Huvudsakliga mÄlet Àr att granska arbetsflödet för reklamföretag och leta efter de karakteristiska lösningarna som anvÀnds dagligen och bildar ett digitalt reklamföretags pipeline samt hur de kan tÀnkas förbÀttras. Vi vill granska och jÀmföra de metoder och verktyg som spelar en fundamental nyckelroll i arbetsflödet för att se vilken av dessa metoder resulterar i optimal jÀmvikt mellan produktions hastighet och kvalitet..

Förskolan Àr i en förÀndringsprocess vad gÀller den pedagogiska rollen och innehÄllet pÄ verksamheten med fokus pÄ estetiska processer och arbeten. I denna uppsats undersökte jag hur den estetiska verksamheten Äterfinns inom förskolan samt hur det geografiska avstÄndet mellan aktörer pÄverkas av detta eller om helt andra faktorer spelar in för den estetiska verksamheten i förskolan. Syftet var att utforska utformningen av estetisk verksamhet och kunskapen runt fenomenet estetik i förskolan samt hitta de tÀnkbara faktorer som kan pÄverka detta. Centrala frÄgor var: Hur kan den estetiska verksamheten i förskolan förklaras? Skiljer sig synen pÄ den estetiska verksamheten i inlandet och i en större kuststad? Vilka faktorer pÄverkar möjligheterna att förÀndra förskolan med fokusering pÄ estetiska processer? Jag gjorde en kvalitativ, jÀmförande studie mellan en inlandskommun och en kuststadskommun i norrlandsregionen.

Syftet med arbetet har varit att undersöka om och hur pedagoger i förskolan följer Lpfö 98 i vÀrdegrundsarbete kring jÀmstÀlldhet och genus. Jag ville ta reda pÄ om det fanns skillnader i pedagogers förhÄllningssÀtt gentemot flickor och pojkar, vilka pedagogiska metoder som anvÀnds av förskollÀrare för att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Jag ville Àven studera om pedagogers arbete kring genus och jÀmstÀlldhet förekommer som ett viktigt inslag i förskolans dagliga verksamhet. Undersökningen baserades pÄ kvalitativa metoder. Jag valde att göra observationer, som genomfördes pÄ fyra förskolor; tvÄ som lÄg i homogena omrÄden och tvÄ som befann sig i mÄngkulturella omrÄden samt intervjuer. För att urvalet av förskolor skulle likna samhÀllets struktur i södra Sveriges stÀder bestÀmde jag mig för att förskolorna skulle ligga i omrÄden dÀr majoriteten av befolkningen har ett etniskt svenskt ursprung samt i omrÄden dÀr de flesta invÄnarna har invandrarrötter.

Metoder anvÀnds idag i princip vid all utveckling av informationssystem. Undersökningar som gjorts visar dock att de sÀllan följs pÄ det sÀtt skaparna av metoderna avsÄg utan att systemutvecklare av olika orsaker modifierar eller skrÀddarsyr dessa metoder och dÀrigenom skapar en Method- in-Action. Syftet med denna uppsats har varit att genom kvalitativa intervjuer undersöka systemutvecklarens metodanvÀndning samt studera vilka faktorer som pÄverkar nÀr systemutvecklaren skapar en Method-in-Action. NÄgra av de slutsatser vi dragit av denna undersökning Àr att nyttan tid, storlek, vana, visualisering och trend Àr faktorer som pÄverkar sammansÀttningen av en Method-in-Action och att systemutvecklare oftast anvÀnder en eller högst tvÄ metoder i sitt arbete..

A qualitative, empirical study on how the nurse understands her role as a pedagogue..

V?r studie utg?r fr?n att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar om f?rskolans musikundervisning med fokus p? barn i behov av s?rskilt st?d. V?ra fr?gest?llningar ?r f?ljande: Hur ser f?rskoll?rare p? musikundervisningen f?r barn i behov av s?rskilt st?d? Hur kan barn i behov av s?rskilt st?d inkluderas i musikundervisningen, enligt f?rskoll?rarna? De ?r kopplade till v?rt syfte som handlar om hur f?rskoll?rare ser m?jligheter eller problem f?r barn som ?r i behov av s?rskilt st?d och beh?ver extra anpassning, under ett musiktillf?lle, hur ett intresse och m?jligheter f?r barn kan skapas f?r att kunna delta i undervisningen, samt vilka arbetss?tt som f?rskoll?rarna har anv?nt sig av. Studien ?r en kvalitativ studie, d?r vi valde intervjuer som datainsamlingsmetod.

HjÀrtinfarkt Àr en allvarlig sjukdom, ofta förknippad med oro och Ängest hos den drabbade. Patienter kan hamna i en akut kris till följd av sjukdomen och det plötsliga insjuknandet. Ett tydligt samband finns mellan livsstil, utvecklandet av och risken för Äterinsjuknande i sjukdomen. Patientinformation utgör en viktig del i vÄrden och rehabiliteringen av hjÀrtinfarktpatienten. Informationens liksom vÄrdandets yttersta mÄl Àr att vÀgleda patienten mot en högre grad av hÀlsa och vÀlbefinnande samt att lindra eller förhindra lidande.

