Syftet med den hÀr studien Àr att utifrÄn pedagogers tankar om en god introduktion bygga en broschyr som visar förÀldrar vad en introduktion pÄ förskolan innebÀr. I bakgrunden har jag beskrivit introduktionens olika modeller, och vad styrdokumentet sÀger om introduktionen. Jag har fördjupat mig i litteratur som handlar om anknytning, identitetsskapande, förskolan som institution i samband med introduktionen, och förskolans material i förskolemiljön. Resultatet av undersökningen har blivit en broschyr som visar förÀldrar vad innehÄllet i en introduktion kan vara..

Uppsatsen syftar till att ur ett medicinskt och sociokulturellt perspektiv belysa fem pedagogers strategier för att arbeta med barn med Aspergers syndrom i grundskolan. Studien baserar sig pÄ kvalitativa intervjuer med pedagogerna. Slutsatsen Àr att pedagogerna, trots att de ibland anvÀnder sprÄkliga uttryck som leder tankarna till en mer traditionell syn pÄ lÀrandet, beskriver ett arbetssÀtt med som ocksÄ rymmer en sociokulturell inriktning. LÀrarna och skolan visar ett stort engagemang för eleverna och deras framtid..

Syftet med studien var att undersöka hur pedagogers förhÄllningssÀtt till matvanor pÄverkar barns aptit och hur det tar sig uttryck i förskolan samt studera miljön runt matsituationerna. Samtidigt vill vi med vÄr undersökning bidra till en större förstÄelse för betydelsen av pedagogers syn pÄ matvanor. Metoden som anvÀnts har en kvalitativ inriktning och bygger pÄ enkÀter med ett antal frÄgor till pedagoger i fem utvalda förskolor. Resultatet visar att mat ska erbjudas och inte tvingas i barnen. Miljön runt maten var en viktig aspekt, dÄ resultatet visade att matens upplÀggning, hur det Àr dukat samt ljudnivÄn pÄverkar till en positiv upplevelse för barnen runt mÄltiden.

Syftet var att undersöka pedagogerna vid lÀrarlett bildskapande i förskolan. Dels ville jag ta reda pÄ vilken roll pedagogen ansÄg sig ha nÀr barn skapade bilder samt pÄ vilket sÀtt och i vilken grad de styrde. För att fÄ reda pÄ detta besöktes tre förskolor dÀr jag nÀrvarade vid tvÄ bildaktiviteter per förskola. Dessa var en kommunal förskola, en friskola samt en Reggio Emilia förskola. Efter den observerade bildaktiviteten intervjuade jag den pedagog som lett bildpasset för att jag skulle fÄ syn pÄ den styrning som kan förekomma samt för att fÄ höra pedagogernas tankar runt att styra barn.

Syftet med uppsatsen Àr att hjÀlpa blivande och verksamma pedagoger i deras arbete med elever med svenska som andrasprÄk som ska lÀra sig lÀsa. En undersökning i form av kvalitativa intervjuer har gjorts med utgÄngspunkt i problempreciseringen: Hur hjÀlps elever med svenska som andrasprÄk till en positiv lÀsinlÀrning, enligt pedagogers erfarenheter? De kvalitativa intervjuerna Äterspeglar de intervjuade pedagogernas egna uppfattningar om Àmnet. Genom att stÀlla resultatet av undersökningen i relation till gÀllande forskning inom Àmnet har ett resultat av den andra problempreciseringen framkommit: Vad Àr forskningen och pedagogers erfarenheter överens om kan hjÀlpa elever med svenska som andrasprÄk till en positiv lÀsinlÀrning?.

I vÄrt examensarbete valde vi att göra en studie över barn och elevers samt pedagogers uppfattning av fysisk aktivitet i skolverksamheten. Vi ville Àven göra en jÀmförelse mellan förskola och skola för att se om uppfattningen, nÀr det gÀller den fysiska aktiviteten, skiljer sig Ät mellan de olika Äldrarna. Vi har anvÀnt oss av observationer och enkÀter i förskolegrupp med barn i Äldern 3-5 Är och i skolan hos klass 4 samt intervjuer med de yngre barnen i förskolan och med pedagoger i bÄde förskola och skola. VÄrt huvudresultat visade att det finns skillnader mellan förskola och skola gÀllande barnens egen uppfattning om rörelse. Detta gÀller Àven pedagogernas uppfattning om den fysiska aktiviteten i verksamheten. Den fysiska aktiviteten i förskola/skola finns Àven om den inte alltid Àr organiserad men det skulle behövas mer rörelseaktiviteter under den bÀsta delen av dygnet, den tiden dÄ barnen Àr som piggast, alltsÄ de timmar som barnen Àr i skolverksamhet..

