Denna studie behandlar utvalda pedagogers uppfattning om motorikens betydelse för kroppsuppfattningen hos förskolebarn. Det Àr en kvalitativ studie dÀr enkÀtfrÄgor anvÀnts som insamlingsmetod. Studien utgÄr ifrÄn följande frÄgestÀllningar: Vad anser pedagogen att motorik respektive kroppsuppfattning Àr? Vad anser pedagogerna om motorikens betydelse för barns kroppsuppfattning? Hur pedagogerna arbetar med utveckling av barnens kroppsuppfattning?Litteraturen och tidigare forskning visar att motorik Àr ett vitt begrepp. För att ha en god motorik krÀvs ett vÀl fungerande nervsystem som sÀnder signaler till hjÀrnan att vi ska utföra en viss rörelse.

Denna kvalitativa intervjustudie belyser Ätta pedagogers syn pÄ förskolan och det arbete som utförs gÀllande den sociala tryggheten pÄ förskolor. VÄrt syfte med denna undersökning har varit att ta reda pÄ hur förskolan arbetar för att skapa en trygg miljö för de barn som vistas dÀr, samt ta reda pÄ hur pedagoger arbetar med barn som behöver stÀrka sin sjÀlvkÀnsla och sitt sjÀlvförtroende.  Ytterligare en del i undersökningen har varit att ta reda pÄ om antalet barn och sammansÀttningen av barn kan pÄverka tryggheten i barngruppen. I resultatet framkommer det att samtliga pedagoger anser att arbetet med tryggheten Àr viktig för barns lÀrande och att det sociala samspelet Àr viktigt för att skapa trygghet. Vidare menar flera pedagoger att ett bra klimat pÄ förskolan frÀmjar arbetet med trygghet.

Syftet med studien Àr att med hjÀlp av intervjuer, skapa inblick i hur pedagoger uppfattar att de synliggör matematik pÄ förskolan. Var ser pedagoger matematik, hur undervisar de kring matematik och vilket förhÄllningssÀtt har de till Àmnet? I studien undersöks i vilka situationer pedagoger anser att de ser att barn lÀr matematik. I tidigare forskning och av resultat i studien, pÄvisas att pedagoger Àr de förebilder som kan fÄ barn att uppleva vardagsmatematik. I barns lÀrande av matematik, beskriver studien pedagogens roll ur ett sociokulturellt perspektiv kring Àmnet matematik i interaktion och mediering.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att lyfta verksamma pedagogers uppfattningar om skÀll i förskolan. Det har framför allt varit intressant att ta reda pÄ om pedagogerna ser ett samband mellan den fysiska miljön och förekomsten av skÀll i verksamheten. I denna studie har fokusgrupper anvÀnts dÀr det sammanlagda antalet deltagare var elva stycken frÄn tvÄ olika förskolor.Resultatet visar att informanterna i denna studie Àr överens om att skÀll Àr svÄrdefinierat. I detta arbete kan skÀll förstÄs som en verbal handling som kan komma till uttryck pÄ olika sÀtt. Samtliga informanter menar dock att de skÀller pÄ barnen men graden av hur mycket man skÀller varierar.

Det finns en problematik kring anmÀlningsplikten för pedagoger i förskolan i mötet med barn som utsÀtts för vÄld i hemmet. Studier pekar pÄ att pedagoger i förskolan i lÄg utstrÀckning anmÀler till socialtjÀnsten dÀr det borde ha skett.Syftet med denna studie var att undersöka och belysa pedagogers syn pÄ mötet med barn som utsÀtts för fysiskt vÄld i hemmet samt att förstÄ vilket eventuellt stöd pedagogerna anser de behöver i mötet med barn som befinner sig i riskmiljön att fara illa pÄ grund av fysiskt vÄld i hemmet.Studien Àr en kvalitativ undersökning med pedagoger. Metoden vi valde att anvÀnda oss av för insamlingen av data bestod av kvalitativa intervjuer. Vi genomförde intervjuer med sex pedagoger som har arbetat olika mÄnga Är inom förskoleverksamheten.Resultatet av studien visar att pedagogerna har olika erfarenheter kring barn som misstÀnks fara illa av fysiskt vÄld i hemmet. Relationer framstÄr som en avgörande faktor i mötet med nÀmnda barn.

