Detta Àr en intervjustudie gjord med elva pedagoger verksamma i förskolan. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur pedagoger ser skogen som en pedagogisk resurs. Resultatet visar att förskolepedagoger ser skogen som en pedagogisk resurs. Man anvÀnder sig av skogen i inlÀrningen av naturkunskap men ocksÄ i exempelvis svenska och matematik. Pedagogerna sÄg möjligheter med skogen som till exempel att konkret visa barnen hur de olika Ärstiderna ser ut.

Tidigare har Àmnet genus inte varit lika omdiskuterat som nu i vÄrt Svenska samhÀlle. Under de tio senaste Ären har det ocksÄ blivit fler barn i Sverige som tar del av förskolans verksamhet. Forskning och litteratur visar att pedagoger i förskolan bemöter pojkar och flickor olika utifrÄn ett omedvetet bemötande som grundar sig i förvÀntningar pÄ hur flickor och pojkar ska vara. Syftet med observationsstudie Àr att undersöka pedagogers bemötande av pojkar och flickor i tamburen pÄ en förskola. För att uppfylla vÄrt syfte observerade vi pedagogers bemötande pÄ tvÄ avdelningar med videoinspelningar vid av och pÄklÀdnadssituationer.

?Tidig lÀs- och skrivlek? Pedagogers och förÀldrars tankar om lÀsning och skrivning i förskolan.

Syftet var att lyfta fram pedagogernas upplevelser, syn och arbetssÀtt gÀllande inkludering av barn med autism pÄ förskolan. Syftet var vidare att ge en inblick i specialpedagogens syn pÄ inkluderingsbegreppet nÀr det gÀller barn med autism. Detta arbete har inriktat sig pÄ kvalitativa intervjuer som metod, dÀr intervju med fem förskolepedagoger och en specialpedagog har anvÀnts. Specialpedagogen lyfte fram frÄgan vad inkludering egentligen innebÀr i praktiken och vikten av delaktighet gÀllande barn med autism pÄ förskolan. Pedagogerna ansÄg enligt resultat frÄn intervjuerna att de upplevde ett dilemma för sitt ansvar för hela gruppen och att det tar mycket tid att hinna gÄ pÄ möten med olika team som arbetar kring barnet med autism.

I LÀroplan för förskolan (Skolverket 2010) stÄr det att barn ska förberedas inför det demokratiska samhÀllslivet som vuxna med en god vÀrdegrund. VÀrdegrunden Àr komplex och tolkningsbar men samtidigt en grundlÀggande faktor som ska finnas med i förskolans verksamhet. Syftet med undersökningen Àr att söka kunskap om och förstÄelse för hur pedagogerna inom förskolan resonerar kring och arbetar för att förbereda barnen för framtiden med vÀrdegrundsfrÄgor. I vÄr undersökning har vi gjort kvalitativa intervjuer med sju pedagoger frÄn tvÄ förskolor. Vi fÄtt fram att vÀrdena ansvar, respekt, empati och frihet Àr det som vÄra informanter vÀrnar om.

Den hÀr studien behandlar sex pedagogers tankar och synsÀtt kring lÀsförstÄelse och varför de anser att det Àr viktigt samt deras arbete med lÀsförstÄelse i undervisningen. Vidare behandlar studien om pedagogerna upplevt nÄgon skillnad i synen pÄ lÀsförstÄelse under den tid de varit verksamma i sitt yrke. Studien belyser olika teoretiska utgÄngspunkter och förklarar viktiga begrepp inom lÀsförstÄelse.Studien tar Àven upp att det Àr en fördel för barn att lÀra sig olika strategier för hur de ska tÀnka nÀr de lÀser en text och om de stöter pÄ problem. Den vuxne eller lÀraren agerar modell genom att tÀnka högt och överföra sina lÀsförstÄelsestrategier till barnet. Att medvetandegöra barnet pÄ detta sÀtt, hur barnet kan möta hindren och komma förbi dem, Àr av stor vikt för framtida skolgÄng dÄ eleven kommer bekanta sig med mÄnga olika sorters texter.

I syfte att belysa de yngsta barnen med annat modersmÄl Àn svenska i förskolan har intervjuer av pedagoger samt observationer i verksamheten utförts. Undersökningens fokus har lagts vid enskilda pedagogers Äsikter och erfarenheter. Studien fokuserar pÄ hur kommunikationen ser ut mellan barn och pedagog, hur deras modersmÄl bevaras och hur sprÄkinlÀrningen sker. Barnens kultur och sprÄk kommer i fokus dÄ dessa Àr direkt sammankopplade till identiteten och dess utveckling. Samtliga respondenter betonar hur viktigt det Àr att vara tydlig, med bÄde ord och kroppssprÄk.

Syftet med denna undersökning Àr att fÄ en bild av hur fem kvinnliga pedagoger varav en Àr specialpedagog anser sig arbeta med flersprÄkiga barn i en förskoleklass.Studiens ansats Àr kvalitativ och som empirisk datainsamlingsmetod anvÀnds semi- strukturerade intervjufrÄgor, dÀr fem pedagoger har intervjuats. IntervjufrÄgorna har handlat om hur pedagogerna arbetar med flersprÄkiga barn. Studiens analysbegrepp Àr det sociokulturella perspektivet samt medieringsbegreppet.Enligt forskning Àr hur pedagoger bemöter flersprÄkiga barn betydelsefullt för barns sprÄkliga utveckling och för deras identitetsutveckling. Det ses som en betydande del i arbetet med flersprÄkiga barn att pedagoger uppmuntrar barn till att tala sitt modersmÄl.I studiens resultat lyfter pedagogerna fram att flersprÄkigheten har mÄnga fördelar, som t.ex. att barn och pedagoger blir toleranta inför olikheter.

