Cronqvist, Lina och Elmas, Sibel (2013) Barns delaktighet i förskolans pedagogiska dokumentation Malmö högskola, Fakulteten för LÀrande och SamhÀlle. Syftet med denna studie Àr att undersöka den pedagogiska dokumentationsprocessen ur ett delaktighetsperspektiv. LÀroplanen för förskolan (Lpfö98 rev.10:9) poÀngterar att ?verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förstÄelse för sig sjÀlva och sin omvÀrld (?). Den ska utgÄ ifrÄn barnens erfarenheter, intressen, behov och Äsikter?.

Syftet med denna studie Àr att vidga förstÄelse för hur yrkesverksamma vid en Reggio Emilia-inspirerad förskola anvÀnder sig av ett reflekterande arbetssÀtt. Reflektion framhÄlls som en möjlighet till ett riktat och strukturerat fokus för tÀnkande gentemot lÀrande. Den pedagogiska dokumentationen benÀmns som ett gemensamt reflektionsunderlag för att synliggöra, problematisera och granska den pedagogiska verksamheten i riktning mot barns utveckling och lÀrande. Denna etnografiska studie genomfördes vid en Reggio Emilia-inspirerad förskola i Sverige. Deltagande observationer, informella intervjuer och formell intervju ingÄr i det kvalitativa arbetet.

The purpose of this thesis is to find how to work with pedagogical documentation with the aesthetic subjects of dance, music and visual arts. The study also aims to investigate how teachers themselves believe that documentation of these subjects make visible the children?s learning processes. Also to explore if there are any differences in how teachers document the various subjects, and if so, how they can learn from each other to develop the work with pedagogical documentation. I have chosen to use qualitative interviews with a selection of three pre-school teachers who have been working with either dance, music or visual arts.

Abstrakt Jacobsson, Liselott & Thiborg, Jenny (2012) Faktorer som bidrar till anvÀndningen av pedagogisk handledning En studie av tvÄ stadsdelar (Contributing factors for the use of guidance A study of two districts) Specialpedagogik Skolutveckling och ledarskap LÀrande och samhÀlle Malmö högskola Vilka faktorer bidrar till anvÀndning av pedagogisk handledning i skolor? Syftet med vÄrt arbete Àr att studera tvÄ stadsdelar med olika förutsÀttningar för att utröna faktorer som bidrar till den pedagogiska handledningens anvÀndande. Den teoretiska referensram vi anvÀnt oss av Àr systemteorin. Vi valde en kvalitativ datainsamling och utförde 12 halvstrukturerade intervjuer med rektorer och pedagoger. Informanterna har alla erfarenhet av pedagogisk handledning i nÄgon form.

Digital teknologi ?r ett omtalat ?mne i f?rskolan och 2024 f?rv?ntas en reviderad l?roplan f?r f?rskolan publiceras med syfte att g?ra f?rskolan sk?rmfri. Detta kan skapa funderingar eftersom det var vid den tidigare revideringen f?r knappt sex ?r sedan som digitalisering i f?rskolan implementerades. Den nya revideringen ?r baserad p? forskningsresultat fr?n det neurovetenskapliga f?ltet som visar negativa effekter p? barns utveckling kopplat till sk?rmanv?ndning.

Den hÀr undersökningen har sin grund i den pedagogiska dokumentation som samlat in vid ett tidigare estetiskt projektarbete, i kursen Förskoledidaktik med inriktning mot etik och estetik, hösten 2011, vid Stockholms universitet. Arbetet utfördes pÄ en smÄbarnsavdelning vid en förskola i en av Stockholms norra förorter. Syftet med den hÀr undersökningen var att synliggöra vad det var för meningsskapande som visade sig nÀr de allra yngsta barnen pÄ eget initiativ anvÀnde sig av fotografierna i pedagogisk dokumentation. UtifrÄn ett rikt kvalitativt material har en systematisk genomgÄng skett av fÀltdagbok, stillbilder och videofilmer varefter avgrÀnsning skett till att endast undersöka Fredriks tio meningsskapande möten som visade hur han pÄ eget initiativ anvÀnde sig av fotografierna i pedagogisk dokumentation. Det var framförallt de möten som benÀmns (i) Barninitierad dialog utifrÄn fotografi och (ii) Fotografierna lockar barnen till samma görande som den visualiserat beskriver, som Fredrik anvÀnde sig av dÄ han ville skapa sig mening.

