metod pÄ Àr tvÄ matematiklÀrobokserier, som Àr reviderade till gÀllande lÀroplan, Lgr11. Som verktyg för att genomföra denna studie har vi utarbetat ett analysschema som har fokuserat pÄ vilka metoder böckerna tar upp samt tre metaforer som beskriver hur det tas upp.Resultatet av denna studie har visat att det finns stora skillnader pÄ hur böckerna arbetar med addition och subtraktion. Den ena boken tar upp metoderna flera gÄnger, börjar grundande och bygger vidare för att fördjupa och utveckla kunskaper.

Statliga byggnadsminnen Àr byggnader som genom dess speciella kulturhistoriska vÀrde Àr extra viktiga att bevara för framtiden. Att bevara, speciellt Àldre byggnader, Àr inte alltid helt enkelt. En av utmaningarna i detta Àr att hÄlla ett lÀmpligt inomhusklimat i byggnaden för att förhindra en allt för snabb nedbrytningsprocess av material. Det finns tre lÀmpliga metoder för styrning av inomhusklimatet; SkyddsvÀrme, avfuktning samt styrd ventilation. Beroende pÄ vad den byggnad eller det rum som studeras skall anvÀndas till och hur de unika förutsÀttningarna ser ut just dÀr kan olika metoder vara olika lÀmpliga.

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur avgörande nationella skolreformer mottagits och anammats pÄ lokal nivÄ frÄn Är 1931 fram till och med lÀroplanen 1962. Undersökningen riktar in sig pÄ den skoltidning som utgavs i Orsa, i norra Dalarna, under perioden 1931 och 1985. De teoretiska utgÄngspunkterna har i huvudsak hÀmtats frÄn Tomas Englunds avhandling SamhÀllsorientering och medborgarfostran i svensk skola under 1900-talet. I uppsatsen stÀlls frÄgor om hur den skolpolitiska, de didaktiska och den pedagogiska utvecklingen, sÄsom den ter sig i Orsa skoltidning, stÀmmer överens med den motsvarande nationell utveckling och vilka pedagogiska och didaktiska ÄtgÀrder och konsekvenser reformerna fÄtt pÄ den lokala nivÄn. Resultatet visar pÄ en stor grad av acceptans och anpassning hos lokalbefolkningen, men ocksÄ motstÄnd och lokal sjÀlvkÀnsla.

Syftet med denna studie Àr att undersöka fyra respondenters syn pÄ hur körsÄng har pÄverkat deras vÀlbefinnande. För att uppnÄ syftet har vi valt följande forskningsfrÄgor: Hur beskriver respondenterna att de mÄr före, under och efter en körrepetition? och Hur beskrivs körsÄng pÄverka respondenterna pÄ kortare, eller lÀngre sikt?  Vi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ intervjuform. Ett kriterium för att delta i studien var att respondenterna skulle vara aktiva körsÄngare pÄ icke-professionell nivÄ. Fyra kvalitativa intervjuer har legat till grund för undersökningen och den teoretiska utgÄngspunkten för studien har varit det sociokulturella perspektivet.

Under de senaste Ärtiondena har det kommit att riktas kritik mot de sÀtt som museer stÀller utoch arbeta med föremÄl. Ofta har kritiken riktats mot hur museer gett uttryck för etnocentrismoch nationalism men ocksÄ mot att museer har ett maskulint och evolutionsinriktat framstÀllningssÀtt.I den nya museiologin som vÀxt fram vill man istÀllet belysa hur den kunskap sommuseet skapar Àr kontextuell och situerad i sin samtid. MÄnga museer har kommit att arbetamed besökaren och betraktaren pÄ nya sÀtt och bjuder in denne till utforskande och deltagande.Med den nya museiologin som bakgrund vill denna studie undersöka hur Nationalmuseum iStockholm har valt att utforma sin pedagogiska verksamhet. I uppsatsen undersöks museetsverksamhet som riktar sig till grundskolan Äk 4-9 samt gymnasiet. Eftersom museet framföralltstÀller ut och arbetar med Àldre konst tÀnker jag mig att detta ocksÄ innebÀr att det finnstraditioner av hur sÄdan konst visas upp och lÀrs ut, men att verksamheten ocksÄ mÄste förhÄllasig till den kritik som den nya museiologin innebÀr.

Anledningen till varför jag valde att just skriva om lÀs- och skrivsvÄrigheter Àr dels att fenomenet förekommer ute i skolan och dels att jag som lÀrare förvÀntas vara kompetent pÄ omrÄdet och inte minst kunna hantera det praktiskt. Mitt syfte Àr att i en deskriptiv litteraturstudie ge exempel pÄ konkreta metoder för hur man kan arbeta med elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter i klasserna 4-6 om man Àr vanlig klasslÀrare och dÄ inom ramen för klassrumsundervsining. Mina övergripande frÄgor Àr: - Vad Àr lÀs- och skrivsvÄrigheter? - Hur yttrar sig lÀs- och skrivsvÄrigheter i skolan? - Vad finns det för olika metoder att anvÀnda sig av som vanlig lÀrare för att underlÀtta skolarbetet för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter? PÄ slutet i diskussionsavsnittet tar jag upp vilka metoder jag kan tÀnka mig att anvÀnda mig av i mitt arbete med elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Resultatet av denna litteraturstudie Àr att jag tycker mig ha fÄtt en större inblick i hur man kan arbeta med elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter och att jag Àr en bit pÄ vÀg men inser ocksÄ att det i praktiken Àr eleven i frÄga som fÄr visa vÀgen för hur vi ska arbeta....