Inom dramapedagogiken bedrivs ofta samtal och reflektion i samband med övningar, för att delge upplevelser och fundera kring egna och andras erfarenheter. Syftet med studien Ă€r att undersöka och problematisera samtal och reflektion med barn i samband med dramapedagogiska övningar. Övergripande frĂ„gestĂ€llningar handlar om hur pedagogens förhĂ„llningssĂ€tt pĂ„verkar samtal och reflektion. Den centrala frĂ„gestĂ€llningen Ă€r: Hur formas deltagarnas utsagor och förmedling av sina upplevelser i förhĂ„llande till hur vi som pedagoger leder samtalet? Deltagande observationer har gjorts under arbete med tre förskolegrupper vid Ă„tta tillfĂ€llen.

Syftet Àr att undersöka vad förskollÀrare har för syfte med samlingen i den pedagogiska verksamheten. Vi har i undersökningen anvÀnt oss av en kvalitativ metod med enkÀtundersökning med tio förskollÀrare frÄn fyra olika förskolor. Som teoretisk utgÄngspunkt i arbetet har vi ett sociokulturellt perspektiv dÀr fokus Àr samspelet mellan individer. Samlingen kan ses som ett forum med tillfÀlle att lÀra av varandra.Undersökningen visar att samlingen har flera olika syften och ses som ett viktigt moment i verksamheten. I resultatet framkom att förskollÀrarna anser att samlingens frÀmsta syfte Àr att uppmÀrksamma varje barn men Àven att det viktigt att skapa en god gruppgemenskap och en vi-kÀnsla. VÄr förhoppning Àr att detta arbete skall inspirera pedagoger i förskolan till att reflektera över samlingens syfte och dess innehÄll samt stÀlla sig frÄgan: För vem har vi samling?               .

Enligt den senaste stora kostundersökningen, Riksmaten ? barn 2003, dÀr bland annat 4-Äringar ingick sÄ framgick det att de Ät för mycket kakor, glass, lÀsk och godis och för lite frukt och grönsaker i förhÄllande till nÀringsrekommendationerna. DÄ de matvanor man skaffar sig som liten följer med upp i vuxen Älder Àr det bra att som barn skaffa sig goda matvanor. Barn som gÄr pÄ förskola Àter mÄnga mÄltider dÀr. Förutom att ge ett utbud av nya livsmedel och matrÀtter sÄ har förskolan Àven möjlighet att skapa normer om vad som Àr bra matvanor.

Larsson, Nadine, Nordgren, Sara (2013), Hur pedagoger arbetar och resonerar kring pedagogisk dokumentation pÄ en förskola. LÀrarutbildningen: Malmö Högskola. Pedagogisk dokumentation Àr en naturlig del som Àr integrerad i det dagliga pedagogiska arbetet. Pedagogisk dokumentation ska inte vara nÄgot som ligger vid sidan av utan förutsÀtter ett arbete med reflektion, samarbete och kommunikation. Pedagogisk dokumentation gÄr hand i hand med ett utforskande specifikt arbetssÀtt, det utforskande arbetssÀttet. VÄrt syfte med denna studie Àr att undersöka hur pedagoger pÄ en förskola arbetar med och resonerar kring pedagogisk dokumentation.

I denna uppsats kommer vi undersöka hur artiklar i tre olika tidskrifter gestaltar/konstruerar idéer om socialt samspel mellan barn i förskolan/skolan. HÀr reds svar ut hur sociala samspel eller sÄ kallade kamratkulturer eller toddlarkulturer mellan barn ges nÀring att gro inom den vanliga förskolan och inom inriktningen Reggio Emilia samt inom Montessori. Metoden som vi har anvÀnt oss av nÀr vi har samlat in material Àr textanalys genom tvÄ delstudier i form av diskurs och ideologianalys. Materialet som har undersökts Àr olika tidskrifter inom de tre pedagogiska traditionerna. FrÄgestÀllningen som vi har förhÄllit oss till Àr; Hur representeras kamratkulturer/toddlarkulturer eller socialt samspel inom de olika pedagogiska tidskrifterna? Vilka teman representeras i de olika pedagogiska tidskrifterna? Vilka likheter och skillnader representeras i de olika pedagogiska tidskrifterna? I vÄr undersökning har vi sett vissa likheter men Àven skillnader om hur socialt samspel och synen pÄ barn representeras inom de undersökta tidningarna.

