Syftet med uppsatsen var att undersöka hur nÄgra pedagoger upplever konflikter bland barn pÄ förskolan. Jag ville ocksÄ undersöka vad som ligger till grund för barnens konflikter och vilka metoder pedagogerna anvÀnder vid konflikthantering. Jag valde att anvÀnda mig av kvalitativa intervjuer med utbildade förskollÀrare i min studie för att finna svar pÄ mitt syfte och frÄgestÀllningar. Resultatet visade att det finns en samstÀmmighet mellan pedagogernas syn pÄ konflikthantering dÄ de Àr eniga om att konflikter bör tas tillvara pÄ för att barnen ska kunna dra lÀrdom av hanteringen av konflikten inför framtiden. Barnes konflikter handlar i största allmÀnhet om osÀmja i olika bemÀrkelser.

Syftet med vÄrt arbete Àr att synliggöra barn och pedagogers förestÀllningar kring vilken betydelse sagan, sagolÀsning och sagoberÀttandet har? Hur kan vi pÄ bÀsta sÀtt anvÀnda sagan i verksamheten? Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökningsmetod, dÀr vi undersökte tvÄ olika typer av sagosituationer. Det var en berÀttarsituation utan bok samt en sagolÀsningssituation frÄn bok. Vi ville ta reda pÄ vilka upplevelser barnen fÄr av sagan nÀr den berÀttas/lÀses frÄn bok. DÀrefter gjorde vi tre gruppintervjuer med barn.

Abstract Förskoleklass - lek, skola eller bÄde och? En studie av pedagogers syn pÄ förskoleklassen. Gabrielle Aldenhov och Mariana Rosvall Aldenhov, G och Rosvall, M (2009). Förskoleklass - lek, skola eller bÄde och? Pedagogers syn pÄ förskoleklassen. Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola. Det hÀr Àr en kvalitativ studie som Àr baserad pÄ intervjuer med tvÄ förskollÀrare, tvÄ lÀrare och en utvecklingssamordnare frÄn skolkontoret som har en förskollÀrarexamen i grunden och deras syn pÄ förskoleklassens verksamhet. Vi har valt att kalla vÄrt examensarbete för Förskoleklass - lek, skola eller bÄde och? Pedagogers syn pÄ förskoleklassen.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att undersöka pedagogers upplevelser av specialpedagogers handledning och vilka konsekvenser den ger barn och pedagoger i förskolan. Fokus för studien Àr specialpedagogens handledningssamtal med pedagoger i förskolan. Intresset riktas mot handledning som en förebyggande ÄtgÀrd för barn i behov av sÀrskilt stöd. Arbetet ger en övergripande bild av tidigare forskning kring handledning. Med hjÀlp av intervjuer ville vi undersöka av vilka anledningar, vilka förvÀntningar och vad konsekvenserna av den pedagogiska handledningen blev enligt pedagogerna sjÀlva.

Min förhoppning med den hÀr studien Àr att bidra till att sprida andra pedagogers erfarenheter av anvÀndningen av lÀrplattan i sin undervisning. Studiens syfte Àr att utifrÄn pedagogers erfarenheter beskriva lÀrplattans funktion i en verksamhet i trÀningsskolan. Jag undrar hur lÀrplattan anvÀnds i verksamheten, enligt pedagogerna? Vilken betydelse de menar att lÀrplattan har för lÀrande och undervisning i sin verksamhet? Samt hur lÀrplattan kan, utifrÄn pedagogernas erfarenheter, förstÄs som ett medierande verktyg?Som teoretisk grund anvÀnder jag ett sociokulturellt synsÀtt pÄ lÀrande. I studien anvÀnde jag en kvalitativ forskningsansats och halvstrukturerade intervjuer.

Pedagoger besitter mÄnga erfarenheter och kunskaper om barns olika lekformer. Det vi intresserat oss för Àr vilka tankar och erfarenheter pedagoger har pÄ barns rollek. Syftet med detta examensarbete Àr att fÄ en inblick i hur barn samspelar och kommunicerar med varandra och med vuxna i rollek. Vi vill Àven se om pedagoger engagerar sig, deltar och om rolleken anvÀnds som ett pedagogiskt verktyg i verksamheten. Vidare har vi intresserat oss för kommunikationen i rolleken mellan barn och mellan barn och pedagoger.

Syftet med uppsatsen var att studera om det var nÄgon skillnad hur hörselskadade barn upplever sin dag pÄ hörselfritids jÀmfört med de barn som gÄr individualintegrerat med hörande barn/kamrater i fritidsverksamhet. Avsikten var Àven att belysa vad pedagoger bör veta om man fÄr ett hörselskadat barn i fritidsverksamheten.Studien baserar sig dels pÄ en faktadel och dels pÄ kvalitativa intervjuer. De teoretiska utgÄngspunkter som har anvÀnts Àr rollteorin och symbolisk interaktionism. Intervjuerna har genomförts med sex barn som gÄr pÄ hörselfritids respektiveindividualintegrerat. Barnen var 7-8 Är gamla.Resultatet visar a/ Att hörselskadade barn som har bra kamratrelationer pÄ fritids lÀttare stÄr ut med olÀgenheter sÄsom buller, slammer och höga ljud.

LÀroplanen för förskolan (Lpfö:98) uppmuntrar pedagoger att ha ett temainriktat arbetssÀtt. Vi har valt att undersöka vad pedagoger och barn pÄ en förskola anser om att arbeta temainriktat. Vidare vill undersöka och ta reda pÄ vilka kvalitéer som frÀmjar och utvecklar barnens sociala utveckling i temaarbetet enligt pedagogerna och se vilka faktorer som Àr viktiga för att pedagogerna och barnen ska kunna arbeta framgÄngsrikt med tema pÄ en förskola. För att undersöka detta har vi gjort en kvalitativ undersökning, genom att intervjua barn och pedagoger pÄ en förskola. Vi har kommit fram till att barnen och pedagogerna tycker om att arbeta temainriktat.

