Studiens syfte Àr att bidra till en ökad förstÄelse och insikt i pedagogers motiv för anvÀndandet och inte anvÀndandet av grupparbete som arbetsmetod i den svenska skolan. Grupparbete som arbetsmetod har minskat i den svenska skolan pÄ 2000-talet, vilket vi har svÄrt att förena med de teorier som genomsyrar den svenska lÀroplanen, det vill sÀga de konstruktivistiska och sociokulturella teorierna. Vi har i denna studie valt att undersöka verksamma pedagogers uppfattningar kring de motiv dessa har för att arbeta och inte arbeta med grupparbete som arbetsmetod. Vi har anvÀnt oss av en fenomenografisk ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi har undersökt sex pedagogers uppfattningar kring grupparbete som arbetsmetod pÄ en skola i mellersta norrland.

Studien undersöker fenomenet inskolning i en svensk förskolekontext. Vidare undersöks hur pedagoger beskriver vad ett förskolebarn kan vara och hur man blir det. Avsikten Àr att genom en beskrivning av pedagogers roller i en inskolningspraktik visa hur barn anpassas till förskolan och blir förskolebarn. Syftet undersöks med hjÀlp av en kvalitativ fenomenografisk ansats dÀr sex pedagoger intervjuats rörande sina uppfattningar. Begrepp rörande socialisation och anknytning kombineras med ett barndomssociologiskt perspektiv för att utgöra de teoretiska utgÄngspunkterna.

Vad har lÀrarna för attityder till rörelseaktiviteter som ett medel att hjÀlpa barn med koncentrationssvÄrigheter? Vilka möjligheter och svÄrigheter finns det att arbeta med rörelse i Àmnet idrott & hÀlsa samt i klassrumsmiljön? Genom fem intervjuundersökningar med lÀrare frÄn tvÄ olika skolor har vi fÄtt deras syn och perspektiv pÄ dessa frÄgor. VÄrt resultat visade att lÀrarna finner tre teman som pÄ olika sÀtt speglar deras uppfattningar. Dessa teman Àr miljöns betydelse, lÀrarnas sÀtt att arbeta med rörelse och sambandet mellan koncentrationssvÄrigheter och rörelse. De intervjuade lÀrarna anser att en lugn och harmonisk miljö bÄde i och utanför klassrummet har stor betydelse för barn med koncentrationssvÄrigheter.

Jag har undersökt hur pedagoger arbetar med barns inflytande och hur barnen upplever sitt eget inflytande, vilket Àven var undersökningens syfte. FrÄgestÀllningarna jag utgÄtt frÄn Àr: Vilka möjligheter och begrÀnsningar finns för pedagogers arbete med barns inflytande? Vilken betydelse har regler för barns inflytande? Hur upplever barn att de har inflytande pÄ förskolan? Jag har anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer och barnsamtal som metod för insamling av data och undersökningen genomfördes pÄ en förskola i Norrland. Undersökningen visar att pedagogerna arbetar aktivt med barns inflytande bÄde genom specifika, praktiska arbetssÀtt men Àven genom förhÄllningssÀtt och förmedlande av vÀrderingar och synsÀtt. Undersökningen visar Àven att barnen upplever att de fÄr vara delaktiga och utöva inflytande i verksamheten men samtidigt Àr barnen överens om att det Àr de vuxna som bestÀmmer pÄ förskolan..

I denna studie fÄr ni ta del av nio pedagogers tankar och erfarenheter kring barns delaktighet och inflytande i tre olika förskolor. VÄr studie Àr baserad pÄ fokusgruppsintervjuer för att kunna ta del av pedagogers beskrivning om hur de arbetar med inflytande och delaktighet och hur det synliggörs för bÄde barn, förÀldrar och pedagoger. Via videoobservationer vill vi fÄ en bild av hur verksamheten fungerar praktiskt och möjligheten att titta pÄ och tolka pedagogernas förhÄllningssÀtt till barnen. VÄr studie Àr baserad pÄ kvalitativ forskningsmetod. Genom att vi tagit del av olika teorier och tidigare forskning har vi kunnat fÄ fram ett resultat som visar pÄ att barns delaktighet och inflytande synliggörs först och frÀmst genom den pedagogiska dokumentationen. Med hjÀlp av pedagogernas kompetenser, barnsyn och förhÄllningssÀtt arbetar de med barns inflytande och delaktighet som en grund i förskolans dagliga verksamhet. Nyckelord: barnsyn, delaktighet, demokrati, förskola, inflytande, pedagogisk dokumentation..

