Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen iKulturvÄrd, Bygghantverk, 22,5 hp, 2013.

Syftet med denna studie var att belysa om lagstiftningen efterföljs vid behovsmedicinering pĂ„ SÄBO (SĂ€rskiltboende) samt beskriva vilka likheter och skillnader som finns i dokumentationen gĂ€llande nĂ€r vid behovs medicinering ges. Designen var jĂ€mförande, deskriptiv, kvantitativ, retrospektiv journalstudie. Urvalet var 100 patientjournaler frĂ„n tre SÄBO i mellan Sverige. Journalerna har granskats utifrĂ„n följande variabler: demens- eller somatisk-avdelning, lĂ€kemedelsnamn, styrka, dos, orsak till att medicinen givits, effekten av medicinen, yrkestillhörighet pĂ„ dokumenteraren samt jĂ€mförande med gammalt/nytt journalsystem. Resultatet visade signifikanta skillnader i dokumentationen utifrĂ„n om det var ett demensboende eller ett somatikboende.

I den hÀr studien har vi, med hermeneutisk filosofisk forskningsansats och kvalitativ intervju som metod, undersökt hur begreppet trygghet kan tolkas och anvÀndas i relation till pedagogisk handling. Hur pedagogens syn pÄ trygghetsbegreppet kan visa sig i lÀrandesituationen mellan barn och pedagog. Intresset för begreppet trygghet vÀxte fram frÄn egna minnen frÄn vÄr första tid i skolan dÄ vi drog oss till minnes att trygghet var viktigt för att vilja lÀra. Med hermeneutiken som forskningsansats anvÀnds och problematiseras vÄr egen förförstÄelse kontinuerligt med egna reflektioner och tolkningar genom hela processen. Studien behandlar och problematiserar teoretiska perspektiv av begreppet trygghet och begreppet lÀrande.

Undersökningens syfte var att beskriva och förstÄ vad nÄgra förskollÀrare har för intentioner med hur de utformar den fysiska miljön inomhus pÄ förskolor. Studien fokuserar pÄ det barnen erbjuds i form av rum och material avsedda för aktiviteter inom skapande och byggande, samt utifrÄn utformningen av samlingen. Metoden var intervjuer med sex förskollÀrare, parvis, utifrÄn foton av deras egna fysiska miljöer. I studien pÄvisas ett traditionellt mönster avseende hur den fysiska miljön i förskolorna Àr utformad. Resultatet i studien visar pÄ att de flesta av de studerade fysiska miljöerna Àr otillgÀngliga och att barnen ofta behöver hjÀlp för att kunna anvÀnda materialet, samt att förskollÀrarna inte har ett klart uttalat underlag för att utforma den fysiska miljön.

Josefs Gitarrum Àr ett IT-stöd i gitarrundervisningen vid Sundsvalls Kulturskola. Det Àr utformat som en Internetkonferens dÀr gitarrlÀraren och gitarrelever kan kommunicera med varandra. Syftet med denna studie var att undersöka hur internetkonferensen Josefs Gitarrum uppfattas av gitarreleverna och andra instrumentpedagoger. Syftet var ocksÄ att undersöka hur gitarreleverna anvÀnder sig av Josefs Gitarrum samt om kommunikationen mellan lÀrare och elev pÄverkas genom konferensen. Sex elever med stor erfarenhet av Josefs Gitarrum intervjuades och fyra lÀrare vid Sundsvalls Kulturskola gruppintervjuades.

Som en pilotstudie för Göteborgs miljöförvaltning har vi undersökt ett förenklat sÀtt att do-kumentera egenkontrollens kritiska styrpunkter enligt HACCP (?Hazard Analysis Critical Control Point?) -principerna för sÀkrare livsmedelshantering utifrÄn lagstiftningen som trÀdde i kraft 2006. Det sÀtt vi har studerat utgÄr ifrÄn Food Standard Agency, Englands motsvarig-het till Livsmedelsverket, sÀtt att dokumentera i handlingen ?Safe food better business?.I undersökningen lÀmnades blanketter ut till fyra offentliga mÄltidsverksamheter i tvÄ av Gö-teborgs stadsdelsnÀmnder. Dessa blanketter har sedan fyllts i av berörd personal under tvÄ veckor i samband med att de har anvÀnt sitt befintliga egenkontrollprogram för sÀkrare livs-medelshantering.

