Denna studie har som syfte att lyfta pedagogers och förskolechefers tankar om olika ÄldersammansÀttningar i förskolan och om de smÄ barnens lÀrande och utveckling i dessa. För att komma fram till ett resultat sÄ intervjuades pedagoger och förskolechefer pÄ tre olika förskolor med olika Äldersindelning; Äldershomogen, smÄbarnsavdelning samt utvidgad syskongrupp. Jag analyserade intervjusvaren och kom fram till att pedagogerna och förskolecheferna ansÄg att en blandning med barn frÄn ett- tvÄ Är möjligtvist var mest lÀmpligt för de smÄ barnen med tanke pÄ inskolning och trygghet. De motiv som finns bakom hur en förskola Àr Älderindelad blev synliga, och de som nÀmndes mest var hur organisationen med lokal, antal barn och pedagoger och förÀldrars nöjdhet, sÄg ut.  NÄgot som ocksÄ sÄgs som motiv var anpassning av material och aktiviteter, samlÀrande med Àldre barn och en lugn stÀmning som ger chans till trygghet för barnen.   .

Bakgrund: Den psykiatriska v?rden i Sverige har under historien genomg?tt stora f?r?ndringar. Historiskt har patienter med psykisk oh?lsa ofta hamnat inom fattigv?rden eller isolerade p? stora institutioner, till skillnad fr?n idag d? st?rre fokus ligger p? ?terh?mtning och personcentrerad v?rd. Tv?ngs?tg?rder inom psykiatrin inneb?r en inskr?nkning av patientens autonomi och regleras idag av lagar som bland annat lyfter fram r?ttss?kerhet och etik.

Syftet med min studie Àr att undersöka vad som sker i ett kooperativt lÀrande. Jag har initierat ett utvecklingsprojekt tillsammans med barn och pedagoger i en F-1klass. (förskoleklass och förstaklass integrerat). Under en femveckorsperiod har klassen arbetat med ett Àmnesöverskridande projekt som inkluderar Àmnena matematik, dans/musik, svenska, drama och bild. Pedagogerna har dokumenterat det som hÀnt med hjÀlp av film, foto och anteckningar. Tillsammans har vi haft fokus pÄ frÄgan; Vad hÀnder i ett kooperativt lÀrande? Det empiriska materialet bestÄr av intervjuer/samtal utifrÄn tre pedagogers och sju barns uppfattningar om kooperativt lÀrande. Resultatet visar att det Àr betydelsefullt att arbetet organiseras smÄskaligt.

Syftet med examensarbetet var att mot pedagogers praktiska erfarenheter och professionella praktik pröva olika teorier kring risk- och skyddsfaktorer vid utagerande och internaliserande beteendeproblem hos barn och unga samt beteendeproblemens koppling till lÀsförmÄga för att se hur teorierna fungerar i relation till praktiken. Studien Àr kvalitativ och datainsamlingsmetoder har varit semistrukturerade intervjuer och kompletterande enkÀter med sammanlagt tio informanter. Dataanalysen har inspirerats av en fenomenografisk metodansats i de första analysstegen. Resultatet visar bland annat att informanterna har erfarenheter och uppfattningar av att barns/elevers beteendeproblem dels kan handla om förmÄgor och fÀrdigheter hos individen sjÀlv, exempelvis bristande kommunikativ förmÄga eller svag sjÀlvkÀnsla, dels att faktorer i hemmiljön och/eller förskolan/skolan verkar hindrande för barnets/elevens utveckling och lÀrande. Framför allt visar materialet att lÀrarens relation till barnet/eleven och förÀldrarna har stor betydelse för utgÄngen av beteendet.

Syftet med studien Àr att genom analys av förskollÀrares berÀttelser beskriva hur barns sociala samspel och lek kan pÄverkas och utvecklas. Den empiriska studien baserar sig pÄ Ätta intervjuer med förskollÀrare som delat med sig av sina erfarenheter i sitt arbete med barns lek och sociala samspel.Den tidigare forskningen behandlar begreppen socialt samspel och lek. Vidare redovisas ocksÄ olika faktorer som kan pÄverka barns samspelsutveckling i lek. Vi valde att göra en kvalitativ studie med tematisk analys för att besvara vÄra frÄgestÀllningar. UtifrÄn ett specialpedagogiskt synsÀtt har vi valt att utgÄ frÄn tre teoretiska perspektiv, det kategoriska-, det relationella- och dilemmaperspektivet.Den tematiska analysen ledde fram till tre olika huvudteman.