Syftet med uppsatsen har varit att ta reda pÄ vilken syn pedagogerna har pÄ barns inflytande samt hur förskolorna jobbar med barns inflytande. Vi ville Àven se om det fanns nÄgra tydliga likheter och/eller skillnader mellan de olika pedagogiska inriktningarna. Empirin Àr insamlad ifrÄn tvÄ Reggio Emilia - inspirarede förskolor och tvÄ Montessori förskolor. Sammanlagt intervjuades Ätta stycken förskollÀrare. Fyra arbetar pÄ Reggio Emilia inspirarade förskolor och fyra arbetar pÄ Montessori förskolor. Genom att fÄ göra sin röst hörd, uttrycka sina tankar och Äsikter  samt lÄta sitt intresse styra verksamheten fÄr barnet reellt inflytande pÄ förskolan.

SyfteSyftet Àr att belysa och lyfta fram olika metoder som hjÀlper mÀnniskor att bli skickligare pÄ att ta fram nya idéer.FrÄgestÀllningMÄste vi vÀnta pÄ att Àpplet ska falla ner i huvudet pÄ oss för att vi ska fÄ bra idéer, eller finns det nÄgra metoder som kan hjÀlpa oss att ta fram idéer pÄ löpande band? Dessa tvÄ frÄgor Àr drivkraften i vÄr jakt genom böcker, bloggar och bröderna HÀrén. Böckerna beskriver kreativitet och hur mÀnniskor kan göra för att bli mer kreativ. Men hur tillÀmpar bloggare kreativitet i verkligheten? Vad sÀger Fredrik och Teo HÀrén angÄende kreativitet och idémetoder?ResultatKreativitet uppkommer genom att göra saker pÄ nya sÀtt eller att vi gör nya saker vi inte prövat pÄ förut.

MÄnga av de leksaker förskolebarn leker med pÄ sin fritid Àr kopplade till populÀrkulturen. Samtidigt ser man inte populÀrkulturella leksaker i förskolan. Syftet med studien var att genom kvalitativa intervjuer undersöka sex förskollÀrares förhÄllningssÀtt till barns populÀrkulturella leksaker. Vi ville undersöka om barns populÀrkulturella leksaker ses som redskap i den pedagogiska verksamheten och om pedagogerna anser att de ska finnas i förskolans leksaksutbud. I vÄrt arbete antar vi ett sociokulturellt perspektiv.

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagogerna sÄg pÄ sitt förhÄllningssÀtt samt hur de arbetade för att fÄ en fungerande inkludering för barn med Downs syndrom. Vi ville se vilka svÄrigheter som kunde förekomma samt hur pedagogen förhöll sig till denna inkludering undersöktes ocksÄ. I denna studie beskrivs olika hjÀlpmedel som anvÀnds i verksamheten för att stödja och förenkla inkluderingen för barn med Downs syndrom. De metoder som anvÀndes i detta arbete var semistrukturerade samt strukturerad intervjuer samt strukturerade observationer. VÄr teoretiska utgÄngspunkt i detta arbeta har varit inkludering och Vygotskijs teori har varit vÀgledande i denna studie.

Syfte: Syftet för studien var att undersöka förskollÀrares uppfattning om specialpedagogen som professionell samtalspartner i arbetet med att skapa en förskola för alla.Centrala frÄgestÀllningarVilka erfarenheter av specialpedagogen som professionell samtalspartner fanns hos informan-terna? Hur upplevdes handledningen?Vilka metoder upplevdes mest verksamma för den egna kunskapsutvecklingen och (för)skolutvecklingen nÀr det gÀllde att skapa en förskola för alla?Teori: Studien var frÄn början helt kvantitativ. Litteraturdiskussionen berörde förskolans re-spektive specialpedagogikens historia. DÀrefter presenterades bakgrunden till den specialpe-dagogiska pÄbyggnadsutbildningen som grundades 1990 och reaktionerna pÄ densamma. Handledning som begrepp ventilerades liksom nÄgra förekommande samtalsmodeller och röster om handledning.