Syftet med vÄr studie Àr att försöka synliggöra och jÀmföra pedagogers medvetenhet och yrkeserfarenhet kring deras instÀllning till matematik utifrÄn förskolans styrdokument, dÄ förskolan i dagarna stÄr inför en reviderad lÀroplan. För att kunna ge en beskrivning till vad pedagoger anser om matematikens roll i förskolan genomförde vi en enkÀtundersökning först som sedan utgjorde ett underlag för nÄgra semistrukturerade intervjuer. Urvalsgruppen bestod av förskollÀrare och barnskötare med olika lÄng tids erfarenhet av att arbeta i förskola. Efter att ha genomfört denna undersökning visar resultatet att lÀroplaner, yrkeserfarenhet och utbildning pÄverkar pedagogers syn pÄ matematikens betydelse i förskolan. AnmÀrkningsvÀrt var att det var de pedagoger med lÀngst erfarenhet av yrket som oftare vidhöll lÀroplanens betydelse. VÄr tolkning av det resultatet Àr att flera Är av praktiskt arbete i verksamheten leder till en större förstÄelse av vad mÄlen innebÀr praktiskt..

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att ta reda pÄ hur pedagoger i förskola och grundskola förhÄller sig till och arbetar med konflikthantering men ocksÄ fÄ en inblick i hur barns sociala kompetens utvecklas i och med deras möten och hantering med och av konflikter. Vi anvÀnde oss av tvÄ datainsamlingsmetoder; observationer och intervjuer. Studien genomfördes genom att observera pedagoger och barn under konflikter och hur situationerna utvecklade sig. Samt valde vi semistrukturerade intervjuer av fem utbildade pedagoger och en vikarie. I resultatet synliggörs det att i grundskolan finns en konfliktlösningsmodell som följs men pÄ förskolan sÄ gÄr pedagogerna pÄ tidigare erfarenheter samt improviserar beroende pÄ hur konflikten ser ut och vilka barn som Àr involverade.

Syftet med denna studie Àr att skapa en djupare förstÄelse kring pedagogers arbete med sprÄkutveckling och TAKK som metod. VÄrt syfte Àr Àven att undersöka nÀr och hur metoden anvÀnds och i hur stor utstrÀckning detta sker. Vi anvÀnder oss av det sociokulturella perspektivet och av variationsteorin för att analysera vÄrt material. Studiens resultat Àr grundade pÄ kvalitativa intervjuer tillsammans med en förskollÀrare, en barnskötare och en specialpedagog. VÄr studie genomfördes i tvÄ olika stÀder i södra SkÄne.

Sammanfattning Magnusson, Petra & Landin, Johanna (2013) Tre pedagogers syn pĂ„ leken i förskoleklassen. Malmö Högskola: LĂ€rarutbildningen Syftet med denna studie Ă€r att undersöka vad tre pedagoger i förskoleklass har för syn pĂ„ leken och lekens betydelse. FrĂ„gestĂ€llningarna som vi i studien utgĂ„r ifrĂ„n Ă€r följande: Vilken syn har tre pedagoger pĂ„ lek och lekens betydelse i förskoleklassen? Är pedagogerna sjĂ€lva involverade i leken och pĂ„ vilket/vilka sĂ€tt i sĂ„ fall? Arbetar pedagogerna utefter nĂ„gon speciell lekteori? Vi har gjort en kvalitativ undersökning dĂ€r vi intervjuat och observerat tre olika pedagoger i olika Ă„ldrar och med olika utbildningsbakgrunder. Vi anvĂ€nde oss utav ljudinspelning pĂ„ tvĂ„ utav intervjuerna och penna och papper pĂ„ den tredje som hjĂ€lpmedel för att memorera vad som sades.

En kvalitativ studie av pedagogers uppfattningarom arbetet med att integrera asylbarn i förskolan.

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur och om pedagoger anser att de arbetar med lek i förskolan. VÄra huvudfrÄgor var: Hur anser pedagogerna att de arbetar med lek i förskolan? Vilken betydelse har lek för barns lÀrande? Vi gjorde en kvalitativ undersökning dÀr vi intervjuade 12 olika pedagoger i olika Äldrar och av olika kön. Vi anvÀnde penna och papper som instrument för att dokumentera vad som sades. Vi belyser olika teorier om lek i förskolan av teoretiker som Fröbel, Piaget, Knutsdotter Olofsson, Lillemyr med flera. Vi valde att fördjupa oss i pedagogens roll i leken, skillnader mellan pojkar och flickors lek, definitioner av lek samt vad barnen lÀr sig genom lek. Slutsatsen av arbetet blev att pedagogerna anvÀnder sig av lek i sitt dagliga arbete pÄ förskolan.

Denna studie syftar till att undersöka pedagogers förhÄllningssÀtt till lÀroplanen. Avsikten Àr att studera hur lÀroplanen omsÀtts och pÄ vilket sÀtt den blir synlig i olika vardagshÀndelser. Forskningsstrategin Àr kvalitativ och dÀr har vi anvÀnt oss av intervjuer och observationer som datainsamlingsmetoder.Eftersom vi hade det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande som utgÄngspunkt i studien var det vissa begrepp som kom att stÀllas i fokus. Dessa var kommunikation, reflektion och samspel.Av resultatet framkom att pedagogerna i intervjustudien ofta utgick frÄn lÀroplanen ur ett sociokulturellt perspektiv nÀr de planerade. Dock tolkade vi det som att de förmodligen inte var medvetna om perspektivets innebörd.