Studiens syfte Àr att studera hur pedagoger uttrycker sig om förskolegÄrden och sin egen roll vid utevistelsen med förskolebarnen. UtgÄngspunkt tas i forskningsfrÄgorna: Hur uttrycker pedagoger att förskolegÄrden anvÀnds?, Hur beskriver pedagoger möjligheter och hinder som kan finnas pÄ deras gÄrd? samt Vad sÀger pedagoger om sin roll vid utevistelsen? Som metod anvÀndes kvalitativa intervjuer. I intervjuer med öppna frÄgor kunde verksamma pedagoger uttrycka sig angÄende förskolegÄrden pÄ ett mer berÀttande sÀtt utifrÄn sina erfarenheter. UtifrÄn svaren stÀlldes sedan riktade följdfrÄgor för att fÄ djupare svar pÄ forskningsfrÄgorna.

It is important that children develop their communicating skills to be able to interact withother persons in different social contexts. Without the necessary skills, the child will struggleto understand others, as well as to be understood. My qualitative research takes place in a preschoolclass at a primary school in Stockholm, where I from a sociocultural perspective onteaching and learning aim to clarify how the students? ability to develop their linguisticperformance and their communicative competence is stimulated within this primary preschool?seducational framework. Empirical data was collected both through observations ofthe daily activities in the pre-school class as well as through interviews of three employedteachers.My research indicates that the educational framework in this pre-school class is structured tocomply with the official Swedish Curriculum, Lpo.

Detta arbete syftar att undersöka fyra olika rektorers syn och uppfattning kring barnskötaren och förskollÀrarens kompetenser och pÄ vilket sÀtt dessa kompetenser skall anvÀndas i förskolan. Arbetet Àmnar Àven ge en fördjupning och precision av begreppen förskolepedagogik och pedagogisk verksamhet, bÄde utifrÄn teori och utifrÄn rektorers uppfattning. I arbetet har jag genomfört kvalitativa intervjuer samt undersökt förskolans utveckling, pedagogik och yrkesgrupper. Resultatet Àr att det finns en god och enhetlig syn pÄ vad svensk förskolepedagogik innefattar, bÄde i teori, lÀroplan och i praktik. DÀremot finns det skillnader i rektorernas uppfattning om vad pedagogisk verksamhet innebÀr, vilket resulterar i att det Àr svÄrt att faststÀlla vilka exakta uppgifter förskollÀraren och barnskötaren skall ha i verksamheten.

VÄr studie handlar om hur den pedagogiska miljön för arbete med musik pÄ förskolan prÀglas av förskollÀrarnas syn pÄ sin egen musikalitet och förklaringar av musikens betydelse för barns lÀrande. Syftet med vÄr studie Àr att belysa sambandet mellan utformningen av den pedagogiska miljön för barnens musikaliska utveckling och lÀrande pÄ förskolan. Vi vill Àven belysa förskollÀrares förklaringar av musikens betydelse för lÀrandet, samt hur de definierar sin egen musikalitet. VÄr studie bygger pÄ kvalitativa intervjuer och observationer genomförda pÄ fem icke musikprofilerade förskolor under olika tidsperioder. Efter genomförda studie har vi kommit fram till att utformning av den pedagogiska miljön Àr viktig för barns lÀrande och utveckling.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka förekomsten av icke-vÀsterlÀndska författarskap i lÀroböcker för svenska pÄ gymnasiet. Undersökningens grund Àr en pedagogisk textanalys, vilket Àr en form av innehÄllsanalys. Fyra lÀroböcker avsedda för svenskÀmnet pÄ gymnasiet har analyserats genom en pedagogisk textanalys med sÄvÀl kvantitativa som kvalitativa inslag. Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkt har frÀmst varit Edward Saids postkoloniala teori och Mekkonen Tesfahuneys tankar om ett eurocentriskt utbildningssystem. Vikten av ett etnografiskt förhÄllningssÀtt i skolan Àr ocksÄ en del av teorin.

