In this essay, I examine teachers' different approaches, responsibilities and child perspective on preschool. I discuss how important it is that we educators in preschool work together as a team about childcare and learning. Our attitudes affect the children.In the essay, I show examples of different attitude and approach to learning and the significance of the educational awareness that characterize the work of the nursery. We have different approaches and standards that are influenced by our cultural, social and ethnic backgrounds. It plays a major role in how we interpret and understand various situations in preschool.I also discuss preschool teacher's responsibility and teamwork, and how it affects children.

I den hÀr studien har vi undersökt hur damlandslaget har gestaltats i Aftonbladet och Expressen vid de sex senaste mÀsterskapen. Vi har undersökt i vilken utstrÀckning mÀsterskapen har bevakats och hur de gestaltats. StÀmmer tidigare teorier om att den mediala framstÀllningen av kvinnliga idrottare Àr mindre saklig Àn i gestaltningen av manliga idrottare?För att söka svar pÄ detta har vi anvÀnt en kvantitativ undersökning av 206 artiklar frÄn vÀrldsmÀsterskapen mellan Ären 1991 och 2011, publicerade av Aftonbladet och Expressen. DÀrefter har vi genomfört en kvalitativ innehÄllsanalys av 13 artiklar utifrÄn tidigare forskning om medial framstÀllning av kvinnliga idrottare samt feministisk teori om normativ dualism.Studien visar att vÀrldsmÀsterskapen för damer har fÄtt alltmer utrymme i bÄde Aftonbladet och Expressen, Àven om ökningen varit ojÀmn över tid.

SammanfattningTitel: Effektiv BatchdokumentationHandledare: Annette ElmqvistExaminator: Sven HampProblemformulering: De problemformuleringar varit utgÄngspunkt för arbetet Àr:? Kan dokumentationen struktureras pÄ ett bÀttre sÀtt och effektiviseras.? Kan befintlig dokumentation delas upp för att skapa effektivare flödeSyfte och mÄl: Syftet med detta examensarbete Àr att utveckla en bÀttre struktur för GMP styrande dokumentation avseende tillverkningsmetod, kontrollprotokoll och instruktioner för tillverkning av valt intermediat i ett automatiserat system som uppfyller kraven pÄ bÄde lÀttförstÄlighet och effektivitet.Metod: Genom intervjuer med operatörer inom företaget och pÄ andra företag ta fram nya rutiner för utarbetande och effektivisering av dokumentationsprocessen. Genom litteraturstudier definiera vÀsentlig krav pÄ dokumentationsprocessen enligt GMP.Slutsatser: Det gÄr att effektivisera dokumentationsprocessen för vald tillverkning. Det gÄr att dela upp dokumentationen och sÀrskilja uppvÀgning och analyser. Ansatserna i problemformuleringen kan med rimlig arbetsinsats uppnÄs.

Den 1 januari 2007 trÀder en formell skyldighet för internationella företag ikraft, att skriftligen dokumentera sin prissÀttning vid grÀnsöverskridande transaktioner inom en intressegemenskap. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och redogöra för vilka effekter dessa nya dokumentationsregler kan vÀntas fÄ för Skatteverket och de internationella företag som omfattas av reglerna. För att erhÄlla djupare kunskap om vilka effekter dokumentationskravet kommer att medföra valde vi att utföra intervjuer med tre skattekonsulter, en representant frÄn ett företag som berörs, en representant frÄn Skatteverket samt en representant frÄn Finansdepartementet.I nulÀget regleras internprissÀttningen för internationella företag genom armlÀngdsprincipen. Företagen Àr dÀrför redan nu skyldiga att kÀnna till om internprissÀttningen överensstÀmmer med denna princip, vilket i praktiken endast kan ske genom att en dokumentation upprÀttas. Uttryckliga dokumentationskrav medför dÀrför smÄ regelmÀssiga förÀndringar.Ingen lagstadgad skyldighet att upprÀtta dokumentation finns dock och mÄnga svenska företag har dÀrför inte nÄgon dokumentation för nÀrvarande.

Denna litteraturstudie gjordes i syfte att belysa vad som har betydelse för att ett lÀrande ska frÀmjas i skolan med diskussioner och samtal i fokus. Genom att studera tidigare forskning angÄende dialog i klassrummet syftade denna studie till att besvara konversationens betydelse för elevers lÀrande. I denna systematiska litteraturstudie kopplades ett sociokulturellt perspektiv in för att undersöka vad som har betydelse för att samtal ska vara till hjÀlp för elevers lÀrande. I resultatet kom flera olika faktorer fram som var frÀmjande för elevers lÀrande i samtal och diskussioner. Betydelsen av deliberativa samtal visades vara olika efter de studier som undersöktes, dÀr betydelsen visades vara antingen positiv eller resultatlös.