Dagens förskolor bedrivs i bÄde kommunal och privat regi, andelen fristÄende förskolor vÀxer sig allt större pÄ marknaden. Oavsett Àgare har barngruppsantalet under senare Är ökat och det har pÄgÄtt debatter kring hur detta pÄverkar vÄra barn, bÄde experter pÄ omrÄdet och förÀldrar uttrycker en stor oro över detta. Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers upplevelse av och sÀtt att hantera stora barngrupper i fristÄende förskolor, samt hur de valt att organisera den pedagogiska verksamheten. Tidigare forskning kan inte faststÀlla ett specifikt barngruppsantal men framhÄller att antalet inte bör överstiga 20 barn. Forskning visar Àven att personalgruppen har stor inverkan pÄ verksamheten, deras förmÄga att organisera och samarbeta har visat sig vara viktiga faktorer för att uppnÄ ett fungerande arbete.

Studien syftar till att undersöka verksamma pedagogers syn och förhÄllningssÀtt till barns lekar, bÄde de onda och de goda lekarna. Skillnader mellan pedagogernas roller beroende pÄ barnens Älder undersöks Àven. Undersökningen genomförs genom intervjuer och observationer pÄ tvÄ förskolor med sex pedagoger. Analysen utgÄr frÄn de sociokulturella perspektiven dÀr pedagogernas tal om och handlingar i leken kategoriseras och jÀmförs. Resultatet visar att pedagogernas förhÄllningssÀtt till leken och vilka roller de intar varierar beroende pÄ vad barnen leker.

Abstract Fridh, Emma & Ohlsson, Ann-Sofie (2009). KroppssprÄkets pedagogiska funktion. Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola. Detta examensarbete handlar om hur fyra pedagoger anvÀnder och talar om kroppssprÄket och dess pedagogiska funktion i förskolan. Tidigare forsknings kring pedagogers kroppssprÄk finns inom skolan och dÄ övervÀgande i de högre Äldrarna.

I dagens samhÀlle finns det tydliga bilder av hur mÀn och kvinnor ska vara. Dessa bilder förmedlas till barn genom bland annat medier och andra förebilder i barns omgivning. DÄ barn i femÄrsÄldern Àr mitt i skapandet av sin uppfattning om sig sjÀlv och sin omgivning spelar pedagoger en viktig roll i deras skapandeprocess. Detta examensarbete handlar om hur barn och pedagoger pÄ en förskola resonerar kring genus. Syftet med denna undersökning har varit att med hjÀlp av ord och bild fÄ fram barns och pedagogers tankar och uppfattningar om genus.

Buller frÄn vindkraft Àr en viktig begrÀnsande faktor för utbyggnaden. Syftet med denna studie var att genom djupintervjuer undersöka hur nÀrboende vid en nyetablerad stor vindkraftpark i skogsterrÀng upplever ljudet och andra förÀndringar i miljön. Intervjuer gjordes med elva personer i nÀrheten av vindkraftparken JÀdraÄs i GÀstrikland med 66 verk. BerÀknad ljudnivÄ vid deltagarnas hus Àr mellan 33 och 42,5 dB(A). Resultatet av en tematisk analys, visade att upplevelsen av ljudet kan vara kopplad till ljudnivÄn, vindriktningen, förvÀntningar pÄ ljudmiljön och ljudkÀnslighet.

Sammanfattning Studiens syfte var att undersöka hur pedagoger resonerar kring sitt arbete med tvÄsprÄkiga barns sprÄkutveckling i svenska och i modersmÄlet samt hur de ser pÄ miljöns betydelse för dessa barns sprÄkutveckling. För att fÄ en djupare förstÄelse för pedagogernas resonemang valde jag att anvÀnda mig av en kvalitativ metod. Tre intervjuer med förskollÀrare som arbetar i tre olika förskolor som ligger i olika geografiska omrÄden i Malmö genomfördes. Jag har Àven genomfört observationer pÄ samma förskolor vid tre olika tillfÀllen. Undersökningens frÄgestÀllningar var: Hur arbetar pedagogerna för att frÀmja tvÄsprÄkiga barns lÀrande? GÄr det att iaktta variation nÀr det gÀller antalet tvÄsprÄkiga barn avseende förskolans arbetssÀtt? Hur resonerar pedagogerna kring miljöns betydelse för tvÄsprÄkiga barns sprÄkutveckling i svenska och modersmÄlet? Undersökningens utgÄngspunkten har varit sociokulturella teorier.

I denna studie Àr syftet att undersöka hur och varför pedagoger tillÀmpar ett inkluderande arbetssÀtt av förskolebarn med hörselnedsÀttning. Detta görs utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv dÀr sprÄk och interaktion anses grundlÀggande för lÀrande. För att kunna svara pÄ forskningsfrÄgorna har observationer samt intervjuer utförts. UtifrÄn resultatet kan vi se att ett frekvent anvÀndande av tecken och förstÀrkning Àr av stor vikt för att kunna inkludera barn med hörselnedsÀttning och ge dem samma förutsÀttningar att ta del av sammanhanget som övriga barn. I resultatet gÄr att utlÀsa miljöns pÄverkan och hur den utnyttjas i utformningen av verksamheten för att anpassas till de enskilda individernas förutsÀttningar.