Syftet med denna kandidatuppsats Àr att belysa vad som menas med risk och risk management samt att presentera metoder och modeller inom detta Àmne. Vi har anvÀnt dessa metoder och modeller samt den redan existerande arbetsordningen hos byggföretaget Folkhem Produktion AB för att genomföra en riskanalys av företaget..

VÄr studie gick ut pÄ att undersöka vilka lÀs- och skrivinlÀrningsmetoder som anvÀnds i skolan och hur lÀrare arbetar med att individanpassa dessa metoder. För att undersöka detta har vi genomfört en kvalitativ studie. Grunden för arbetet har varit enkÀtintervjuer med lÀrare och observationer i Är ett. Resultatet visar att ett par metoder, Bornholmsmodellen och UmeÄmodellen, premieras av vÄra informanter men en mÀngd andra metoder förekommer ocksÄ. Oavsett metod arbetar dessa lÀrare med individualisering pÄ likartat sÀtt nÀmligen med arbetsscheman baserade pÄ elevernas olika förutsÀttningar..

I denna uppsats beskrivs och implementeras tre alternativa metoder för att skatta kovariansen mellan finansiella tillgÄngar. De utvÀrderas sinsemellan och jÀmförs med stickprovskovariansen. UtvÀrderingsmodellen innebÀr simulering av en aktiv portföljförvaltare i en verklighetstrogen miljö. DÄ kovariansen mellan finansiella tillgÄngar berÀknas med stickprovsskattning blir skattningsfelet stort. Detta fel, eller brus, försÀmrar portföljförvaltares resultat och alternativa metoder eftersöks.

Förskolan har vuxit sig allt större de senaste Ären och majoriteten av alla barn gÄr i förskolan.1998 skedde en stor förÀndring dÄ ansvaret för förskolan överfördes frÄn Socialdepartementet tillUtbildningsdepartementet och förskolan blev en del av skolvÀsendet. Vi har i denna studieundersökt hur pedagogens roll i förhÄllande till barnen skrivs fram i Det pedagogiska programmet förförskolan frÄn 1987 och i LÀroplanen för förskolan frÄn 1998/2010 samt vilken barnsyn som ligger tillgrund för detta. Vi har utgÄtt frÄn Faircloughs kritiska diskursanalys som teori och metod. Teorinbygger pÄ en uppfattning om att diskursen pÄverkar och pÄverkas av den diskursiva och socialapraktiken den Àr en del av (och Àven andra). Vi har genom en kvalitativ textanalys och med hjÀlpav analysverktyg hÀmtat frÄn Fairclough analyserat texterna för att söka svar pÄ vÄrafrÄgestÀllningar.

Murhagen, U,. & Jantunen, E. (2013). Att ha barn med autism i förskolan och pÄ fritidshem ? En studie om pedagogers arbetsÀtt med barn med autism.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka HÀlsinge lÄtverkstad, dess förutsÀttningar, pedagogiska metoder och pÄ vilket sÀtt dessa metoder kan bidra till att öka motivationen hos unga att fortsÀtta spela. HÀlsinge lÄtverkstad har anammat flera olika aspekter som verkar motiverande för spelintresset, och dÀrför ligger tre kvalitativa intervjuer med ledare för denna verksamhet till grund för studien. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr det sociokulturella perspektivet. Den sociala gemenskapen Àr viktig i HÀlsinge lÄtverkstad. Ungdomarna Àr i olika Äldrar och alla slags instrumentalister fÄr vara med pÄ olika tekniska nivÄer.

Postoperativ smÀrta Àr relaterad till vÀvnadsskadan som uppstÄr i samband med operation. Denna smÀrta kan mÄnga gÄnger vara svÄr att lindra optimalt med olika farmaka och underbehandlas i stor utstrÀckning. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva olika icke farmakologiska metoder som kan lindra postoperativ smÀrta hos vuxna. Metoden som anvÀndes bestod av en litteraturstudie dÀr data samlades in genom systematiska databassökningar samt manuella sökningar. De icke farmakologiska metoder som framkom var specifik preoperativ information, avslappning, vÀgledd visualisering, akupunktur, massage, musik och vibrationsterapi.

Studiens mÄl Àr att se om det rÄder skillnader pÄ det pedagogiska bemötandet i förskolan utifrÄn ett genusperspektiv. Valet av att benÀmna det som pedagogiskt bemötande Àr pÄ grund av pedagogens professionella agerande inom förskolan som institution. Studien Àr avgrÀnsad till morgonens överlÀmning eftersom det Àr dagens första möte mellan barn och pedagog, och dÄ det ocksÄ Àr en situation som Àr viktig för att skapa en trygg och bra stÀmning för barnet, för att resten av dagen skall fungera (Broberg, 2012). Studien var en kvalitativ undersökning dÀr mÄlet var att fÄ en sÄ bred undersökning som möjligt, detta genom intervjuer och observationer. Pedagogerna som medverkat i studien Àr frÄn fyra olika förskolor i en storstad, 2-3 pedagoger frÄn varje förskola . Studien jÀmförde Àven huruvida det fanns skillnad pÄ det pedagogiska bemötandet mellan pojkar respektive flickor beroende vilken förskola pedagogerna arbetade pÄ. Hirdmans teori om genussystemet ligger till grund för att analys och diskussion av resultatet.