I examensarbetet har jag undersökt förÀldrarnas tankar kring fritidshemmet och sökt svar pÄ frÄgan om varför och vilka barn som vÀljer bort fritids. De frÄgorna som arbetet har utgÄtt ifrÄn Àr, vilka barn Àr det som gÄr pÄ fritids och varför, hur ser fritidshemmets uppdrag ut, pÄ vilket sÀtt pÄverkar pedagogers kompetens förÀldrarnas val, vilken roll spelar avgiften för fritidshemmet och hur tolkar vuxna vad fritid Àr? I examensarbetet har jag anvÀnt mig av intervju som arbetsmetod för att kunna besvara frÄgorna. Tidigare forskning kring fritidshemmet och undersökningar om förÀldrars attityder gjorda av skolverket har fÄtt utgöra grunden för mitt arbete. Slutsatsen i arbetet pekar Ät att det Àr fritidshemmet som Àr dÄligt pÄ att hitta barnens sociala arenor dÀr de bÀst kan hjÀlpa dem.

Syftet med denna studie var att erövra kunskap över hur modersmÄlsstöd kunde bedrivas i förskolans verksamhet samt lyfta fram pedagogers tolkningar av uppdraget. Jag har utfört kvalitativa intervjuer av fyra pedagoger verksamma vid tvÄ olika förskolor, bÀgge förskolor med ett högt antal flersprÄkiga barn i barngruppen. Studien visade att uppdraget om modersmÄlsstöd sÄgs som betydelsefullt av samtliga pedagoger trots att ingen av dem ansÄg att de bedrev modersmÄlsstöd, frÀmst pÄ grund av deras definition av begreppet. För att kompensera brister i resurser gÀllande sprÄkligkompetens i modersmÄlen utgick samtliga pedagoger med ett förhÄllningssÀtt som gynnade flersprÄkighet, det redogjordes för dels bibliotek och förÀldrasamverkan som resurs i uppdraget. I och med detta menade jag att det bedrevs en form av modersmÄlsstöd i varierad utstrÀckning pÄ bÀgge förskolor.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka pedagogers i förskolan och förskoleklass erfarenheter nÀr det gÀller övergÄngen frÄn förskola till förskoleklass för barn i behov av sÀrskilt stöd.Teori: Som teoretisk utgÄngspunkt har jag valt fenomenologisk hermeneutik. Hermeneutiken handlar om hur de erfarenheter som uppkommer i mötet med en annan person samlas in, utvÀrderas och tolkas och för att inte dra godtyckliga slutsatser mÄste dessa tolkningar undersöka för att fÄ belÀgg för dem. Metod: Studien bygger pÄ kvalitativ gruppintervju av pedagoger i tvÄ olika förskolor och motsvarande förskoleklasser om deras erfarenheter hur det fungerar med övergÄngen frÄn förskola till förskoleklass för barn i behov av sÀrskilt stöd. Formen pÄ intervjun Àr halvstrukturerad, vilket enligt Kvale (1997) innebÀr att den innehÄller ett antal teman med relevanta frÄgor.Resultat: Undersökningen visar att det förekommer samarbete och överlÀmningssamtal mellan förskola och förskoleklass i alla intervjugrupper. Det ser olika ut pÄ de olika förskolorna hur överlÀmningssamtalen fungerar.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur mÄltider pÄ förskolor ser ut idag. Det undersöktes kring hur barns och pedagogers möjligheter till att pÄverka och samspel pÄverkar mÄltiden. DÀr fokus lÄg pÄ om barn har delaktighet och inflytande över sin situation. Litteraturen har haft sin utgÄngspunkt kring barn och deras inflytande i förskolan. För att undersöka kring hur barns inflytande ser ut och pedagogernas möjligheter till att pÄverka densamma anvÀndes det strukturerade observationer.

Pedagogers och skolledares syn pÄ och Äsikt om professionell pedagogisk handledning som kompetensutveckling i förskolan..