BakgrundBakgrunden tar upp tidigare forskning och erfarenhetsbaserad kunskap om leken och miljöns betydelse i förskolan. Artikeln av Gmitrova, Podhajecka och Gmitrov (2009) tar upp rollekens betydelse för barnen och pedagogers förhÄllningssÀtt. Rönnermans teorier om utvecklingsarbete ligger till grund för undersökningen.SyfteVi vill undersöka hur barn och pedagoger pÄ en förskola responderar pÄ en förÀndring i en del av barnens lekmiljö.MetodUndersökningen Àr en aktionsforskning vilket innebÀr ett utvecklingsarbete av ett problem. Intervjuer med pedagoger och barn samt flera observationer har utförts för att fÄ fler perspektiv av förÀndringen. Intervjuerna har gjorts med tre pedagoger och Ätta barn i Äldrarna fyra till fem Är.

Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagogers förhÄllningssÀtt i samspelet mellan pedagog och elev pÄverkar elevernas engagemang och motivation. Vi vill genom studien skapa en möjlighet för alla som Àr verksamma inom skolan att se hur avgörande den vuxnes bemötande gentemot eleverna Àr samtidigt som förhÄllningssÀttet och dessa faktorers betydelse för elevernas motivation och engagemang betonas. Elevernas motivation pÄverkas av den vuxnes förhÄllningssÀtt. Studien gjordes pÄ tvÄ skolor dÀr fem pedagogers förhÄllningssÀtt observerades. UtifrÄn observationer, intervjuer, elevsamtal samt reflekterande frÄgor som gavs till pedagogerna samlades data in som analyserades och som sedan kopplades till respektive pedagog och deras förhÄllningssÀtt samt den respons som eleverna gav.

Syftet med detta arbete Àr att belysa hur pedagogerna pÄ förskolan och skolan resonerar kring sitt arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd. Undersökningen belyser ocksÄ vilka resurser pedagogerna har att tillgÄ i sitt arbete med dessa barn. Detta Àr för att vi sjÀlva som blivande förskolepedagoger ska fÄ en uppfattning om hur arbetet kring barn i behov av sÀrskilt stöd kan fungera ute i verksamheten. UtifrÄn vad vi har sett i vÄrt resultat har vi valt att ta med sociokulturellt perspektiv och relationell pedagogik som teoretiska perspektiv. I det sociokulturella perspektivet sker barns kunskapsutveckling i samspel med andra mÀnniskor.

Syftet med min undersökning Àr att fÄ kunskap om hur arbetet med autistiska barn i grundskolan, Ärskurs fyra till sex, gÄr till och hur pedagogen kan tillgodose deras behov pÄ bÀsta sÀtt.Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om autism. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer ville jag ta reda pÄ följande: Hur anser de intervjuade personerna att man ska arbete med barn med autism? Vad anser de intervjuade personerna att man ska tÀnka pÄ som pedagog nÀr man bemöter barn med autism?UtifrÄn det insamlade materialet som jag fick har jag analyserat det och resultatet pekar pÄ att det finns ingen renodlad metod, utan pedagogerna plockar olika arbetssÀtt frÄn olika metoder. Det framkommer ocksÄ att pedagogerna bland annat anvÀnder sig av bilder samt att man har olika scheman nÀr man arbetar med barn med autism för att göra det sÄ tydligt som möjligt. NÄgot annat som Àr viktigt som pedagog Àr att man individanpassar metoden till varje enskilt barn.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ pedagogers uppfattningar av barnlitteraturens betydelse för barns sprÄkutveckling. I studien undersöks ocksÄ hur arbetet kring barnlitteratur kan se ut pÄ olika förskolor.För att ta reda pÄ pedagogernas uppfattningar och arbetet kring barnlitteratur har en kvalitativ undersökning utförts i form av intervjuer. Undersökningen har utförts pÄ fyra förskolor med totalt sju pedagoger.UtifrÄn pedagogernas svar har det framkommit att barnlitteratur Àr ett bra tillvÀgagÄngssÀtt för att stimulera barns sprÄkutveckling. NÄgot som skiljer pedagogerna Ät Àr att de har olika syften med varför de arbetar med höglÀsning.Slutligen kan det faststÀllas att barnlitteratur har positiv effekt pÄ barns sprÄkutveckling. Hurpedagogerna arbetar med böcker Àr olika men de har alla gemensamt att de utför samtal kring boken tillsammans med barnen..

