Examensarbetets övergripande syfte Àr att mot bakgrund av litteratur inom omrÄdet studera erfarna pedagogers förhÄllningssÀtt i barngrupper i allmÀnhet samt med barn som har svÄrigheter i samspelet med andra barn och vuxna i förskolan. Datainsamlingen har skett i form av en kvalitativ intervjustudie, dÀr sex pedagoger inom förskolan har deltagit. Dessa pedagoger har alla lÄng erfarenhet av arbete i barngrupper, och vi har varit angelÀgna om att nÄ pedagogernas erfarenheter av barns tidiga samspel och deras syn pÄ sin roll i detta samspel. Resultatet visar pÄ att pedagogerna i stor utstrÀckning anvÀnder sig av sin person i arbetet med barnen. Det visar ocksÄ pÄ vikten av att vara medveten om sitt förhÄllningssÀtt och lyhörd gentemot barnen, och att arbeta lÄngsiktigt.

Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger bemöter barn och elever ur ett genus- och jÀmstÀlldhetsperspektiv. Som metod anvÀnds observationer och intervjuer. Observationerna har utförts i tvÄ förskolor och i en förskoleklass. Vid varje enhet har tvÄ pedagoger intervjuats. Observationerna visar att det görs skillnad pÄ grund av kön, men det rÄder samtidigt skillnader mellan de observerade verksamheterna.

Denna uppsats handlar om hur pedagoger arbetar med flersprÄkiga barns inflytande i förskolan under samlingen. Barns inflytande handlar om att barn fÄr möjligheter att pÄverka i förskoleverksamheten. Syftet med denna studie Àr att belysa flersprÄkiga barns inflytande under samlingen i förskolan utifrÄn pedagogers uppfattning, samt belysa hur pedagoger kan stödja flersprÄkiga barns inflytande i förskolan. VÄr frÄgestÀllning lyder: Hur arbetar pedagogerna med flersprÄkiga barns inflytande under samlingen i förskolan?För att besvara studiens frÄgestÀllning har vi besökt fem olika förskolor inom en och samma kommun.

Under vÄra VFU perioder har vi stött pÄ elever som har svÄrt att klara sig i skolan pÄ grund av att de upplever svÄrigheter att koncentrera sig. Vi har sett att pedagoger tacklar dessa problem pÄ olika sÀtt och vi blev intresserade av att undersöka detta vidare i vÄr c-uppsats. I dagens skola och barnomsorg kÀmpar pedagoger och elever mot stÀndiga nedskÀrningar dÀr barngrupperna blir större och personalen minskar. I dessa stora barngrupper kommer ofta de elever som har svÄrt för sig i klÀm dÄ resurserna inte rÀcker till. I sÄ gott som varje barngrupp finns det elever som har problem med att hÄlla koncentrationen pÄ sin uppgift, sÀrskilt nÀr det Àr mÄnga barn i gruppen och det hela tiden rör sig runt omkring dem.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur pedagoger i en förskola och en grundskola arbetar med demokrati. Styrdokumenten beskriver tydligt att barn och elever ska ha möjlighet till att pÄverka och vara delaktiga i undervisningen och vi vill se hur pedagogerna arbetar för att skapa ett demokratiskt klimat. För att skapa oss en bild av demokratin i praktiken anvÀnder vi oss av kvalitativ metod dÄ vi intervjuar och observerar nÄgra pedagoger i en förskola och en grundskola. Vi kopplar samman tidigare forskning med vÄrt insamlade material för att fÄ fram ett resultat. VÄrt resultat visar att pedagogerna vill skapa ett demokratiskt klimat i sin verksamhet men de upplever en del svÄrigheter vilket pÄverkar barnens och elevernas delaktighet. Pedagogerna har överlag goda ambitioner med sitt demokratiska arbete Àven om det i den hÀr studien framkommer en del brister.    .

Examensarbetet inriktar sig pÄ att undersöka förestÀllningar och idéer om dagens mat- och motionsvanor. Syftet Àr att undersöka hur media med fokus pÄ Dagstidningar, LÀrarnas tidning och Socialstyrelsens rapporter talar om Àmnet barn med övervikt och barnfetma. Det gör jag med Helena Sandbergs avhandling, Medier & Fetma: En analys av vikt (2004) som utgÄngspunkt. HuvudfrÄgan Àr: Hur talas det i Dagstidningar, LÀrarnas tidning och Socialstyrelsens rapporter om barnfetma eller barn med övervikt? Jag har införskaffat material till undersökningen genom Mediearkivets, LÀrarnas tidnings och Socialstyrelsens hemsida.