Syftet med vÄr studie var att undersöka i vilken utstrÀckning förskolepersonalen anser att de ger barn möjlighet till inflytande över sin vardag i förskolan. Arbetet syftade vidare till att synliggöra hur personalen arbetar för att barn ska bli delaktiga i verksamheten. Vi har genomfört en enkÀtundersökning med bÄde öppna och slutna frÄgor. EnkÀterna delades ut till fyra kommunala förskolor dÀr all personal som arbetar i barngruppen fick möjlighet att besvara enkÀterna. Resultatet visar att förskolepersonalen anser att de arbetar medvetet med att fÄ barnen delaktiga samt med att ge dem inflytande.

Den hÀr studien syftar till att belysa hur musiklÀrare som undervisar grupper med funktionsnedsatta elever, förhÄller sig till sin egen musikundervisning. För att nÀrma mig musiklÀrarnas olika förhÄllningssÀtt valde jag att anvÀnda den kvalitativa intervjun som forskningsmetod. Hanken och Johansens (1998) kategorier för den pedagogiska grundsynen hos en musiklÀrare utgör en stor del av de teoretiska utgÄngspunkterna för studien. Jag har bland annat jÀmfört och placerat in informanterna i Hanken och Johansens kategorier för att pÄ sÄ sÀtt fÄ fram en tydligare bild av informanternas undervisning.Resultatet visar tydligt att elevernas funktionsnedsÀttning inte pÄverkar mÄlet med informanternas undervisning. Det som skiljer musikundervisning för elever med funktionsnedsÀttning frÄn elever utan funktionsnedsÀttning Àr framförallt undervisningssÀttet och metoden.

Uppsatsens inledning börjar med att introducera lĂ€saren till arbetet med en presentation av Ă€mnet och varför det Ă€r av intresse samt en beskrivning av utbildningen för upplevelseproduktion. Vidare presenteras de teorier frĂ„n upplevelseproduktion som berör arbetet samt viktiga teoretiska delar om generationer, pedagogik och lĂ€rande samt Human Dynamics som ligger till bakgrund för arbetet.Syftet med arbetet Ă€r att kombinera teorier om upplevelsesamhĂ€llet och upplevelseproduktion med pedagogisk teori för att ta fram ett koncept för framtida lĂ€rande som Ă€r mer individanpassad och hĂ€nsynstagande till elever med sĂ€rskilda behov.För att kunna svara pĂ„ de framtagna forskarfrĂ„gorna:?Vilka teorier om upplevelsesamhĂ€llet och upplevelseproduktion kan appliceras pĂ„ individanpassat lĂ€rande??Hur kan detta kombineras med pedagogisk teori och tillsammans stĂ€rka ett individanpassat framtida lĂ€rande?? har det genomförts en litteraturstudie och vidare en konceptutveckling.Studien har genomförts för att visa att det finns likheter mellan teorier frĂ„n upplevelseproduktion och pedagogiska teorier. En kombination av dessa teorier kan underlĂ€tta lĂ€randeprocessen inom skolan. Även organisationer eller projekt som till exempel Framtidens lĂ€rande kan utvecklas med hjĂ€lp av nya kunskaper de inte redan besitter om lĂ€rande..

I förskolan Àr det viktigt att det som planeras och genomförs i verksamheten utvÀrderas i förhÄllande till uppsatta mÄl i lÀroplanen (LÀroplanen för förskolan 1998). Med detta som utgÄngspunkt sÄ Àr syftet med detta arbete att studera nÄgra pedagogers syn pÄ utvÀrderingens syfte i förskolan, hur de anvÀnder sig av densamma ? samt att fÄ en uppfattning av hur utvÀrderingens upplÀgg ser ut. Förskolan har pÄ nÄgra decennier gÄtt frÄn planeringstÀnkandet till utvÀrderingstÀnkandet. NÀr en utvÀrdering sker gÄr man tillbaka för att se hur nÄgot gÄtt.

Syftet Àr att undersöka hur pedagogernas faktiska arbetssituation ser ut under den pedagogiskamÄltiden i förskolan dÄ Falu Kommun ser den pedagogiska mÄltiden som en kostnadsfrÄgamedan BorlÀnge Kommun ser pedagogerna som viktiga förebilder för barnen under mÄltiden.Vilken Àr pedagogernas arbetssituation i samband med den pedagogiska mÄltiden? Vilka direktivföljer pedagogerna i arbetssituationen under mÄltiden?Resultatet visar, genom observationer och intervjuer, att den faktiska mÄltidssituationen Àr enkomplex arbetssituation för pedagogerna dÄ den bÄde innebÀr pedagogiska moment somsprÄkutveckling, socialisering och hur man för sig vid matbordet samt praktiska moment somberör vÄrd och omsorg. Dessutom ska pedagogerna Àta sjÀlva och se till att de fÄr i sig mat pÄ ettsÄdant sÀtt att de orkar arbeta resten av dagen. Direktiven som följs Àr vaga. Den pedagogiskadelen hÀmtar pedagogerna frÄn förskolans styrdokument LÀroplanen för förskolan, Lpfö98, mende praktiska förvÀntas ske av sig sjÀlv.Genom analys av resultatet drar vi slutsatsen att den pedagogiska mÄltiden förvisso Àr en förmÄnom man enbart ser till att pedagogerna fÄr mat att Àta utan att behöva betala för den men det Àrinte nÄgon mat eller nÄgon mÄltidsituation som pÄ nÄgot sett gynnar dem personligen.

