Pedagogers syn pÄ pojkar och flickor, i enlighet mot de traditionella könsmönstren, har förÀndrats över tid. I dagens fritidshem ska flickor och pojkar ha samma möjligheter och lika rÀttigheter. Studiens syfte Àr att öka kunskapen kring fritidspedagogers syn pÄ de traditionella könsmönstren samt hur de bemöter flickor och pojkar utifrÄn dessa. FrÄgestÀllningen som Àr framtagen vill belysa om de traditionella könsmönstren pÄverkar fritidspedagogers syn pÄ flickor och pojkar samt om de arbetar för jÀmstÀlldhet mellan pojkar och flickor. I studien skildras Àven tidigare forskning som bland annat belyser pedagogers syn pÄ pojkar och flickor.

Abstract Sofie Johansson (2009). Konflikter i förskolemiljö, en studie om barns och pedagogers syn pÄ konflikter. Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö Högskola Syftet med studien Àr att fÄ en sÄ bra bild som möjligt av hur konflikter upplevs och hanteras av barn och pedagoger pÄ förskolan. I min undersökning utgÄr jag frÄn tidigare forskning om konflikt och konflikthantering och utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka Àr de vanligaste konfliktorsakerna i förskolemiljö? Hur resonerar barn och pedagoger kring konflikter och vilka strategier anvÀnder de för att lösa konflikter? Vilka kÀnslor kopplar barnen ihop med konfliktsituationer finns det skillnader mellan könen? För att besvara frÄgestÀllningarna har jag anvÀnds mig av kvalitativa forskningsmetoder sÄ som barn och pedagog intervjuer och observationer. Resultatet tyder pÄ att barn anvÀnder sig av följade strategier nÀr de hanterar konflikter: gÄr dÀr ifrÄn, hÀmtar en pedagog eller försöker lösa konflikten verbalt.

BAKGRUND: KrÀnkningar förekommer över allt i samhÀllet sÄ Àven i förskolan fast detinte borde förekomma. I Sverige finns det lagar och styrdokument som pedagoger i förskolanhar att rÀtta sig efter. Riktlinjerna i dessa beskriver det förhÄllningssÀtt förskolan skaföresprÄka. Barn blir pÄverkade av de pedagoger de möter och det Àr dÀrför av vikt att lyftafenomenet krÀnkning till diskussion och vidga kunskaperna.SYFTE: Syftet med studien Àr att undersöka förskollÀrares uppfattningar om krÀnkandehandlingar i förhÄllandet mellan pedagoger och barn.METOD: Fenomenografi Àr en kvalitativ forskningsansats som Àr lÀmplig att anvÀnda vidstudier dÀr man vill beskriva mÀnniskors uppfattningar. MÄlet Àr att se de intervjuadesuppfattningar av ett visst fenomen och kategorisera dessa.

Syftet Ă€r att undersöka och reflektera kring pedagogers sprĂ„k i arbetet med utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner, pedagoger emellan samt mellan pedagoger och förĂ€ldrar. Efter en litteraturgenomgĂ„ng som fokuserar diskurser, sprĂ„k och yrkessprĂ„k presenteras resultatet av sex kvalitativa, semistrukturerade intervjuer gjorda med pedagoger, yrkesverksamma i förskolan och grundskolan.Över etthundraĂ„ttio tusen pedagoger arbetar med barn och elever i Sverige. Har pedagoger i förskola och skola ett fungerande sprĂ„k? Finns behovet av ett yrkessprĂ„k? Ur specialpedagogiskt perspektiv beskrivs sprĂ„ket som ett viktigt redskap. Det har en avgörande roll för mĂ€nniskans förstĂ„else för vad som sker och för den roll hon fĂ„r i samspel med andra.

