Det samhÀlle vi lever i idag Àr pÄfrestande och allt fler barn och ungdomar lider av psykisk ohÀlsa och mÄnga av dem har svÄrt för att anpassa sig sÄvÀl i hemmet som i skolan. Detta visar att Àven om det handlar om barn som lever i ett vÀlmÄende samhÀlle, Àr det mÄnga som inte har en bra uppvÀxt, vilket ger brister i barnets utveckling. FörskolelÀrare har stor betydelse för barnet och dess utveckling. Vi skapar en god relation med barnen och har dÀrför oftast lÀtt att se om de mÄr bra eller inte. Barns hÀlsa kan pÄverkas av olika faktorer.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers uppfattningar om hur de anvÀnder vardagliga och icke-planerade samtal för att frÀmja barns sprÄkutveckling, samt vilken potential detta arbete kan ha.Undersökningen utgick ifrÄn en kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer som genomfördes med sex aktiva förskolepedagoger. De genomförda intervjuerna transkriberades och bearbetades för att kunna sammanstÀllas till ett tydligt resultat.Resultatet av studien har bland annat visat att pedagogerna Àr vÀl medvetna om att barn utvecklar sitt sprÄk i samspel och har dÀrför tÀnkt till angÄende hur de vill stötta dem i denna utveckling och hur de kan vara en sprÄklig förebild. Pedagogerna skiljer sig i sina beskrivningar av om och hur de anvÀnder sig av de vardagliga och icke-planerade samtalen som en sprÄkutvecklande metod i förskolan.En viktig slutsats som dragits av studien Àr att vissa av pedagogerna Àr vÀl medvetna om vad de önskar att uppnÄ med de vardagliga och icke-planerade samtalen och har tillsammans med sitt arbetslag lyft detta som en medveten metod för sprÄkutveckling, medan andra inte alls lyft det i arbetslaget.Genom denna studie hoppas jag kunna inspirera förskolepedagoger och andra som jobbar med eller pÄ annat sÀtt samtalar med barn att fÄnga upp och ta tillvara pÄ de vardagliga och icke-planerade samtalen. De har stor potential ? glöm inte bort att ta vara pÄ dem..

Studien behandlar barns lek i förhÄllande till lÀrande utifrÄn pedagogers perspektiv. Syftet Àr att undersöka pedagogers syn pÄ lek i förhÄllande till lÀrande. I forskningsbakgrunden lyfts tidigare forskning kring lek och lÀrande, samt den relation som finns emellan de. Den kvalitativa undersökningen genomfördes med hjÀlp av metoden fokusgruppsintervju, Àven kallad fokusgrupp, som innebÀr att en grupp mÀnniskor samlas och fÄr under begrÀnsad tid diskutera ett givet Àmne med varandra. Ur ett postmodernt perspektiv bearbetades sedan det insamlade materialet.

Titeln pÄ detta sjÀlvstÀndiga arbete Àr Impulsivt utagerande barn i förskolan. Det Àr en studie om pedagogers upplevelser och erfarenheter av arbete med barn som upplevs uppvisa impulsivt utagerande beteende. Den engelska titeln pÄ arbetet Àr Impulsive aggressive behavior in pre-schoolers, a study of teacherŽs interpretations and experiences of work with pre-schoolers who exhibit such behavior. Syftet Àr att undersöka hur pedagoger i sin yrkesprofession som förskollÀrare och specialpedagoger tolkar och uppfattar arbetet med dessa barn. FrÄgestÀllningarna för arbetet handlar om upplevda uppfattningar om orsaker till att beteendet kan uppstÄ och de arbetssÀtt som anvÀnds inom förskolan för att stödja och hjÀlpa de barn som upplevs uppvisa impulsivt utagerande beteende. Arbetets teoretiska ram Àr Bronfenbrenners (1979) utvecklingsekologiska modell och Von Wrights (2002) punktuella och relationella perspektiv. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sex förskollÀrare som Àr verksamma pÄ tre olika förskolor och tvÄ specialpedagoger i en kommun. Resultatet av undersökningen visar att barn kan upplevas uppvisa impulsivt utagerande beteende pÄ grund av orsaker i miljön eller till följd av nÄgon form av oförmÄga hos barnet.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur pedagoger pÄ tvÄ förskolor med olika pedagogisk inriktning ser pÄ mötet med barn inom bild- och formskapande. FrÄgestÀllningarna behandlar hur pedagoger arbetar och vill arbeta med skapande, om och hur synen pÄ barn och barns utveckling skiljer sig samt hur pedagoger uppfattar att barn upplever skapande. Intervjuer med sju pedagoger Àr gjorda pÄ en Montessoriförskola och en Reggio Emilia-inspirerad förskola. Intervjuerna Àr inspelade pÄ band och samtidigt gjordes Àven anteckningar. Intervjuerna Àr sedan transkriberade, tolkade och analyserade. I samband med intervjuerna Àr Àven fotografier tagna pÄ förskolornas bild- och formskapande utrymmen.