Den hÀr rapporten Àr ett resultat av ett examensarbete pÄ 30 högskolepoÀng, vid Linköpings Universitet. Rapporten behandlar projektmodeller som kan appliceras pÄ projekt vars syfte Àr att ta fram informationsmaterial för industriverksamhet. Idén till arbetet vÀcktes dÄ SSAB bestÀllde en informationsfilm som de skulle kunna anvÀnda vid upphandling med nya leverantörer. Filmen skulle belysa hur deras produkter ska hanteras. Filmprojektet var mycket omfattande och för att kunna utföra det med ett tillfredsstÀllande resultat krÀvdes det att arbetet strukturerades upp ordentligt.

SammanfattningTitel: Effektiv BatchdokumentationHandledare: Annette ElmqvistExaminator: Sven HampProblemformulering: De problemformuleringar varit utgÄngspunkt för arbetet Àr:? Kan dokumentationen struktureras pÄ ett bÀttre sÀtt och effektiviseras.? Kan befintlig dokumentation delas upp för att skapa effektivare flödeSyfte och mÄl: Syftet med detta examensarbete Àr att utveckla en bÀttre struktur för GMP styrande dokumentation avseende tillverkningsmetod, kontrollprotokoll och instruktioner för tillverkning av valt intermediat i ett automatiserat system som uppfyller kraven pÄ bÄde lÀttförstÄlighet och effektivitet.Metod: Genom intervjuer med operatörer inom företaget och pÄ andra företag ta fram nya rutiner för utarbetande och effektivisering av dokumentationsprocessen. Genom litteraturstudier definiera vÀsentlig krav pÄ dokumentationsprocessen enligt GMP.Slutsatser: Det gÄr att effektivisera dokumentationsprocessen för vald tillverkning. Det gÄr att dela upp dokumentationen och sÀrskilja uppvÀgning och analyser. Ansatserna i problemformuleringen kan med rimlig arbetsinsats uppnÄs.

Examensarbete för avlÀggande av filosofie masterexamen i KulturvÄrd, 30 hpInstitutionen för kulturvÄrdGöteborgs universitet2013:31.

Syftet med studien var att studera lÀrare i mÄltidssituationen med utgÄngspunkt i Livsmedelsverkets riktlinjer samt Kristianstads kommuns rutiner kring den pedagogiska lunchen, i en matsal pÄ en grundskola Ärskurs 6-9. LÀroplan för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo94, uttrycker att ett av skolans uppdrag Àr att uppmÀrksamma hÀlso- och livsstilsfrÄgor för eleverna vilket Livsmedelsverket och FolkhÀlsoinstitutet (2003) menar med fördel kan göras vid den pedagogiska lunchen. Livsmedelverkets riktlinjer (2007) och Kristianstads kommuns rutiner (Hagman, 2003) kring den pedagogiska lunchen innefattar bland annat att lÀrare skall Àta tillsammans med elever, ha aktiv tillsyn samt vara goda sociala förebilder under mÄltiden. Resultatet i denna studie visade att ett litet antal av de observerade lÀrarna agerade enligt riktlinjerna för den pedagogiska lunchen. En del av lÀrarna Ät inte tillsammans med eleverna utan gick runt i matsalen och vaktade, andra satt tysta under mÄltiden och socialiserade sig inte med elever eller kolleger vilket innebar att majoriteten av de observerade inte Ät pedagogiskt enligt Livsmedelsverkets och Kristianstads kommuns riktlinjer för pedagogisk lunch.