De flesta som arbetar pÄ en förskola kommer nÄgon gÄng att möta ett barn i sorg. Syftet med studien Àr att fÄ fördjupad kunskap om hur pedagoger i förskolan kan möta barn i sorg, samt att fÄ insyn i hur beredskapen kan se ut pÄ förskolor inför en eventuellt kommande kris. Studiens val av fokus ligger pÄ barns sorg efter dödsfall av nÀrstÄende. FrÄgestÀllningarna i studien berör barns och pedagogers perspektiv pÄ sorg samt förskolans krisberedskap. I de olika omrÄdena nÀmns bland annat hur barn kan reagera vid sorg, hur pedagoger kan möta dessa reaktioner samt hur förskolans arbete med krisberedskap kan se ut.För att samla in data till studien nyttjas kvalitativ forskningsmetod och utifrÄn detta anvÀnds semistrukturerade intervjuer.

Media spelar stor roll i vÄrt samhÀlle. TV Àr det massmedium vi anvÀnder i störst utstrÀckning. 90 procent av barnen som Àr mellan nio och fjorton Är ser pÄ TV dagligen. Det Àr inom denna Äldersgrupp (nÀrmare bestÀmt 11-12-Äringar) vi valt att göra vÄr undersökning. Undersökningen berör frÄgor som vilka TV-program barnen ser pÄ och om barnen kommer i kontakt med dokusÄpor? Vi kommer Àven att se nÀrmare pÄ vem barn tittar pÄ TV med och om det finns nÄgon skillnad mellan pojkars och flickors TV-tittande.

Flera forskare lyfte att f?rskolan har stora m?jligheter att arbeta f?rebyggande och h?lsofr?mjande med barns psykiska h?lsa. Trots detta visade Folkh?lsomyndigheten i ?rsrapporter att den psykiska oh?lsan g?r l?gre ner i ?ldrarna och att k?tiderna till barn- och ungdomspsykiatrin v?xt. Det framkom att det fanns en kunskapslucka kring barns psykiska h?lsa och oh?lsa inom f?rskolans kontext och forskare ans?g att barn befinner sig i milj?er och grupper som inte alltid ?r sj?lvvalda.

Examensarbetet handlar om rörelse i förskolan. I bakgrunden belyses rörelsens betydelse ur olika perspektiv, barns lek och pedagogernas skyldighet att frÀmja rörelse. I undersökning, som Àr gjord pÄ tvÄ förskolor, intervjuade vi 10 pedagoger om deras uppfattning och arbetssÀtt kring rörelse och 24 barn vad de tycker om att göra som knyter an till rörelse. Vi jÀmförde barnens svar med pedagogernas. Pedagogerna arbetar med rörelse bÄde inne och ute, fritt och planerat.

Syftet med denna studie Àr att beskriva och ge ökad förstÄelse för pedagogers uppfattningar om fri lek i förskolan. I bakgrundstexten har vi redogjort för olika forskares syn pÄ bÄde lek och fri lek, varför den anses vara viktig och vilken roll de anser att pedagogerna bör ha. I ett avsnitt presenteras vad lagar och styrdokument sÀger om lek. Under rubriken ?Tidigare studier kring pedagogers uppfattning om lek? har vi berÀttat om nÄgra tidigare studier som gjorts med samma inriktning som denna.