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur barns matematiska lÀrande dokumenteras pÄ en förskola med matematikprofil och analysera hur lÀrarna tÀnker kring dokumentationens betydelse för verksamheten.Teori: Denna studie belyser tvÄ olika inriktningar och förhÄllningssÀtt till dokumentation av barns lÀrande; det Reggio Emiliainspirerade arbetssÀttet och utvecklingspedagogiken.Metod: En kombination av tvÄ olika datainsamlingsmetoder anvÀnds. Intervjuer med berörda lÀrare kompletteras med analys av matematikförskolans befintliga dokumentation.Resultat: Studien visar att den dokumentation man gör pÄ matematikförskolan frÀmst Àr fokuserad pÄ att synliggöra verksamhetens innehÄll och det matematiska lÀrande som barnen har utvecklat. Det framkommer att fÀrdigheter dokumenteras i högre grad Àn lÀrprocesser och problemlösning i grupp. Genom analys av förskolans dokumentationer och lÀrarnas intervjusvar konstateras att den undersökta förskolans lÀrare stÄr nÀrmare den utvecklingpedagogiska ansatsen Àn det Reggio Emiliainspirerade arbetet. Resultatet visar att lÀrarna har ett tydligt mÄl med vilken matematik de vill att barnen skall fÄ möjlighet att utveckla pÄ förskolan och dokumentationen visar pÄ det lÀrande som barnen har tillÀgnat sig.

Individer med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) kÀmpar varje dag att undvika andfÄddhet och andnöd. Syftet med denna litteraturstudie Àr att undersöka kroniskt obstruktiva lungsjuka patienters upplevelse av livskvalitet, med sÀrskilt fokus pÄ andfÄddhet och social isolering. Metodavsnittet beskrivs genom Goodmans sju steg (1996). Resultatet presenteras i fyra huvudteman: AndfÄddhet och andnöd, livskvalitet och det dagliga livet, social isolering och miljön och stigmatisering och samhÀllet. I resultatet framkommer det att andfÄddhet Àr det mest besvÀrande symtomen, vÀdret och miljön pÄverkar individernas förmÄga att röra sig utomhus.

I denna studie unders?ktes hur matematikundervisning med yngre barn utf?rs och vilka olikaartefakter som barnen v?ljer. Enligt l?roplan f?r f?rskolan, Lpf? 18, ska f?rskolan skapam?jligheter f?r barnen att m?ta s?v?l planerad som spontan matematikundervisning. Det tarsin utg?ngspunkt i barnens tidigare erfarenheter och intressen (Skolverket, 2018).

The aim of this project was to change the way cutting techniques are being taught. I wished to try a method which I believed to enhance my studentsÂŽ participation and understanding of their education. My purpose was to reduce the gap between theory and practice. After conducting a learning style test I found that most of them considered the best way for them to learn was by combining practice with dialogue and reflection of the tasks being done. That is why we tried to start working with the practical elements rather than traditionally starting with the theoretical aspects, while carefully intertwining terms and language of the trade into the education.

Dahlgren Karin och Nilsson Anna-Karin (2011) Dokumentation i förskolan. LĂ€rarutbildningen Malmö Högskola. Vi har valt dokumentation i förskolan som Ă€mne för vĂ„rt examensarbete dĂ„ vi menar att det Ă€r ett bra redskap för vĂ„rt arbete i förskolan. Dokumentation kan anvĂ€ndas för att följa upp, utvĂ€rdera och utveckla verksamheten. Ämnet har Ă€ven aktualiserats i och med den reviderade lĂ€roplanen för förskolan som fastslĂ„r att ?förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras? (Lpfö 98 reviderad 2010:14) I lĂ€roplanen har ocksĂ„ förskollĂ€rarnas ansvar för dokumentation förtydligats.