Syftet med studien Àr att undersöka pedagogers genusarbete och jÀmstÀlldhetsarbete i fritidshemmet. FrÄgestÀllningarna Àr: Vilka mÄl med genusarbetet har pedagogerna? Hur arbetar  pedagogerna med det sociala beteendet utifrÄn könstillhörighet pÄ fritidshemmet? Detta Àr en kvalitativ studie som vill belysa begreppet genus och dess viktiga betydelse kring jÀmstÀlldsarbetet. Studien tar upp tre pedagogers syn och arbetssÀtt kring genus och jÀmstÀlldhetsarbete pÄ fritidshemmet, detta görs genom ostrukturerade enskilda intervjuer. Jag intervjuade tre pedagoger som arbetar pÄ ett fritidshem i utkanten av Stockholm.

Jag har i denna studie genomfört intervjuer med pedagoger kring hur deras förhÄllningssÀtt till anmÀlningsplikten Àr. AnmÀlningsplikten grundar sig i socialtjÀnstlagen och innebÀr att man i verksamheter som arbetar med barn ska anmÀla vid misstanke om att barnet far illa. Under mina intervjuer har jag anvÀnt mig av en vinjett dÀr jag beskrivit en situation kring en elev. Denna studie kommer handla om hur pedagogers misstankar om att en elev möjligen far illa kommer i uttryck, hur de hanterar dessa misstankar samt hur de reflekterar kring anmÀlningsplikten.I litteratur skrivs det ofta att pedagoger gÀrna kontaktar andra Àn socialnÀmnden i första hand nÀr anmÀlningsplikten blir aktuell. Det stÄr att de gÀrna kontaktar annan personal, förÀldrar eller har samtal med eleven i frÄga innan de kontaktar socialnÀmnden.

Det huvudsakliga syftet med den hÀr studien var att fÄ ta del av pedagogers syfte med naturvetenskaplig undervisning för grundskolans lÀgre Äldrar och undersöka hur deras syften motsvarar sturdokumenten. För att undersöka hur en grupp om sex pedagoger tÀnker och planerar kring naturvetenskap utförde jag sex intervjuer med fritidspedagoger, förskollÀrare och lÀrare. Resultatet visade att alla de tillfrÄgade pedagogerna hade klara syften som till en viss del motsvarar de mÄl som stÄr i kursplanen för de naturorienterande Àmnena och lÀroplanen, Lpo 94. Pedagogerna svarade vÀldigt lika varandra och det gav ett tydligt resultat av vad pedagogerna anser Àr det viktigaste som barn behöver lÀra sig inom naturvetenskap. De ansÄg att det viktigaste var att barnen förstod naturen som de möter runtomkring sig och att det fÄr kunskap som de kan knyta an till sin vardag.

I den hÀr uppsatsen har vi undersökt betydelsen av Grafisk AKK som verktyg för lÀrande. Syftet med vÄra kvalitativa intervjuer var att undersöka pedagogers olika arbetssÀtt, deras kunskap och anvÀndning av AKK. Vi ville ocksÄ undersöka om barnen kunde ÄterberÀtta en saga. Barn i en förskola och en förskoleklass fick lyssna pÄ en saga. En grupp fick lyssna pÄ sagan med stöd av bilder och den andra gruppen fick endast lyssna pÄ sagan. Resultatet i vÄr undersökning visar att pedagogerna som vi intervjuat har olika erfarenheter frÄn sitt arbete med barn och ett medvetet förhÄllningssÀtt i att arbeta med sprÄk.

Studiens syfte Àr att undersöka vilka möjligheter och hinder som förskollÀrare upplever i det tidiga, förebyggande arbetet med fokus pÄ barn som riskerar att utveckla ett problemskapande beteende. Syftet Àr ocksÄ att belysa nÀr pedagoger i förskolan upplever att barn Àr problemskapande. Studien Àr kvalitativ och grundar sig i en hermeneutisk-fenomenologisk forskningsansats vilket i denna studie innebÀr att tolka och sÀtta sig in i ett antal pedagogers upplevelser. Metoden som har anvÀnts Àr semistrukturerade intervjuer vilka har utförts med Ätta förskollÀrare pÄ fyra förskolor i tre olika kommuner i Mellansverige. För att tolka det empiriska materialet har von Wrights tolkning av Meads intersubjektivitetsteori anvÀnts i första hand.