Syftet med denna studie Àr att synliggöra pedagogiska metoder som anvÀnds i förskolan vid oönskat beteende hos barn. En hermeneutisk ansats har tagits i studien för att komma nÀrmare pedagogerna och deras arbete i förskolan. Studien Àr kvalitativ och data har samlats in via enkÀter med flest slutna frÄgor.Studien synliggör bÄde pedagogiska metoder som fungerar och metoder som Àr mindre bra i arbetet med barn med oönskat beteende. Studien delas in i sex teman som pedagoger vanligtvis anvÀnder sig av pÄ förskolan. De teman som var mest frekventa var: fostrare och kamrat, oönskat beteende, konsekvens och straff, ignorering, beröm och uppmÀrksamhet och prat och upprepningar.Resultatet visar att pedagoger anvÀnder sig av konsekvenser och straff men Àr inte medvetna om att de gör det eller med den bÀsta intentionen.

Syftet med vÄr studie var att undersöka nÄgra pedagogers tankar och erfarenheter kring IKT (informations- och kommunikationsteknik) i klassrumsundervisningen. Vi ville ta reda pÄ pedagogernas syfte med IKT-arbetet i undervisningen, hur pedagogerna arbetar med IKT för att frÀmja elevernas lÀrande samt vilka pÄverkansfaktorer pÄ IKT-anvÀndningen pedagogerna beskriver. Enligt vÄra tidigare erfarenheter anvÀnds inte datorn i sÄ stor utstrÀckning i tidigare Ären, dÀrför var det av stort intresse för oss att fÄ en förstÄelse för tidigarelÀrares pedagogiska synsÀtt kring IKT i undervisningen. Metoden som anvÀndes bestod av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer för att samla in data. Respondenterna bestod av tre klasslÀrare i Är 1-3, en speciallÀrare tillika IT-resurs samt tvÄ rektorer.

Abstrakt Syftet med vÄrt arbete var att beskriva och förstÄ hur miljön kan pÄverka utvecklingen av barns kompetenser. VÄr frÄgestÀllning utgick frÄn att studera den fysiska miljön, pedagogers förhÄllningssÀtt och barns interaktion med omgivningen. Metoden vi valt för insamlande av data Àr observationer av sammanlagt nio barn i tre- fyraÄrsÄldern i olika förskolor/avdelningar pÄ olika orter i Norrbotten. Dessa studier utfördes under cirka tvÄ timmar med huvudsyfte att observera matsituation och pÄklÀdning för utgÄng. Vi har beskrivit den fysiska miljön i hallen och vid maten, pedagogernas förhÄllningssÀtt och barnens interaktion med sin omgivning.

Denna studies syfte Àr att beskriva inkludering och delaktighet i förskolan, hur pedagoger arbetar för att fÄ barnen inkluderade och uppleva delaktighet. FrÄgestÀllningarna i studien Àr, pÄ vilket sÀtt visar sig ett barncentrerat förhÄllningssÀtt i relation till barns delaktighet? PÄ vilket sÀtt visar sig ett vuxencentrerat förhÄllningssÀtt i relation till barns delaktighet? Data inhÀmtades genom observationer pÄ en förskola i halland. Resultatet visar att nÀr pedagogen har ett barncentrerat förhÄllningssÀtt bidrar det till ömsesidig delaktighet, barn emellan och mellan barn och vuxen. Om tvÄ pedagoger ingÄr i en aktivitet och den ena pedagogen intar ett vuxencentrerat förhÄllningssÀtt och den andra ett barncentrerat, tenderar det vuxencentrerade förhÄllningssÀttet att ta överhand.

