Utifr?n den kvalitativa metoden behandlar studien f?rskoll?rares och specialpedagogers olika uppfattningar samt erfarenheter av psykisk oh?lsa inom f?rskoleverksamheten. Fem f?rskoll?rare och tre specialpedagoger har intervjuats. Fr?gor som hur de enskilda professionerna uppfattar och identifierar psykisk oh?lsa bland barn mellan ett och fem ?r ?r centrala f?r studien tillsammans med hur ett f?rebyggande och h?lsofr?mjande arbete praktiseras inom f?rskolan. Den specialpedagogiska teorin samt det salutogena perspektivet har varit betydelsefullt f?r studien d? resultatet har tolkats utifr?n dessa.

Vi har bÄda stött pÄ dokumentation under vÄr verksamhetsförlagda tid, men vi har inte riktigt förstÄtt vilken betydelse denna kan ha för verksamheten. UtifrÄn vÄr gemensamma nyfikenhet om vad förskollÀrare dokumenterar och framförallt varför, har detta sedan blivit utgÄngspunkten för vÄrt examensarbete. Syftet med vÄr undersökning har sedan varit att ta del av respondenternas erfarenheter och tankar kring dokumentation. Vi ville veta hur de ser pÄ dokumentation och vilken betydelse den har för dem. UtifrÄn vÄra frÄgestÀllningar ville vi ta reda pÄ vad och varför förskollÀrarna dokumenterade samt hur de gick tillvÀga vid en dokumentation. Vi valde att utföra vÄr undersökning pÄ tre förskolor i Malmö och i Svedala kommun. Vi anvÀnde den kvalitativa intervjun som metod dÄ vi intervjuade fyra förskollÀrare.

The overall purpose of this study is to examine how preschool teachers make use of digital tools in correlation with pedagogical documentation. More specifically, the purpose is to interview preschool teachers about their ideas and their use of the digital tool Förskoleappen to record and document childrens learningprocesses. The purpose will be answered with help from the following questions: In what way do preschool teachers use Förskoleappen in pedagogical documentation? What ideas and views do preschool teachers have about digital technology in general and Förskoleappen in particular? In order to find the answers to our questions we carried out a qualitative study in the form of interviews with six preschool teachers from two different preschools. We have used the designtheoretical perspective as our theoretical frame.

NÀr kommunerna övertog utbildningsansvaret för förskola och skola pÄ 90-talet uppmuntrades ocksÄ förekomsten av lokal utveckling och mÄngfald och det var vid denna tidpunkt som ansvaret för kvalitetsutveckling av verksamheterna sköts Ànnu lÀngre ut till att slutligen landa helt och hÄllet pÄ rektorer och lÀrare. I samband med detta ökade krav pÄ förskolans pedagoger och i samband med att förskolan fick en egen lÀroplan kom pedagogisk dokumentation att bli ett viktigt arbetsredskap för att följa barnens lÀrande och utveckling. Pedagogisk dokumentation har kommit att bli ett arbetsredskap som de allra flesta förskoleverksamheter anvÀnder sig av idag för att möjliggöra att detta krav blir till en realitet. Arbetsredskapet Àr dock ett vÀldigt brett begrepp som inbegriper flera olika verktyg som Àr anvÀndbara för att frÀmja kvalitet och utveckling i förskolans verksamhet. Fokus för denna magisteruppsats har varit att undersöka vilka metoder inom pedagogisk dokumentation som förskolans pedagoger anvÀnder sig av för att frÀmja kvalitetsutveckling, samt att undersöka om pedagogerna bedömer att nÄgra verktyg Àr mer frÀmjande Àn andra för förskolans utvecklingsarbete.Med hjÀlp av webbenkÀter har ett informationsunderlag kunnat samlas in via yrkesverksamma pedagoger i förskolan.