VÄrt syfte med studien Àr att undersöka pedagogers uppfattningar om begreppet lek och pÄ vilka sÀtt den anvÀnds för barns grundlÀggande matematikinlÀrning. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Vilka uppfattningar har pedagoger om lek? PÄ vilka sÀtt beskriver pedagoger att de anvÀnder lek som ett pedagogiskt verktyg i matematikundervisningen? PÄ vilka sÀtt anser pedagoger att leken har betydelse för elevernas matematikutveckling? Den metod vi har anvÀnt oss av Àr kvalitativa intervjuer. I studien har Ätta pedagoger frÄn grundskolans tidigare Är intervjuats. VÄr undersökning visar att alla pedagoger har en positiv syn till lek i lÀrandets syfte. Samtliga pedagoger har svÄrt att definiera leken, men alla beskriver den som rolig och lustfylld.

BakgrundForskning belyser hur barn pÄverkas av olika faktorer dÄ det handlar om deras materiella status. De faktorer som har stor betydelse för barn Àr bland annat; vÀnner, massmedia, förÀldrar, pedagoger, reklam och den rÄdande norm som finns i samhÀllet. Alla dessa delar har en central och avgörande roll för barns lÀrande, önskningar och de val de gör för att efterstrÀva status.SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan och förÀldrar till barn i förskolan uppfattar barns materiella status, i form av klÀder och leksaker. Vi Àr Àven intresserade av att undersöka om den materiella statusen kan pÄverka barns inkludering eller exkludering.FrÄgestÀllningar? Hur upplever pedagoger och förÀldrar att barn efterstrÀvar status?? Vilken uppfattning har pedagoger och förÀldrar kring barns intresse för klÀder och leksaker?? PÄ vilket sÀtt pÄverkar klÀder och leksaker barns status i barngruppen?? Vilka faktorer pÄverkar barn att vilja ha materiell status?3MetodStudien Àr baserad pÄ en kvalitativ metod dÀr intervju anvÀnts som redskap, varav vi intervjuat Ätta pedagoger samt Ätta förÀldrar.ResultatVÄrt resultat visade att förÀldrar och pedagoger har en gemensam uppfattning om vad som var statushöjande och populÀrt bland barnen.

Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan beskriver sitt arbete med barnen vid utevistelse samt hur pedagogerna ser pÄ utevistelsens betydelse för barns lÀrande. I studien studeras vilka styrdokument förskolan arbetar med i utevistelsen, hur pedagoger beskriver sina planerade aktiviteter med barn utomhus och hur pedagoger upplever att de kan utveckla utevistelsen. Deweys tankar om hur barn lÀr sig genom att praktiskt tillÀmpa kunskaper i utevistelsen beskrivs ocksÄ.  Intervjuer av fyra pedagogers syn pÄ utevistelse genomfördes. I resultatredovisningen analyseras likheter och skillnader mellan pedagogernas svar.

Syftet med vÄr uppsats var att undersöka hur pedagogers instÀllning Àr till tvÄsprÄkighet i förskolan och om det finns nÄgon tendens att Äldern generellt kan ha att göra med hur pedagogerna förhÄller sig till det. Vi ville Àven undersöka om reglerna för modersmÄlsundervisning skiljer sig Ät i de tvÄ kommuner som undersöktes.Resultatet i vÄr uppsats bygger pÄ enkÀter och intervjuer som vi har sammanstÀllt i form av tabeller, diagram och löpande text. Vi valde att skicka ut 129 enkÀter och fick tillbaka 86 stycken.De flesta som besvarade enkÀten var positivt instÀllda till tvÄsprÄkighet och de ansÄg ocksÄ att barnen skulle fÄ tala sitt modersmÄl. De pedagoger som var mest angelÀgna att framhÀva olika kulturer pÄ förskolan var de som hade mÄnga invandrarbarn pÄ sin avdelning.ModersmÄlundervisningen skiljer sig Ät nÀr det gÀller förskolan. En kommun har modersmÄlstrÀning för barn i förskolorna, medan den andra kommunen inte skulle ordna nÄgot alls.Det Àr viktigt att barnen lÀr sig sitt modersmÄl grundligt innan de kan lÀra sig ett nytt sprÄk och att pedagogerna Àr öppna och engagerade för barnens sprÄk och kultur.