I denna uppsats utreds hur Förintelsens under perioden 1957-2007 gestaltas i utvalda historielÀroböcker för gymnasiet. Tidsperioden har av strukturskÀl indelats i tre perioder med koppling till de för tiden rÄdande lÀroplanerna. Som metod har i studien anvÀnts en pedagogisk textanalys vilken gÄr ut pÄ att man tittar pÄ urval, stil och förklaringar i lÀroböckerna som sedan kopplats till bakgrundsbilden, som i denna studie bestÄr av lÀroplanerna och den tidigare forskningen pÄ omrÄdet. Studien börjar med att ge en bakgrundsbeskrivning till de olika lÀroplanerna och dÀrefter förflyttas fokus till vad som stÄr i de olika lÀroböckerna. DÀrefter övergÄr studien till att se hur resultatet frÄn de olika lÀroböckerna förhÄller sig i jÀmförelse med vad lÀroplanerna anser man bör frÀmja samt vad tidigare forskning ansett som centrala vid förstÄelsen av Förintelsen.

Följande studie undersöker hur grundskolan bemöter elever med diagnosen Autism Spectrum Disorder (ASD). HÀr visas det vilka möjligheter det kan finnas för barnet med autism att bli rumsligt inkluderade i skolans verksamhet. Perspektivet Àr utifrÄn sju pedagogers erfarenheter och synsÀtt pÄ inkluderingen av elever med autism. TvÄ av pedagogerna har elever med autism inkluderade i klasserna medan pedagogerna i tvÄ andra verksamheter arbetar utifrÄn sÀrskilda undervisningsgrupper som Àr knutna till skolan. Undersökningen fokuserar pÄ pedagogernas erfarenheter av och synsÀtt pÄ tvÄ olika typer av inkludering, pedagogisk respektive social inkludering.

Hovdala slott ligger mjukt inbĂ€ddat i en sĂ€nka vid GöingeĂ„sen och nĂ€ra Finjasjön, ungefĂ€r 7 km söder om HĂ€ssleholm i SkĂ„ne. GĂ„rden som har anor frĂ„n medeltiden, Ă€gs idag av Statens fastighetsverk, medan HĂ€ssleholms kommun har hand om drift och skötsel. 1947 blev det byggnadsminnesförklarat och fungerar idag som rekreationsomrĂ„de för allmĂ€nheten. MĂ„let med detta arbete Ă€r att presentera ett gestaltningsförslag till inre borggĂ„rden, med syftet att levandegöra och tillföra mervĂ€rde, utan att förstöra de befintliga vĂ€rdena. Ödmjukhet inför den enkla och rofyllda miljön har varit viktig.

Palliativ vÄrd Àr en aktiv helhetsvÄrd för patienter med obotlig sjukdom som innebÀr en begrÀnsad överlevnad. Palliativ vÄrd bedrivs idag bÄde inom hemsjukvÄrd och slutenvÄrd. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta i dubbla dokumentationssystem, för överrapportering av patienter i behov av palliativ vÄrd. Studien Àr genomförd som en intervjustudie med kvalitativ ansats. Tre sjuksköterskor inom distriktsvÄrd och fem sjuksköterskor verksamma inom palliativ slutenvÄrd i norra Sverige har intervjuats.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur sex stycken förskollÀrare arbetar med taluppfattning i det dagliga arbetet och hur de dokumenterar arbetet för att synliggöra barnens lÀrande. Som metod valde vi kvalitativa intervjuer, som liknar ett vanligt samtal, men med skillnaden att detta samtal har ett bestÀmt fokus.Resultatet visar att förskollÀrarna arbetar med tal och siffror tillsammans med barnen under förskolans alla dagar och timmar i veckan och i vardagliga situationer som uppstÄr, exempel vid dukning till lunch. TvÄ förskollÀrare vi intervjuat har pÄ sin förskola en speciell dag i veckan som de enbart arbetar med matematik för att det ska bli tydligt för barnen. De intervjuade förskollÀrarna sÀger att arbetet med tal kommer in genom sÄnger, ramsor och böcker för att utveckla barns taluppfattning. Barnens lÀrande dokumenteras genom fotografier, filminspelningar och barnintervjuer.