Studien genomfördes med en kvalitativ undersökning pÄ tre förskolor i SkÄne med syfte att fÄ synliggjort hur pedagogers förhÄllningssÀtt till pojkar respektive flickor synliggörs i förskolans utomhusmiljö. Det empiriska materialet samlades in genom sex intervjuer pÄ tvÄ förskolor och en kompletterande observation pÄ en tredje förskola. Materialet spelades in med hjÀlp av en ljudupptagare och transkriberades dÀrefter.Studiens teoretiska bakgrund Àr det sociokulturella perspektivet samt ett genusperspektiv. Detta med tanke pÄ att barn lÀr i interaktion med sin omgivning samt att genus Àr ett av studiens fokus.Resultatet i studien visar att pedagoger har stora kunskaper inom genus och utomhusmiljö, dock visar resultatet en baksida dÀr pedagogerna sÀger en sak men gör en annan. I studien dras slutsatsen; att pedagoger Àr vÀl medvetna om sin pÄverkan pÄ barnen samt att utomhusmiljön inte anvÀnds i arbetet med genus..

Syftet med examensarbetet var att pröva ett planeringsredskap i form av ett formulÀr med Àmnesdidaktiska frÄgor, dÄ ett arbetslag i förskolan planerar och vidareutvecklar ett naturvetenskapligt moment om smÄkryp, samt att undersöka barns och pedagogers samtal dÄ momentet genomförs. Undersökningen Àr gjord i form av aktionsforskning i ett arbetslag dÀr processen dokumenterades med hjÀlp av ljudupptagningar vid arbetslagstrÀffar, videofilmning och ljudupptagning av aktiviteter och reflektioner med barn, intervjuer med barn samt enkÀt till pedagoger. Arbetslaget anvÀnde de Àmnesdidaktiska frÄgorna för att komma fram till en gemensam uppfattning om vad som var viktigt för genomförandet av aktiviteten. Fokus lÄg pÄ att barnen skulle fÄ en begynnande naturvetenskaplig förstÄelse. FörskollÀrarna upplevde att redskapet tydliggjorde planeringsarbetet, gav möjlighet till reflektioner och att det dÀrmed, nÄgot förÀndrat för förskolans verksamhet, kan anvÀndas för att utveckla den Àmnesdidaktiska kunskapen. Planeringsredskapet bidrog till att pedagoger och barn i samtalen riktade uppmÀrksamheten mot smÄkrypen bl. a vad gÀller utseende, beteende och benÀmning.

Bakgrunden i denna studie inleds med en introduktion utav studien dÀr olika teorier diskuteras vilka har koppling till pedagogers förhÄllningssÀtt. DÀrefter belyses studiens teoretiska utgÄngspunkt dÀr det bl.a. beskrivs hur en individ kan agera samt kan bli pÄverkad av sin omgivning. Avslutningsvis diskuteras begreppet sjÀlvkÀnsla i relation till begreppet handikapp vilket ytterligare kopplas till begreppet samvarokompetens. Begreppet sjÀlvkÀnsla beskrivs utifrÄn teoretiska förhÄllningssÀtt innan studiens syfte belyses.

Andersson, Natalie & Andersson, Peter (2011). Barn i behov av sÀrskilt stöd vid lek ? peda-gogers syn pÄ lekutveckling i förskolan. Malmö högskola Studien inriktas kring barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd vid lek och den ses ur ett pedagog-perspektiv. Studiens intention Àr att ta reda pÄ hur pedagoger upptÀcker barn som har svÄrig-heter med lek och hur pedagoger stÀrker dessa barn.

Delaktighet Àr ett begrepp som Àr av stor betydelse i den dagliga verksamheten i skolan. Det Àr viktigt att fÄ tillhöra och vara del av en kontext. Syftet med denna fallstudie Àr att upptÀcka och förstÄ hur pedagoger erbjuder barn delaktighet i förskoleklass och pÄ fritidshem. Studien utgÄr ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande och har en etnografisk ansats. Metoder som anvÀnts Àr videoobservationer samt intervjusamtal med barn för att synliggöra hur pedagoger erbjuder delaktighet för att frÀmja lÀrande.

Syftet med vÄr undersökning var att undersöka hur pedagogerna pÄ en förskola talar om utanförskap, krÀnkningar och mobbning. För att vi skulle uppnÄ vÄrt syfte med undersökningen utgick vi frÄn vÄra tvÄ frÄgestÀllningar: - Vad kan utlÀsas ur pedagogernas svar om orsaker till utanförskap, krÀnkningar och mobbning? - Vad kan utlÀsas ur pedagogernas svar om det förebyggande arbetet mot utanförskap, krÀnkningar och mobbning? För att svara pÄ vÄra frÄgestÀllningar valde vi att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade totalt fem pedagoger med olika utbildningar. Vi har kopplat vÄr empiriska studie till relevant litteratur och lÀroplanen, samt diskrimineringslagen. Studien visar att utanförskap, krÀnkningar och mobbning förekommer pÄ förskolan.