Syftet med denna uppsats Àr att, genom direktobservationer och löpande protokoll, ta reda pÄ hur pedagogerna i tvÄ olika verksamheter skapar och upprÀtthÄller social ordning i samlingen. Tyngdpunkten kommer att ligga vid fördelningen mellan tillrÀttavisningar och positiv feedback frÄn pedagogen riktat till barnet/barnen, dÄ detta vÀckte intresset för att vidare studera pedagogers metoder för att skapa och upprÀtthÄlla den sociala ordningen. Vi har genomfört totalt 24 observationer som Àr underlaget för att besvara frÄgestÀllningarna. UtifrÄn vÄra kategoriseringar av pedagogens metoder ser vi i resultatet att pedagogerna i bÄda verksamheterna anvÀnder samma typ av metoder men ibland pÄ olika sÀtt. Pedagogerna pÄ LÀrkan varierar metoder, innehÄll och barngrupp i sina samlingar, medan pedagogen pÄ Rackarungarna har tre liknande samlingar med samma barngrupp varje dag.

Syfte & frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare synliggör lÀrandemÄlen för elever i Àmnet idrott och hÀlsa.1. Vilka redskap (fysiska och verbala) anvÀnder lÀrare för att synliggöra lÀrandemÄlen?2. Hur vet lÀrarna att eleverna förstÄtt lÀrandemÄlen?3.

Bakgrund Typ 2- diabetes Àr en kronisk sjukdom som stÀller personen inför att leva sitt liv med ett förÀndrat hÀlsotillstÄnd. FörÀndrad livsstil Àr en central del av behandlingen vid typ 2- diabetes och detta stÀller stort krav pÄ ett lÀrande och personen blir beroende av sjukvÄrden. Sjuksköterskans undervisande arbete har en central roll vid möte med patienten som har en kronisk sjukdom. Syfte Syftet Àr att beskriva de upplevelser av och förvÀntningar pÄ patientundervisning som patienter med typ 2- diabetes har. Metod Denna uppsats Àr en litteraturstudie baserad pÄ tio vetenskapliga artiklar 8 kvalitativa och 2 kvantitativa frÄn sökningar i databaserna CINAHL och PUBMED.

Idag Àr mycket av den pedagogiska verksamheten förlagd inomhus, syftet med detta arbete var dÀrför att belysa lekens samt uterummets betydelse för barns lÀrande. Detta arbete med innehÄllet lekfulla och lÀrande aktiviteter skall vÀcka nyfikenhet och ses som ett inspi-rationshÀfte att flytta ut den pedagogiska verksamheten till uterummet. Dessa planerade aktiviteter Àr kopplade till lÀroplanen för att pedagogerna lÀttare skall kunna tillgodose strÀvansmÄlen i förskolan. Material samt en enkÀtundersökning har lÀmnats ut till en för-skola. Detta för att ta reda pÄ om ett material med planerade aktiviteter för uterummet som Àr kopplade till lÀroplanen kan vara av intresse.

Inom dramapedagogiken bedrivs ofta samtal och reflektion i samband med övningar, för att delge upplevelser och fundera kring egna och andras erfarenheter. Syftet med studien Ă€r att undersöka och problematisera samtal och reflektion med barn i samband med dramapedagogiska övningar. Övergripande frĂ„gestĂ€llningar handlar om hur pedagogens förhĂ„llningssĂ€tt pĂ„verkar samtal och reflektion. Den centrala frĂ„gestĂ€llningen Ă€r: Hur formas deltagarnas utsagor och förmedling av sina upplevelser i förhĂ„llande till hur vi som pedagoger leder samtalet? Deltagande observationer har gjorts under arbete med tre förskolegrupper vid Ă„tta tillfĂ€llen.

Syftet Àr att undersöka vad förskollÀrare har för syfte med samlingen i den pedagogiska verksamheten. Vi har i undersökningen anvÀnt oss av en kvalitativ metod med enkÀtundersökning med tio förskollÀrare frÄn fyra olika förskolor. Som teoretisk utgÄngspunkt i arbetet har vi ett sociokulturellt perspektiv dÀr fokus Àr samspelet mellan individer. Samlingen kan ses som ett forum med tillfÀlle att lÀra av varandra.Undersökningen visar att samlingen har flera olika syften och ses som ett viktigt moment i verksamheten. I resultatet framkom att förskollÀrarna anser att samlingens frÀmsta syfte Àr att uppmÀrksamma varje barn men Àven att det viktigt att skapa en god gruppgemenskap och en vi-kÀnsla. VÄr förhoppning Àr att detta arbete skall inspirera pedagoger i förskolan till att reflektera över samlingens syfte och dess innehÄll samt stÀlla sig frÄgan: För vem har vi samling?               .