Studiens problemomrÄde behandlar konflikthantering mellan barn pÄ förskola och förskoleklass ur ett genusperspektiv. Syftet Àr att undersöka hur pedagoger som arbetar med 4-6-Äringar i förskola och förskoleklass hanterar och förhÄller sig till konflikter mellan barn ur ett genusperspektiv. Studien Àr en kvalitativ undersökning som bygger pÄ sex stycken lÀrarintervjuer med pedagoger som arbetar i förskola och förskoleklass. Studiens reslutat visar att pedagogerna arbetar med konflikthantering genom att försöka förmedla goda konflikthanteringsstrategier sÄ att barnen fÄr redskap att lösa sina konflikter sjÀlva. Pedagogerna Àr medvetna om att deras egna handlingar pÄverkar barnen, samtidigt som det framkommer att pedagogerna tror att de omedvetet bemöter barnens konflikter olika beroende pÄ om det var flickor eller pojkar inblandade..

I denna uppsats undersöker vi hur pedagoger resonerar kring val av arbetssÀtt vid lÀs- och skrivundervisning samt hur pedagoger resonerar om individualisering vid lÀs- och skrivundervisning. Vi har valt att genomföra kvalitativa intervjuer för att undersöka syftet. Undersökningen utgÄr frÄn sex pedagogers resonemang om sin lÀs- och skrivundervisning. Pedagoger som nÄgon gÄng har varit verksamma i en Ärskurs 1 har intervjuats. Det teoretiska perspektiv som vi har anvÀnt oss av i denna uppsats Àr det sociokulturella perspektivet.

Syftet med vĂ„r studie Ă€r att undersöka hur nĂ„gra pedagoger pĂ„ Åland arbetar med detsvenska sprĂ„ket hos barn med annat modersmĂ„l Ă€n svenska. Meningen Ă€r att fĂ„ kunskapom vilka arbetssĂ€tt pedagogerna anvĂ€nder sig av för att frĂ€mja det svenska sprĂ„ket ochvilka situationer de anser vara betydelsefulla för sprĂ„kutvecklingen. Studiengenomfördes med hjĂ€lp av halvstrukturerade intervjuer vilka dokumenterades med hjĂ€lpav ljudupptagning. De fyra pedagogerna arbetade som barnskötare ochbarntrĂ€dgĂ„rdslĂ€rare. UtgĂ„ngspunkten för analysen Ă€r det sociokulturella perspektivet.Resultatet visade att pedagogerna anvĂ€nde sig av rim, ramsor och sĂ„nger för attstimulera sprĂ„ket.

Ett uttryck som ofta trÀffas pÄ i skolvÀrlden Àr barn i behov av sÀrskilt stöd. Barnens svÄrigheter förklaras med att de Àr i behov av sÀrskilt stöd. Föreliggande studie syftar till att fÄ förstÄelse och kunskap om vilka barn skolpersonal i en kommun, anser vara i behov av sÀrskilt stöd. Studien avser att undersöka hur personal med olika yrkesbakgrunder frÄn förskoleklass till Är nio samt rektorer definierar och reflekterar kring begreppet sÀrskilda behov. MÄlgruppen bestÄr av pedagogisk personal frÄn förskoleklass till Är 9, samt rektorer.

Studiens syfte Àr att undersöka hur barn upplever naturvetenskapliga aktiviteter i förskolan samt att se hur pedagogerna frÀmjar arbetet och om detta arbete utförs medvetet. För att se mÀnniskors olika uppfattningar om naturvetenskap i förskolan anvÀnds fenomenografin som vetenskaplig ansats. Metoden som anvÀnds Àr kvalitativa intervjuer, dÀr bilder anvÀnds för att skapa en gemensam referensarm för barnen och enkÀter för pedagogerna. Barnen Àr övervÀgande positiva till de naturvetenskapliga aktiviteterna och motiverar eventuellt ointresse med faktorer som exempelvis kyla och trötthet. Pedagogerna arbetar pÄ mÄnga vis medvetet och frÀmjar naturvetenskapligt arbete i förskolan men utrymme för utveckling av detta arbete finns..