Eriksson, Angelica & Zackrisson, Stina (2014), Dokumentation i förskolan, Examensarbete i didaktik. FörskollÀrarprogrammet. Akademin för utbildning och ekonomi. Högskolan i GÀvle. SammanfattningI förskolans styrdokument LÀroplan för förskolan (Skolverket, 2010) stÄr det att i uppdraget som förskollÀrare ingÄr det att kontinuerligt och systematiskt dokumentera verksamheten för att den ska utvÀrderas, utvecklas och kvaliteten vara god. ?Syftet med utvÀrdering Àr att fÄ kunskap om hur förskolans kvalité, d.v.s.

Syftet med denna litteraturöversikt har varit att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av systematisk dokumentation. Specifika frÄgestÀllningar var hur omvÄrdnadskvaliteten pÄverkas av systematisk dokumentation sett ur ett patient- och sjuksköterskeperspektiv. I uppsatsen ingÄr Àven den specifika frÄgestÀllningen om vilka fördelar och nackdelar det finns mellan pappers- och elektronisk dokumentation. Studiens resultat baseras pÄ 16 vetenskapliga artiklar. Analysen resulterade i huvudfynden att systematisk dokumentation ökar patientsÀkerheten, ökar antalet interventioner, ökar dokumentationskvaliteten, underlÀttar det dagliga arbetet, att ett analytiskt tÀnkande ger en ny syn pÄ omvÄrdnaden, att elektronisk dokumentation ökar tillgÀngligheten, pÄverkar kommunikationen och underlÀttar det dagliga arbetet.

Rapporten innehÄller en presentation av aspekter som Àr viktiga för att minimal dokumentation kontinuerligt ska framstÀllas under system- utvecklingsfasen, aspekter som Àr primÀra för att minimal dokumentation ska bibehÄllas korrekt under systemförvaltningsfasen, samt hur förvaltning av minimal dokumentation kan förenklas. Dessutom innehÄller rapporten ett förslag till vad minimal dokumentation Àr.Det som framkommer i rapporten Àr att det Àr viktigt att en verksamhet har policies som stÀller krav pÄ kontinuerlig framstÀllning av minimal dokumentation under systemutvecklingsfasen, samt pÄ att minimal dokumentation ska bibehÄllas korrekt under systemförvaltningsfasen. Dessutom ska planer framstÀllas som beskriver samtliga dokumentations- aktiviteter, och en metod ska anvÀndas som stödjer dokumentation under systemutvecklingsfasen och systemförvaltningsfasen. Att förvaltning av dokumentation kan förenklas vid anvÀndning av ett datoriserat dokumenthanteringssystem, framkommer ocksÄ. Rapporten avslutas med en allmÀn diskussion om arbetet, och ett förslag till hur en verksamhet kan gÄ tillvÀga för att minimal dokumentation ska utvecklas och förvaltas..

Studiens syfte Àr att undersöka om det finns en normerande och styrande funktion i den Reggio Emiliainspirerade förskoleverksamheten som den implementeras i Sverige. Genom intervjuer med fyra pedagogistor undersöks hur bilden av barnet och dess lÀrande tar sig uttryck pÄ de olika förskoleenheterna, framförallt nÀr det gÀller de för Reggio Emiliafilosofin vÀsentliga begreppen att följa barnens intresse, pedagogisk dokumentation, miljön som den tredje pedagogen och det kompetenta barnet. Resultaten visar att den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken genom projektarbeten och pedagogisk dokumentation leder in barnens kunskapande i givna ramar och omdirigerar vissa av barnens egna viktiga frÄgor. Resultaten visar ocksÄ att den pedagogiska miljön har en starkt styrande funktion dÀr bara vissa aspekter av lÀrandet uppmuntras och att den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken vÀrjer sig för begrepp som omsorg, anknytning och behov. IstÀllet konstitueras en normerande bild av det önskvÀrda barnet som en naturvetenskaplig forskare.

Studiens syfte a?r att ta del av fo?rskolla?rares tankar om vad som ha?nder na?r en ny potentiell resurs kommer in i fo?rskolan. iPad a?r na?got som nyligen gjort intra?de i fo?rskolan och det a?r iPad som potentiell resurs som denna studie handlar om. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med sju fo?rskolla?rare som alla pa? na?got sa?tt jobbar med iPads i sin verksamhet.