Syftet med den hÀr essÀn Àr att undersöka om det gÄr att synliggöra ett mellanrum som upplevs finnas mellan tillsynsansvarigs upplevelse av förskolans kvalitet, hur förskolan beskriver sin kvalitet och vad kvalitet Àr för barnen i deras vardag pÄ förskolan.Mellanrummet gestaltar sig som ett fÀlt med information som Àr svÄr att fÄ syn pÄ. EssÀn utgÄr ifrÄn tvÄ berÀttelser om hur barn kan uppleva sin vardag pÄ förskolan och vad kvalitet kan vara utifrÄn ett barnperspektiv.BerÀttelserna har ocksÄ fokus pÄ mötet mellan tillsynsansvarig, förskolechefer och pedagoger. Deras roller prövas utifrÄn att vara nyckelpersoner som har att föra in begreppet kvalitet i förskolan.Teorier och styrdokument om vad kvalitet Àr i förskolan stÀlls i relation till tillsynsansvarigs, förskolechefers och pedagogers roll. Aristoteles kunskapsbegrepp fronesis blir ett stöd för att fÄ syn pÄ den praktiska kunskap som nyckelpersonerna Àger och utövar.Tillsynsbesöket granskas i skrivandet som ett kontrollerande möte men ocksÄ som ett möte med möjlighet till utveckling. I mötet har tillsynsansvarig tvÄ roller som lyfts fram, den kontrollerande och den vÀgledande.

Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger i förskoleklass förstÄr relationer och förhÄller sig till relationsskapande möten mellan pedagog och barn. Vi har utfört en kvalitativ intervjustudie dÀr intervjupersonerna bestod av sex yrkesverksamma förskollÀrare i tvÄ förskoleklasser. I studien framkommer att mÀnniskans utveckling och lÀrande Àr beroende av relationer till andra. FörutsÀttningen för skapandet av goda relationer Àr ömsesidighet. Studien visar pÄ vikten av att pedagoger Àr medvetna om relationers betydelse för elevers skolarbete.

Abstract Syftet med min studie Àr att undersöka pedagogers syn pÄ lÀs- och skrivsvÄrigheter, och hur de förhÄller sig till detta. Undersökningen har utgÄtt ifrÄn kvalitativa intervjuer, dÀr jag har intervjuat tvÄ pedagoger och tvÄ specialpedagoger som har erfarenheter av lÀs- och skrivsvÄrigheter. Resultatet av min undersökning visar att pedagogerna anser att det Àr viktig att tidigt upptÀcka elevernas lÀs-och skrivsvÄrigheter för att sÀtta in ÄtgÀrder. Undersökningen visar ocksÄ att pedagogerna anpassar sig efter individen och elevens behov. För elever med lÀs-och skrivsvÄrigheter Àr det viktigt att arbeta pÄ olika sÀtt och anvÀnda olika metoder och hjÀlpmedel..

BAKGRUND: Hur kan pedagogers förestĂ€llningar och arbete i verksamheten frĂ€mja barnssprĂ„kutveckling? Barns sprĂ„kutveckling kan ses ur olika aspekter som lĂ€sning, skrivning ochkommunikation. Detta Ă€r nĂ„got vi belyser i bakgrunden genom att lyfta betydelsen avsprĂ„karbetet i verksamheterna. Miljö, arbetssĂ€tt och bemötande Ă€r olika omrĂ„den sompedagoger kan forma för sprĂ„kutveckling.SYFTE: Syftet med denna undersökning Ă€r att ta reda pĂ„ nĂ„gra pedagogers förestĂ€llningarkring barns sprĂ„kutveckling, samt hur de arbetar för att stödja sprĂ„kutvecklingen.METOD: Vi har anvĂ€nt oss av kvalitativ metod, tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€ttet har varit intervju ochobservation. Åtta pedagoger har intervjuats i fem olika verksamheter, bĂ„de ifrĂ„n förskola ochfrĂ„n förskoleklass.

Studiens syfte Àr att se vad olika sorters pedagoger inom skolan skulle kunna berÀtta och beskriva om vad de har för erfarenhet och om arbetet med elever med diagnosen ADHD, vilka utmaningar som möts och vilka arbetssÀtt som kan anvÀndas. Kvalitativa intervjuer var den metod som anvÀndes, och intervjuerna spelades in med mobiltelefon för att inte missa vad pedagogerna frÄn de fyra olika skolorna som intervjuades berÀttade och beskrev. Som teoretiskt perspektiv valdes behaviorismen som anvÀndes som analysverktyg för analysen. Resultatet visar att det inte bara finns ett arbetssÀtt pedagogerna anvÀnder utan av flera olika metoder. Den visar Àven deras erfarenheter och utmaningar av- och i skolan.