Denna C-uppsats Àr en kvalitativ studie som handlar om fyra pedagogers uppfattningar av arbetet med flersprÄkiga barn och deras sprÄkutveckling. Studien bygger pÄ fyra enskilda djupintervjuer med pedagoger frÄn tre olika förskolor som syftar att belysa deras olika uppfattning kring hur deras förhÄllningssÀtt, attityder och arbetssÀtt ser ut gentemot flersprÄkiga barn samt hur de har utformat förskolemiljön för att den ska stimulera de flersprÄkiga barnens utveckling. Arbetet Àr baserat pÄ tvÄ frÄgestÀllningar: Hur uppfattar pedagogerna att de stimulerar barnens flersprÄkighet pÄ förskolan? samt PÄ vilka sÀtt kan pedagogernas uppfattningar av förhÄllningssÀtt och attityder med avseende pÄ flersprÄkighet relateras till deras uppfattningar av arbetssÀttet i förskolan?       I studien har pedagogerna delgett flera olika uppfattningar kring arbetet med flersprÄkighet och flersprÄkiga barn i förskolan. NÄgra ser det som ett spÀnnande och utmanande omrÄde att möta barn med olika sprÄkförutsÀttningar.

Syftet med studien Àr att undersöka vilket förhÄllningssÀtt pedagoger har till teknik samt hur deras förhÄllningssÀtt pÄverkar teknik som innehÄll i förskolan. Studien Àr Àven fokuserad pÄ vad pedagoger ser som hinder respektive möjligheter för att barn ska fÄ uppleva teknik i förskolan.Metoden Àr kvalitativa intervjuer med 10 pedagoger frÄn 8 olika förskolor.Resultatet visar pÄ en nyfikenhet till Àmnet men samtidigt en stor osÀkerhet om vad teknik egentligen innebÀr eftersom teknik inte synliggörs tillrÀckligt konkret i Lpfö 98 (Skolverket 2006), enligt pedagogerna. Pedagogernas brist pÄ kunskap och intresse ses som det största hindret för att kunna erbjuda teknik i förskolan, men Àven vilket material som erbjuds och hur det anvÀnds Àr ett hinder.I diskussionen uppmÀrksammas vikten av pedagogens roll som medforskare samt miljöns betydelse för att barn ska kunna utforska sin omvÀrld..

Detta examensarbete handlar om den icke-verbala kommunikationen mellan pedagogen och barnet i förskolan. Syftet med arbetet var att undersöka vilka uppfattningar och erfarenheter pedagoger har av den icke-verbala kommunikationen i samband med konfliktsituationer mellan den vuxne och ett barn. Avsikten var Àven att undersöka vad pedagogerna uppfattar som viktigt nÀr det gÀller icke-verbala signaler i konfliktsituationer, samt hur de anvÀnder eller skulle kunna anvÀnda sin kropp som ett redskap i dessa situationer.De teoretiska utgÄngspunkterna har drag av det socialpsykologiska perspektivet och delar av arbetet stöds pÄ Brodin och Hylanders tolkningar av Sterns teorier och texter om barns sjÀlvutveckling. Min undersökning gjordes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer. Fem pedagoger fördelat pÄ tvÄ kommuner intervjuades.

Bakgrund: Som blivande pedagoger kommer vi att arbeta med mĂ€nniskor och dĂ„ Ă€r det viktigt för oss att ha kunskap om hur kris och krishantering pĂ„verkar oss mĂ€nniskor. ÄmnesomrĂ„det Ă€r valt dĂ„ vi anser oss sjĂ€lva ha bristfĂ€llig kunskap inom omrĂ„det. Syfte: Syftet med arbetet Ă€r att undersöka hur pedagoger kan möta barn i kris vid dödsfall pĂ„ förskolor, samt att belysa pedagogers erfarenheter av krishantering. Syftet Ă€r Ă€ven att ge exempel pĂ„ hur man kan arbeta med krishantering vid dödsfall i förskolan. Problemprecisering: Hur kan pedagoger möta barn i kris vid dödsfall? Metod: Metoden som vi har anvĂ€nt Ă€r kvalitativa intervjuer.