Enligt den senaste stora kostundersökningen, Riksmaten ? barn 2003, dÀr bland annat 4-Äringar ingick sÄ framgick det att de Ät för mycket kakor, glass, lÀsk och godis och för lite frukt och grönsaker i förhÄllande till nÀringsrekommendationerna. DÄ de matvanor man skaffar sig som liten följer med upp i vuxen Älder Àr det bra att som barn skaffa sig goda matvanor. Barn som gÄr pÄ förskola Àter mÄnga mÄltider dÀr. Förutom att ge ett utbud av nya livsmedel och matrÀtter sÄ har förskolan Àven möjlighet att skapa normer om vad som Àr bra matvanor.

Larsson, Nadine, Nordgren, Sara (2013), Hur pedagoger arbetar och resonerar kring pedagogisk dokumentation pÄ en förskola. LÀrarutbildningen: Malmö Högskola. Pedagogisk dokumentation Àr en naturlig del som Àr integrerad i det dagliga pedagogiska arbetet. Pedagogisk dokumentation ska inte vara nÄgot som ligger vid sidan av utan förutsÀtter ett arbete med reflektion, samarbete och kommunikation. Pedagogisk dokumentation gÄr hand i hand med ett utforskande specifikt arbetssÀtt, det utforskande arbetssÀttet. VÄrt syfte med denna studie Àr att undersöka hur pedagoger pÄ en förskola arbetar med och resonerar kring pedagogisk dokumentation.

I denna uppsats kommer vi undersöka hur artiklar i tre olika tidskrifter gestaltar/konstruerar idéer om socialt samspel mellan barn i förskolan/skolan. HÀr reds svar ut hur sociala samspel eller sÄ kallade kamratkulturer eller toddlarkulturer mellan barn ges nÀring att gro inom den vanliga förskolan och inom inriktningen Reggio Emilia samt inom Montessori. Metoden som vi har anvÀnt oss av nÀr vi har samlat in material Àr textanalys genom tvÄ delstudier i form av diskurs och ideologianalys. Materialet som har undersökts Àr olika tidskrifter inom de tre pedagogiska traditionerna. FrÄgestÀllningen som vi har förhÄllit oss till Àr; Hur representeras kamratkulturer/toddlarkulturer eller socialt samspel inom de olika pedagogiska tidskrifterna? Vilka teman representeras i de olika pedagogiska tidskrifterna? Vilka likheter och skillnader representeras i de olika pedagogiska tidskrifterna? I vÄr undersökning har vi sett vissa likheter men Àven skillnader om hur socialt samspel och synen pÄ barn representeras inom de undersökta tidningarna.

SyfteSyftet Àr att belysa och lyfta fram olika metoder som hjÀlper mÀnniskor att bli skickligare pÄ att ta fram nya idéer.FrÄgestÀllningMÄste vi vÀnta pÄ att Àpplet ska falla ner i huvudet pÄ oss för att vi ska fÄ bra idéer, eller finns det nÄgra metoder som kan hjÀlpa oss att ta fram idéer pÄ löpande band? Dessa tvÄ frÄgor Àr drivkraften i vÄr jakt genom böcker, bloggar och bröderna HÀrén. Böckerna beskriver kreativitet och hur mÀnniskor kan göra för att bli mer kreativ. Men hur tillÀmpar bloggare kreativitet i verkligheten? Vad sÀger Fredrik och Teo HÀrén angÄende kreativitet och idémetoder?ResultatKreativitet uppkommer genom att göra saker pÄ nya sÀtt eller att vi gör nya saker vi inte prövat pÄ förut.