Den hÀr studien handlar om barn som befinner sig i sorg. Begreppet sorg Àr stort och svÄrt att förstÄ. Syftet med studien Àr att undersöka vilken beredskap nÄgra pedagoger i förskolan kÀnner att de har nÀr det gÀller att möta barn i barngruppen som befinner sig i sorg efter ett dödsfall i sin nÀrhet. Vidare Àr ett syfte att skapa en bild av hur man som pedagog i förskolan kan bemöta barn i deras sorgearbete och vilka metoder som kan underlÀtta för dem. Till sist ska studien belysa vilket stöd pedagoger kÀnner att de har för att hjÀlpa barn i sorg.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka pedagogers olika syn pÄ sprÄklig medvetenhet samt deras syn pÄ höglÀsningens roll i förhÄllande till sprÄklig medvetenhet och vilka olika arbetssÀtt som rÄder pÄ fyra förskolor. Vi vill belysa pedagogens roll i relation till barnboken och fÄ en fördjupad kunskap om böckernas funktion i verksamheten. VÄr studie bygger pÄ kvalitativ forskning dÄ den utgÄr frÄn semistrukturerade intervjuer som öppnar upp för andrafrÄgor för att fÄ mer utvecklande svar.Resultatet av vÄr studie visar att höglÀsning förekommer i hög grad frÀmst vid vilan och pÄ barnets initiativ. Samtliga respondenter Àr överens om att det Àr viktigt och betydelsefullt att lÀsa för barn och alla önskar att det skulle finns mer tid till planerad lÀsning. Vi kan Àven konstatera att de flesta pedagoger arbetar spontant med sprÄkutveckling dÄ de exempelvis tÀnker pÄ hur de pratar med omgivningen samt vilka ord de anvÀnder..

Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ hur förskolepersonal och skolpersonal uppfattar och utövar och resonerar kring sin anmÀlningsplikt med avseende pÄ barn som far illa. För att fÄ reda pÄ hur anmÀlningsplikten gÄr till i praktiken valde vi att genomföra en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med tolv pedagoger i förskola och skola. Resultatet av vÄrt arbete visade att de flesta pedagoger tycker att utbildningen i Àmnet Àr bristfÀllig.Studien kom fram till att personalen upptÀcker missförhÄllanden genom att studera barnens förÀndrade beteenden, som bland annat kan avspegla sig i deras lekar. Intervjuerna belyste ocksÄ att kontakten med hemmen var viktig. VÄra slutsatser blev att kulturella skillnader har liten betydelse och att det behövs fortlöpande kompetensutveckling inom omrÄdet för att kunna hjÀlpa fler utsatta barn i tid..

VÄrt arbete handlar om elever i sorg och hur pedagoger bemöter dem i undervisningssituationer. Arbetet Àr begrÀnsat till elever i Äldrarna sju till tio Är. Vi har dessutom undersökt samarbetet mellan skola, kyrka och begravningsbyrÄ. Syftet med arbetet Àr att lyfta fram betydelsen av pedagogers bemötande av sorgedrabbade elever, samt att granska hur dagens verksamma pedagoger Àr förberedda inför en sorgesituation. UtifrÄn litteraturstudier har vi funnit utgÄngspunkten i vÄrt arbete.

Examensarbetet handlar om pedagogers instÀllning till barns fysiska aktivitet pÄ Blommans förskola och Lingonskolan. Verksamheterna ligger inom samma omrÄde i en storstad. Det redovisas vilka möjligheter och begrÀnsningar verksamheterna har nÀr det handlar om att erbjuda barnen fysisk aktivitet. Syftet med undersökningen Àr att undersöka hur de utvalda pedagogerna ser pÄ fysisk aktivitet och hur det frÀmjas pÄ Blommans förskola och Lingonskolan. Undersökningens frÄgestÀllningar Àr: Vilken instÀllning har pedagogerna till barns fysiska aktivitet? Hur omsÀtts lÀroplanens strÀvansmÄl i verksamheterna inom fysisk aktivitet för barn? Hur arbetar pedagogerna i de utvalda verksamheterna för att stimulera barnens fysiska aktivitet? Hur skiljer sig förutsÀttningarna mellan förskola och skola inom fysisk aktivitet? Metoden för undersökningen Àr en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer av sammanlagt fem pedagoger frÄn bÄde förskola och skola.