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur pedagoger arbetar för att barn i behov av sÀrskilt stöd ska kunna delta i pedagogisk dokumentation. Hur ser pedagoger pÄ sin egen roll i barnens lÀrande? Hur tÀnker de kring sin profession inom en del av ett kvalitetsarbete? Undersökningen bygger pÄ kvalitativa studier med halvstrukturerade intervjuer som metod, dÄ det inspireras av tematisk innehÄllsanalys. Intervjuerna genomförs med tvÄ barnskötare, tre förskollÀrare och en specialpedagog som arbetar pÄ förskolor i tvÄ olika kommuner, belÀgna i olika lÀn. Fokus ligger pÄ ett specialpedagogiskt perspektiv, dÀr studien har visat att pedagoger arbetar pÄ ett sÀtt som verkar för att barn i behov av sÀrskilt stöd ska kunna delta i pedagogisk dokumentation.

Syftet med detta arbete Àr att fÄ en djupare förstÄelse för hur pedagoger pÄ olika förskolor ser pÄ utomhuspedagogikens betydelse för barns lek och lÀrande. Det finns lika mÄnga sÀtt att arbeta med barn som det finns förskolor, dÀrför kan det vara intressant att fÄ ta del av olika sÀtt att se pÄ utomhuspedagogik och pÄ vilket sÀtt olika pedagoger arbetar..

Sammanfattning. Detta arbete behandlar fyra pedagogers och tolv barns tankar om rÀttvisa i förskolan. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med barn och pedagoger. Syftet var att undersöka hur dessa barn och pedagoger tÀnker om begreppet rÀttvisa. Vi har anvÀnt oss av Berglings teori om moralutveckling, Biesta som behandlar demokrati i utbildningen och Piagets teori om kognitiv utveckling. Vi har Àven tagit med senare forskning och studier som behandlar rÀttvisa, vÀrdepedagogik, demokrati samt relationsarbete för lÀrare.

Syftet med studien var att se hur pedagoger arbetar med flersprÄkiga barns sprÄkutveckling i svenska. UtifrÄn insamlat empiriskt material avsÄgs att besvara tre valda frÄgestÀllningar som behandlar lÀrandemiljön, pedagogernas resonemang kring sprÄkutveckling i sitt arbete samt deras strategier för sprÄkutveckling hos flersprÄkiga barn.För studien valdes det sociokulturella perspektivet som tolkningsverktyg. NÀr barnen gÄr till förskolan samspelar de med pedagoger och andra barn, lÀr och utvecklas i en social kontext dÀr sprÄket Àr ett viktigt verktyg. Ur det sociokulturella perspektivet sker lÀrande och utveckling i ett socialt sammanhang.Som metod anvÀndes intervjuer och observationer. Studien bygger pÄ sju intervjuer och tjugotre observationer.

Matematik finns överallt men trots det har vi genom studien fÄtt fram att ?det finns jÀttemycket luckor, att de inte förstÄr?.  Detta citat Àr hÀmtat ifrÄn en av vÄra intervjuer och speglar vÄrt resultat. Studien Àr kvalitativ och vi har intervjuat pedagoger samt lÄtit barn, i förskola och Ärskurs 1, utföra matematikuppgifter. I denna studie har vi fokuserat pÄ grunderna i matematik. Syftet med studien har varit att utröna kunskaper inom antalsuppfattning hos barn.

Syftet med den h?r kvalitativa studien ?r att unders?ka pedagogers uppfattningar om att anv?nda digitala verktyg i undervisningen inom de naturvetenskapliga ?mnena. Studien har en fenomenografisk utg?ngspunkt som fokuserar p? pedagogers uppfattningar. I studien intervjuades fyra pedagoger om deras uppfattningar om fenomenet att anv?nda digitala verktyg i undervisningen inom de naturvetenskapliga ?mnena i f?rskolan.