De barn som inte f?ljer f?rskolans sociala normer hamnar utanf?r och riskerar att bli bed?mda som avvikande. V?rt syfte med denna studie ?r att kartl?gga hur tidigare forskning f?rst?r sociala normer och hur pedagogers makt p?verkar sociala normer i f?rskoleverksamhet. Vad som anses vara ett avvikande beteende enligt f?rskolare i tidigare forskning.

Syftet med min studie a?r att underso?ka hur pedagoger fo?rha?ller sig till informations-­? och kommunikationsteknologi (IKT) i fo?rskolan. I denna studie har kvalitativ intervju anva?nts som metod. Min empiri besta?r utav intervjuer med tio pedagoger pa? tva? olika fo?rskolor i so?dra Ska?ne. Resultatet av min studie visar att pedagogerna anser att IKT a?r ett hja?lpmedel i barns utforskande och la?rande.

Purpose: The purpose of this paper is to highlight three preschool teachers and three child nurses? views on the educational work tool pedagogical documentation and Reggio Emilia educational philosophy, often associated with pedagogical documentation. Preschool teachers and child nurses? are all employees under the same pre-school director, and works on three preschools located in the same area. The purpose of the selection of respondents is based on highlighting how far the staff describes the concept of educational documentation, and pedagogy of Reggio Emilia, and how far their statements are consistent with each other or not.Questions: The thesis is based on three questions;How does preschool teachers and child nurses? describe pedagogical documentation?How does preschool teachers and child nurses? describe the Reggio Emilia pedagogical philosophy?If there are differences between the preschool teachers and child nurses?, what could these mean for the pedagogical documentation in preschool?Method: The study is based on empirical data collected through qualitative interviews.

F?ljande studie tar utg?ngspunkt i hur f?rskolan dagligen pr?glas av konflikter mellan barnen. ?L?roplanen f?r f?rskolan? (Lpf?18, 2018) skriver fram hur uppdraget f?r f?rskoll?rare utg?rs av att st?dja barn i att utveckla f?rm?ga att hantera konflikter, samt bidra till att barn skapar f?rst?else och respekt f?r varandra. Syftet med studien ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar av arbetet med att l?ra barn hantera konflikter, samt deras uppfattningar om konflikters betydelse f?r barns utveckling. De fr?gest?llningar som studien utg?r ifr?n ?r f?ljande: Hur ser f?rskoll?rare p? sitt arbete med att l?ra barn hantera konflikter i f?rskolan? Vad har f?rskoll?rare f?r uppfattningar om konflikters betydelse f?r barns utveckling? Studien tar utg?ngspunkt i en fenomenografisk forskningsinriktning d?r intervjuer som metod ligger till grund f?r den insamlade empirin.

I uppsatsen intervjuas: samordnare, metodutvecklare och boendestödjare om sin syn pÄ social dokumentation och om hur arbetet gÄr till pÄ deras arbetsplats. Social dokumentation handlar om att dokumentera vid handlÀggning och vid genomförande inom verksamheter styrda enligt SoL, LSS, LVU och LVM. Uppsatsens syfte Àr att visa pÄ olika sÀtt att se pÄ den sociala dokumentationen inom fÀltet boendestöd och att exemplifiera vad social dokumentation kan vara. Resultatet visar att social dokumentation sker i ett sammanhang och variationen mellan olika boendestöd Àr stor. Uppsatsen exemplifierar olika aspekter av dokumentationen genom att beskriva dokumentationen med beslut, genomförandeplan, uppföljning av insats, förbÀttringsÄtgÀrder och visa pÄ den sociala dokumentationens potential..

This study deals with pedagogical documentation. With a revised preschool curriculum,where this is a crucial aid for illustrating the learning process of children and educators, aswell as demonstrating the activities of the school, it is of the utmost relevance to further explorethis notion. The study focuses on a single municipality and explores the various ways inwhich its preschools do in reality deal with this issue in correlation with the actual visions andgoals set by that municipality. Through a series of qualitative interviews with educators aswell as with the municipality Head of Education, this study outlines how educational documentationis in fact applied in the schools in question. The gathered data has been interpretedwith a power perspective as well as with a sociocultural perspective in mind.