Syftet med uppsatsen har varit att ta reda pÄ vilken syn pedagogerna har pÄ barns inflytande samt hur förskolorna jobbar med barns inflytande. Vi ville Àven se om det fanns nÄgra tydliga likheter och/eller skillnader mellan de olika pedagogiska inriktningarna. Empirin Àr insamlad ifrÄn tvÄ Reggio Emilia - inspirarede förskolor och tvÄ Montessori förskolor. Sammanlagt intervjuades Ätta stycken förskollÀrare. Fyra arbetar pÄ Reggio Emilia inspirarade förskolor och fyra arbetar pÄ Montessori förskolor. Genom att fÄ göra sin röst hörd, uttrycka sina tankar och Äsikter  samt lÄta sitt intresse styra verksamheten fÄr barnet reellt inflytande pÄ förskolan.

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagogerna sÄg pÄ sitt förhÄllningssÀtt samt hur de arbetade för att fÄ en fungerande inkludering för barn med Downs syndrom. Vi ville se vilka svÄrigheter som kunde förekomma samt hur pedagogen förhöll sig till denna inkludering undersöktes ocksÄ. I denna studie beskrivs olika hjÀlpmedel som anvÀnds i verksamheten för att stödja och förenkla inkluderingen för barn med Downs syndrom. De metoder som anvÀndes i detta arbete var semistrukturerade samt strukturerad intervjuer samt strukturerade observationer. VÄr teoretiska utgÄngspunkt i detta arbeta har varit inkludering och Vygotskijs teori har varit vÀgledande i denna studie.

MÄnga av de leksaker förskolebarn leker med pÄ sin fritid Àr kopplade till populÀrkulturen. Samtidigt ser man inte populÀrkulturella leksaker i förskolan. Syftet med studien var att genom kvalitativa intervjuer undersöka sex förskollÀrares förhÄllningssÀtt till barns populÀrkulturella leksaker. Vi ville undersöka om barns populÀrkulturella leksaker ses som redskap i den pedagogiska verksamheten och om pedagogerna anser att de ska finnas i förskolans leksaksutbud. I vÄrt arbete antar vi ett sociokulturellt perspektiv.

Syfte: Syftet för studien var att undersöka förskollÀrares uppfattning om specialpedagogen som professionell samtalspartner i arbetet med att skapa en förskola för alla.Centrala frÄgestÀllningarVilka erfarenheter av specialpedagogen som professionell samtalspartner fanns hos informan-terna? Hur upplevdes handledningen?Vilka metoder upplevdes mest verksamma för den egna kunskapsutvecklingen och (för)skolutvecklingen nÀr det gÀllde att skapa en förskola för alla?Teori: Studien var frÄn början helt kvantitativ. Litteraturdiskussionen berörde förskolans re-spektive specialpedagogikens historia. DÀrefter presenterades bakgrunden till den specialpe-dagogiska pÄbyggnadsutbildningen som grundades 1990 och reaktionerna pÄ densamma. Handledning som begrepp ventilerades liksom nÄgra förekommande samtalsmodeller och röster om handledning.

Detta examensarbetets syfte Àr att ta reda pÄ hur det pedagogiska arbetet med barn med annat modersmÄl Àn svenska ser ut i den svenska förskolan och skolan. FrÄgor vi anvÀnt oss av i studien Àr hur barn och elever med annat modersmÄl Àn svenska introduceras i förskolan och skolan och hur förskollÀrares och lÀrares pedagogiska arbete med sprÄkutveckling ser ut för denna kategori av barn. Eftersom vi gÄr mot ett mer mÄngkulturellt samhÀlle tycker vi detta Àr ett högst relevant Àmne att undersöka inför vÄra kommande yrkesliv dÀr vi med stor sannolikhet kommer möta barn och elever med annat modersmÄl Àn svenska. Syftet med studien Àr att fÄ en inblick i hur arbetet med barn med annat modersmÄl Àn svenska bedrivs. Genom undersökningen vill vi fÄ mer kunskap om hur vi som verksamma lÀrare och förskollÀrare ska arbeta med dessa barn pÄ bÀsta sÀtt för att stödja deras sprÄkutveckling, pÄ vÄra framtida arbetsplatser. Tanken med att undersöka hur det pedagogiska arbetet, gÀllande barn med annat modersmÄl Àn svenskas, ser ut bÄde i förskolan och grundskolan Àr att fÄ en insikt i varandras arbete.