Persson, C & Toroczkay, L. Sjuksköterskors uppfattning av begreppet dokumen-tation. En intervjustudie. Examensarbete i OmvÄrdnadsvetenskap 10 poÀng. Malmö högskola: HÀlsa och SamhÀlle, Enheten för OmvÄrdnad, 2007. Författarna Àr sjuksköterskor med drygt 20 Ärs egen erfarenhet av dokumentation.

I denna uppsats undersöker jag om Reggio Emilia filosofin utgör en inspirationskÀlla bland pedagoger pÄ svenska traditionella förskolor. I en jÀmförande textanalys mellan förskolans lÀroplan och Reggio Emilias filosofi framkom att förskolans lÀroplan Àr inspirerad av denna filosofi, bland annat genom införandet av pedagogisk dokumentation. Jag har intervjuat fyra pedagoger frÄn fyra olika förskolor dÀr inspirationen av denna filosofi har varit av olika grad. Intervjuerna Àr gjorda i tvÄ mellanstora stÀder, de tre första i Norrland och den fjÀrde i östra Mellansverige. Samtliga förskolor stÄr i kontakt med ett utvecklingscenter för förskola som i sig inspireras av filosofin frÄn Reggio Emilia.

Syftet med denna studie Àr att bidra med kunskap och en diskussion om hur nÄgra pedagoger beskriver konstruktionen av utvecklingssamtal pÄ förskolan samt hur pedagogerna beskriver det innehÄll som de anser bör finnas med vid ett utvecklingssamtal. Studien har genomförts med utgÄngspunkt frÄn ett konstruktionistiskt perspektiv med hjÀlp av en mindre enkÀtundersökning samt en fördjupad intervjustudie dÀr svaren sedan har bearbetats kvalitativt. Bearbetning av materialet har gjorts genom att tolka innebörder och konstruera kategorier efter de svar som erhÄllits. Resultatet av studien visar att de deltagande pedagogerna anvÀnder sig av fortlöpande anteckningar under terminen, multimedia sÄsom Ipad och digitalkamera och pedagogisk dokumentation samt barnkonferens nÀr de förbereder sig inför ett utvecklingssamtal. Pedagogerna anser ocksÄ att de viktigaste delarna att ta upp vid ett utvecklingssamtal Àr barnets utveckling och lÀrande, information frÄn förÀldrar, förÀldrarnas tankar och önskemÄl samt barnets trivsel och trygghet pÄ förskolan. En viktig aspekt Àr relationen mellan förÀldrarna och pedagogerna dÀr bÄde denna studies respondenter och tidigare forskning Àr samstÀmmiga, en god relation Àr grunden till hur utvecklingssamtalet uppfattas. .

Studiens fr?gest?llningar och syfte ?r att ta reda p? hur f?rskoll?rare uppfattar och resonerar kring begreppet popul?rkultur, f?r att d?refter unders?ka om deras f?rst?else f?r begreppet har en koppling till huruvida de implementerar popul?rkultur i sitt pedagogiska arbete i f?rskolan. Studien utg?r fr?n ett sociokulturellt perspektiv d?r v?rt insamlade empiriska material bygger p? kvalitativa intervjuer. Den teknologiska utvecklingen har och forts?tter utvecklas i hastig takt fram?t och barn som v?xer upp idag m?ter sk?rmar och olika digitala medier i st?rre utstr?ckning j?mf?rt med barn fr?n tidigare generationer. I f?rskolans l?roplan (Skolverket, 2018) framg?r det tydligt att de som arbetar i f?rskolan ska ta vara p? barns intresse och nyfikenhet.