Arbetet bygger pÄ resultaten frÄn en enkÀtundersökning, gjord bland barn och pedagoger, pÄ en förskoleavdelning. Arbetet handlar om barns förförstÄelse om antalsuppfattning och siffersymboler, samt hur barnens pedagoger uppfattar barnens förförstÄelse inom detta matematikomrÄde. Syftet med undersökningen Àr att kunna göra en jÀmförelse mellan barnens och pedagogernas enkÀter. Resultatet av enkÀterna visar att barnens kunskaper varierar mycket i förhÄllande till barnens Älder. Pedagogernas svar lÀmnade mÄnga funderingar hos oss men visade överlag att pedagogernas medvetenhet om barnens förförstÄelse varierade.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa pedagogers uppfattning om lekens betydelse för barns utveckling och lÀrande i grundskolan och trÀningsskolan samt pÄ vilket sÀtt pedagoger tillÀmpar lek i sin undervisning.Synen pÄ lek har varierat under tidens gÄng. Leken har tillmÀtts stor betydelse för barn och dess utveckling. I vÄrt litteraturavsnitt har vi valt att skriva en allmÀn historisk bakgrund kring lek och olika teorier om lek.Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger i de bÄda verksamheterna har vi fÄtt en bild av vad lek Àr för dem och i vilken utstrÀckning de anvÀnder sig av leken i sin undervisning.Resultatet av vÄr undersökning visar att pedagogerna i de bÄda verksamheterna anser att leken har betydelse för barnets utveckling och lÀrande. Leken anvÀnds i bÄda verksamheterna pÄ olika sÀtt och i varierande utstrÀckning..

Syftet med studien var att undersöka vilken roll artefakterhar i pedagogers naturvetenskapliga samtal med barngruppen.Resultaten erhölls genom att observera och utföra kvalitativa metaintervjuer med fem förskollÀrare.Det teoretiska perspektivet som legat till bakgrund för studien Àr det sociokulturella perspektivet med fokus pÄ Vygotskijs syn pÄ artefakter och mediering genom dessa. Intresset för denna undersökning vÀcktes dÄ den 2010 reviderade lÀroplanen för förskolan har skapat tydligare mÄl kring naturvetenskap i förskolan. Vilken roll artefakterna har i pedagogernas arbete utifrÄn dessa mÄl Àr frÄgan som stÀllts och problematiserats.Undersökningen har visat att artefakter spelar en betydande roll i förskollÀrarnas pedagogiska arbete. BÄde som ett medel för att konkretisera naturvetenskap för barnen men Àven som ett hjÀlpmedel för pedagogerna sjÀlva sÄ att de lÀttare kan beskriva och visa olika fakta och processer. Pedagogerna var oeniga om vad som skulle klassas som artefakt; vissa ansÄg att vad som helst kunde anvÀndas medan vissa sÄg att föremÄlet mÄste laddas med mening för att kunna anvÀndas som medierande artefakt..

Syftet med vÄrt arbete Àr att synliggöra barn och pedagogers förestÀllningar kring vilken betydelse sagan, sagolÀsning och sagoberÀttandet har? Hur kan vi pÄ bÀsta sÀtt anvÀnda sagan i verksamheten? Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökningsmetod, dÀr vi undersökte tvÄ olika typer av sagosituationer. Det var en berÀttarsituation utan bok samt en sagolÀsningssituation frÄn bok. Vi ville ta reda pÄ vilka upplevelser barnen fÄr av sagan nÀr den berÀttas/lÀses frÄn bok. DÀrefter gjorde vi tre gruppintervjuer med barn.

Syftet med undersökningen Àr att fÄ ta del av pedagogers erfarenheter av att ha individintegrerade elever i sin grupp/klass och att fÄ ta del av pedagogers syn pÄ hur vi kan nÄ ett ökat samarbete mellan grundskolan och grundsÀrskolan. Och hur skolan kan bli bÀttre pÄ att möta alla elever i behov av sÀrskilt stöd.De senaste Ären har det skett en ökning till sÀrskolan men ÀndÄ har samhÀllet en vision om ?en skola för alla?. Uppsatsen tar upp sÀrskolan och deras arbetssÀtt och vilka elever som sÀrskolan Àr till för. Carlbeck-Kommitténs slutbetÀnkande tas upp i ett eget kapitel och dÀr ges frÄgor som rör ett nÀrmande av de bÀgge skolformerna.