Denna studie syftar till att undersöka pedagogernas synsÀtt pÄ uppdraget om en likvÀrdig utbildning, med avseende för barns olikheter i förskolans verksamhet.Metoden som anvÀnts i undersökningen Àr kvalitativa intervjuer med tre förskollÀrare och en specialpedagog i olika förskolor i Blekinge. Jag har spelat in intervjuerna och dÀrefter transkriberat dem. Det materialet som jag samlat in har jag utifrÄn ett kritiskt utvecklingspsykologiskt perspektiv med koppling till pedagogisk-och specialpedagogisk forskning analyserat.Resultatet jag kommit fram till Àr att pedagogerna har ett gemensamt mÄl om en likvÀrdig förskola för alla barn oavsett vilka olikheter barnen har. Pedagogernas synsÀtt Àr att man ska utgÄ frÄn barnens nivÄ, skapa en utbildning dÀr alla barn kÀnner sig delaktiga och att det finns en gemenskap.  För att skapa en likvÀrdig utbildning menar pedagogerna pÄ att man mÄste möta barnen utifrÄn deras erfarenheter, förutsÀttningar samt pÄ nivÄn barnen befinner sig pÄ.

Mitt syfte med uppsatsen var att ta reda pÄ hur verksamma pedagoger i förskolan beskriver hur de arbetar för att stimulera barns motorik och dÄ i synnerhet barn med motoriska svÄrigheter samt ta reda pÄ vad de anser att trÀning och lek har för betydelse för den motoriska utvecklingen. Semistrukturerade intervjuer anvÀndes som metod i tre olika förskolor samt i en förskoleklass i en stad i Mellansverige dÀr sex pedagoger intervjuades. Resultatet visar att pedagogerna hade en gemensam syn pÄ vilken betydelse motorisk stimulans och lek har för barns utveckling, samtliga pedagoger ansÄg att den Àr viktig. ArbetssÀttet med motorik pÄminde om varandra i de olika förskolorna men synen pÄ varför man gjorde planerade aktiviteter skiljdes Ät. En central del i arbetet med barn som har motoriska svÄrigheter Àr att stötta, uppmuntra och finnas dÀr för barnen.Nyckelord: Pedagoger, förskola, barn, motorik, motoriksvÄrigheter, stimulans.

Syftet med studien var att skapa en större förstÄelse för hur pedagoger arbetar med flersprÄkiga barn i förskolan. Fokus lades pÄ förskolor som befann sig i omrÄden dÀr mÄngfalden var stor bland barnen. Det vi ville undersöka var hur pedagoger upplever att de bemöter och arbetar med flersprÄkiga barn. I denna studie anvÀndes kvalitativa intervjuer som undersökningsinstrument med nio pedagoger. Informanterna beskrev att de anvÀnder sig av olika metoder för att stimulera barnens sprÄkutveckling.

Syftet med denna studie var att studera pedagogers uppfattningar angÄende styrd lek i grundskolans tidigare Är. För att fÄ en fördjupad förstÄelse av pedagogers förestÀllningar om styrd lek, samt för att fÄ en beskrivning av hur de anvÀnder sig av lek i verksamheten, anvÀndes intervju som metod. I studien intervjuades tio pedagoger som alla arbetade i grundskolans tidigare Är. Dessa pedagoger var slumpmÀssigt utvalda och deras utbildning och yrkeserfarenheter skiljde sig Ät. Resultatet visade att samtliga pedagoger hade en positiv syn pÄ styrd lek dock framgick det att det skiljde sig i hur och i vilken omfattning de arbetade med den.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur pedagoger arbetar med att hantera konflikter mellan barn, samt att jÀmföra tvÄ olika förskolor för att se vilka likheter och skillnader som finns. Studien bygger pÄ ett frÄgeformulÀr med sex pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor samt en litteraturstudie som jÀmförs med pedagogernas svar i frÄgeformulÀren. I bakgrunden beskrivs bland annat ett teoretiskt perspektiv samt olika författares syn pÄ konflikter och hantering av konflikter. Resultatet visar pÄ en viss skillnad i arbetet med konflikthantering. Detta genom att olika tankar kring barns kÀnslor har visats samt att pedagogerna pÄ ena förskolan gÀrna hÄller sig mer i nÀrheten av de barn som ofta hamnar i konflikter till skillnad frÄn de pedagogerna pÄ den andra för skolan.