Detta examensarbetets syfte Àr att ta reda pÄ hur det pedagogiska arbetet med barn med annat modersmÄl Àn svenska ser ut i den svenska förskolan och skolan. FrÄgor vi anvÀnt oss av i studien Àr hur barn och elever med annat modersmÄl Àn svenska introduceras i förskolan och skolan och hur förskollÀrares och lÀrares pedagogiska arbete med sprÄkutveckling ser ut för denna kategori av barn. Eftersom vi gÄr mot ett mer mÄngkulturellt samhÀlle tycker vi detta Àr ett högst relevant Àmne att undersöka inför vÄra kommande yrkesliv dÀr vi med stor sannolikhet kommer möta barn och elever med annat modersmÄl Àn svenska. Syftet med studien Àr att fÄ en inblick i hur arbetet med barn med annat modersmÄl Àn svenska bedrivs. Genom undersökningen vill vi fÄ mer kunskap om hur vi som verksamma lÀrare och förskollÀrare ska arbeta med dessa barn pÄ bÀsta sÀtt för att stödja deras sprÄkutveckling, pÄ vÄra framtida arbetsplatser. Tanken med att undersöka hur det pedagogiska arbetet, gÀllande barn med annat modersmÄl Àn svenskas, ser ut bÄde i förskolan och grundskolan Àr att fÄ en insikt i varandras arbete.

Huvudsakliga mÄlet Àr att granska arbetsflödet för reklamföretag och leta efter de karakteristiska lösningarna som anvÀnds dagligen och bildar ett digitalt reklamföretags pipeline samt hur de kan tÀnkas förbÀttras. Vi vill granska och jÀmföra de metoder och verktyg som spelar en fundamental nyckelroll i arbetsflödet för att se vilken av dessa metoder resulterar i optimal jÀmvikt mellan produktions hastighet och kvalitet..

Förskolan Àr i en förÀndringsprocess vad gÀller den pedagogiska rollen och innehÄllet pÄ verksamheten med fokus pÄ estetiska processer och arbeten. I denna uppsats undersökte jag hur den estetiska verksamheten Äterfinns inom förskolan samt hur det geografiska avstÄndet mellan aktörer pÄverkas av detta eller om helt andra faktorer spelar in för den estetiska verksamheten i förskolan. Syftet var att utforska utformningen av estetisk verksamhet och kunskapen runt fenomenet estetik i förskolan samt hitta de tÀnkbara faktorer som kan pÄverka detta. Centrala frÄgor var: Hur kan den estetiska verksamheten i förskolan förklaras? Skiljer sig synen pÄ den estetiska verksamheten i inlandet och i en större kuststad? Vilka faktorer pÄverkar möjligheterna att förÀndra förskolan med fokusering pÄ estetiska processer? Jag gjorde en kvalitativ, jÀmförande studie mellan en inlandskommun och en kuststadskommun i norrlandsregionen.

Syftet med arbetet har varit att undersöka om och hur pedagoger i förskolan följer Lpfö 98 i vÀrdegrundsarbete kring jÀmstÀlldhet och genus. Jag ville ta reda pÄ om det fanns skillnader i pedagogers förhÄllningssÀtt gentemot flickor och pojkar, vilka pedagogiska metoder som anvÀnds av förskollÀrare för att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Jag ville Àven studera om pedagogers arbete kring genus och jÀmstÀlldhet förekommer som ett viktigt inslag i förskolans dagliga verksamhet. Undersökningen baserades pÄ kvalitativa metoder. Jag valde att göra observationer, som genomfördes pÄ fyra förskolor; tvÄ som lÄg i homogena omrÄden och tvÄ som befann sig i mÄngkulturella omrÄden samt intervjuer. För att urvalet av förskolor skulle likna samhÀllets struktur i södra Sveriges stÀder bestÀmde jag mig för att förskolorna skulle ligga i omrÄden dÀr majoriteten av befolkningen har ett etniskt svenskt ursprung samt i omrÄden dÀr de flesta invÄnarna har invandrarrötter.

Metoder anvÀnds idag i princip vid all utveckling av informationssystem. Undersökningar som gjorts visar dock att de sÀllan följs pÄ det sÀtt skaparna av metoderna avsÄg utan att systemutvecklare av olika orsaker modifierar eller skrÀddarsyr dessa metoder och dÀrigenom skapar en Method- in-Action. Syftet med denna uppsats har varit att genom kvalitativa intervjuer undersöka systemutvecklarens metodanvÀndning samt studera vilka faktorer som pÄverkar nÀr systemutvecklaren skapar en Method-in-Action. NÄgra av de slutsatser vi dragit av denna undersökning Àr att nyttan tid, storlek, vana, visualisering och trend Àr faktorer som pÄverkar sammansÀttningen av en Method-in-Action och att systemutvecklare oftast anvÀnder en eller högst tvÄ metoder i sitt arbete..